1000 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
I denna kvalitativa studie har vi valt att underska hur man p enheten fr ekonomiskt bistnd arbetar frebyggande fr att motverka att det lngvariga bistndstagandet gr i socialt arv mellan frldrar och barn. Fr att ta reda p detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom omrdet. Det insamlade materialet har analyserats utifrn den sociala inlrningsteorin som ett frsk till att frst hur det sociala arvet kan fras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin anvnds ven barnperspektivet i analysen d barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekrftar att lngvarigt ekonomiskt bistndstagande kan komma att g i socialt arv mellan frldrar och barn. Studien visar ven p vilket stt frebyggande arbete fr dessa familjer sker p enheten fr ekonomiskt bistnd.
Resumo:
Genom en intervjuunderskning med ngra verksamma ljudtekniker och musiker r syftet med underskningen att redogra fr viktiga frutsttningar fr musikers och ljudteknikers sociala samspel vid scenframtrdanden. Problemomrdet bestr av tidigare forskning om musikers och ljudteknikers samspel och arbetsdelning vid inspelningar i studiomilj. Underskningens frgestllning r: Vilka frutsttningar fr ett socialt samspel anser internationellt aktiva musiker och ljudtekniker vara viktigast under scenframtrdanden? Analysen har gjorts med teori om konventioner fr konstnrers och hantverkares samspel frn Howard Becker (1982) samt hur sociala relationsband strks i personliga ntverk frn Granovetter (1973). Resultatet visar att en bakgrund som musiker var viktigt fr ljudteknikerna, medhrning och publikrespons var viktigt fr musikerna, samspel kommuniceras med gester och ljudtekniker har idag utkade ansvarsomrden n tidigare. Arbetets frutsttningar i och utanfr Sverige var liknande nr det gllde teknik men skiljer sig p annat stt. Det sociala samspelet var ndvndigt fr ljudteknikernas personliga ntverk. Underskningens resultat bidrar till kunskapsomrdet som r relevant fr blivande eller professionella ljudtekniker och musiker fr att bidra till vidare underskningar.
Resumo:
ForHiM
Resumo:
Denna studie har till syfte att beskriva tre lrares erfarenheter av digitala hjlpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat p iPad. Studien r kvalitativ och ger svar p frgor kring lrarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet. Metoden omfattas av intervjuer som bygger p tre frgestllningar. Hur upplever lrarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid anvndning av iPad och ett annat digitalt hjlpmedel? Hur ser lrarna p de enskilda studenternas behov vid anvndning av iPad och ett annat digitalt hjlpmedel? Vilken utveckling ser lrarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjlpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan. I den frsta frgestllningen r lrarna verens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken niv de studerande uppntt. Ju lgre skriftsprksutvecklingsniv ju lmpligare r sprkinlrning med iPad som digitalt hjlpmedel. Detta p grund av dess enkla anvndarvnlighet. Lrarna anser ocks att enkelheten och den snabba responsen som de studerande fr har en motiverande effekt. De som uppnr en hgre skriftsprksutvecklingsniv i svenska och som behver mer utvecklande skrivvningar anvnder i freliggande underskning dator. I andra frgan diskuteras den individuella aspekten kring anvndning av iPad. De tre lrarna i studien anser att iPaden r ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan p ett enkelt stt tillgodose individuella nskeml och behov hos de studerande. I den tredje frgan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lrarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses p ett lmpligt stt med detta digitala hjlpmedel.
Resumo:
Den svenska integrationspolitiken har som ml att verka fr ett samhlle dr alla mnniskor har samma villkor och mjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhlle dr en stor del av befolkningen lever i utanfrskap. Orsaken till den hr utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utstrckning debatterats av experter, medan de som drabbas av utanfrskapet sllan fr gra sina rster hrda. Syftet med studien r att lyfta fram rster frn mnniskor som befinner sig lngt ifrn den plats i samhllet dr integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets mjligheter att motverka utanfrskap och marginalisering. Studiens har utfrts enligt ett kvalitativt arbetsstt och det empiriska underlaget har besttt av fem halvstrukturerade intervjuer. Tre intervjuer har genomfrts med personer som deltar i introduktionsprogrammet fr nyanlnda flyktingar och tv med handlggare vid myndigheten som arbetar med introduktionen. Studien har underskt hur respondenterna upplever introduktionsprocessen samt deras syn p strukturella hinder och ndvndiga frndringar fr nyanlnda flyktingars integration i samhllet. Resultatet visar att frmlingsfientliga attityder och diskriminering utgr strukturella hinder fr nyanlnda flyktingars etablering i Sverige samt att det sociala arbetet kan pverka integrationsprocessen genom ett reflexivt anti-rasistiskt frndringsarbete.
Resumo:
Sammanfattning/Abstract Syftet med vr studie var att underska hur sociala berttelser kan ka frdigheter och frmgor av perspektivering och mentala kausala samband i terberttande av olika berttelser fr elever med autismspektrumtillstnd (AST) och lindrig utvecklingsstrning. Metoden vi anvnde oss av var dels utifrn aktionsforskning att utg frn vr egen praktik och en single-case research-reversal design med tv baslinjer och tv interventionsfaser p fyra elever i k 2 & 3 med AST och lindrig utvecklingsstrning p grundskolan och grundsrskolan. Resultaten visade att interventionen med sociala berttelser utifrn bildstdsprogrammet Trippelverkstaden hade strst effekt p tv elever i perspektivering. Interventionen med sociala berttelser utifrn symbol- och bildstdsprogrammet Inprint hade strst effekt av perspektivering p tv av eleverna. Resultaten fr mentala kausala samband gav strst effekt p tv av eleverna i terberttande av sociala berttelser i interventionerna. Slutsatserna vi kom fram till var att de rekommendationer och metoder ifrn sociala berttelser med basmeningar, enkelt sprk, korta berttelser, bildstd, anvndandet av ftal karaktrer i berttelserna och relaterat till situationer/hndelser eleven knner igen har gett effekt p elevernas terberttningar av perspektiv och mentala kausala samband. Interventionerna med sociala berttelser ger std fr att anvndas som hjlpmedel fr elever med AST och lindrig utvecklingsstrning i Theory of Mind (ToM), centrala koherens (CK) och exekutiva funktioner/arbetsminne (EF & AM) i att terberttningarna blir mer sammanhllna och kad terberttning av perspektiv och mentala kausala samband. Vi hvdar utifrn underskningens resultat och utfall att sociala berttelser kan utgra ett terkommande inslag i undervisningen fr att trna kognitiva-, sprkliga- och kommunikativa frdigheter och frmgor av att gra olika perspektiveringar och mentala kausala samband i terberttningar av berttelser. Nyckelord: sociala berttelser, narration, AST, lindrig utvecklingsstrning, single-case research design, aktionsforskning, perspektivering, mentala kausala samband, theory of mind, central koherens, exekutiva funktioner, arbetsminne.
Resumo:
I ljuset av samtidens frndrade medielandskap och samhllsgrundade spnningar om historieframstllningar framstr de historiska mediernas roll i dagens och historiens historiemne i ungdomsskolan som en historiedidaktiskt angelgen frga. Med denna frga i fokus utformades forskarskolan Historiska medier: forskarskola i historia med didaktisk inriktning i brjan av 2011. I denna antologi ges en samlad presentation av elva studier frn forskarskolan som berr de historiska mediernas roll, funktion, villkor och anvndning. Studierna bidrar till den historiedidaktiska forskningen, och erbjuder ocks verksamma och blivande historielrare en mjlighet att utveckla sin kunskap om hur medier pverkar undervisning och lrande i historia.
Resumo:
In this study, 110 Swedish upper secondary students use a historical database designed for research. We analyze how they perceive the use of this digital tool in teaching and if they are able to use historical thinking and historical empathy in their historical writing and presentations. Using case-study methodology including questionnaires, observations, interviews and text analysis we find this to be a complex task for students. Our results highlight technological problems and problems in contextualizing historical evidence. However, students show interest in using primary sources and ability to use historical thinking and historical empathy, especially older students in more advanced courses when they have time to reflect upon the historical material.
Resumo:
Detta examensarbete r en del av utbildningen Kandidatpbyggnad med inriktning Informatik som r ett pbyggnadsr fr Grafisk design och webbutveckling p Jnkping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag gr det enkelt att se att det r dominerande att anvnda sans serif-typsnitt bde till rubriker och i brdtext. I grafiska utbildningar lrs det ut att fr bst lsbarhet br serifer anvndas i brdtext. Syftet med examensarbetet var att underska vad som pverkar lsbarheten p en digital skrm och varfr det inte r vanligare att anvnda serifer p en webben, med tanke p hur lngt tekniken kommit idag med nya hgupplsta skrmar som inte borde pverka anvndningen av serifer. Syftet var ven att underska om val av typografi idag alltid baseras p typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lttlst n ett sans serif-typsnitt oberoende p om de lses p en digital skrm eller p ett tryckt papper. Resultatet visade ven att dominationen av sans serif-typsnitt p webben beror p en vana som hnger kvar sen frr, men att detta troligen kommer att frndras i framtiden. Det finns geografiska begrnsningar i arbetet, d examensarbetet endast undersker sdra Sverige. Fr att ka validiteten kunde representanter frn hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat pverka och frndra resultatet. Underskningen hade kunnat frbttras generellt genom att utveckla den och anvnda fler typsnitt, fr att f ett tydligare svar p frgestllningen den underskte. ven detta hade kunnat pverka resultatet till ngot annat.
Resumo:
Omvrldsanalys, omvrldsbevakning, competitive intelligence och business intelligence r begrepp i tiden. De anvnds fr att beskriva en vxande yrkespraktik som spanar efter och analyserar omvrldsinformation. I stort sett samtliga strre fretag har idag infrt ett organiserat underrttelsearbete (OUA), men praktiken inskrnker sig inte till kommersiell verksamhet utan terfinns ven till exempel i kommunal frvaltning och flertalet statliga myndigheter. I sin avhandling, Myten om det rationella fldet, beskriver Magnus Hoppe hur organiserat underrttelsearbete anpassas till olika situationer men ocks hur det pverkar organisationers strategi och utveckling. Samtidigt riktar Hoppe skarp kritik mot en vertro p rationalitet i organisationer och beskriver hur denna vertro vidmakthller frldrade ider om hur ett vl fungerande underrttelsearbete br organiseras och verka. Frutom beskrivning och kritik av de i dagslget dominerande teorierna om organiserat underrttelsearbete, knyter Hoppe ihop sitt mne med ett urval organisationsteoretiska teman som kretsar kring ledarskap och beslutsfattande. Drutver formar han flera egna modeller i en reflekterande text om hur informationsurval, analytiska processer samt sociala kontakter pverkar organisationsmedlemmars uppfattningar om den egna organisationen, den vrld de befinner sig i, men inte minst sin egen position. Ett terkommande konstaterande r att det inte gr, som mnga populrt hllna bcker gr gllande, att skapa ett rationellt informationsflde frn omvrlden in i organisationens beslutsfattande processer. Fr detta r den inomorganisatoriska miljn alltfr komplex, hvdar Hoppe, som stder sina tankar p intervjuer med underrttelsearbetare vid fyra internationellt verksamma fretag. Idn om det rationella informationsfldet r en myt som hindrar oss frn att se hur organiserat underrttelsearbete faktiskt gr till, argumenterar han. Men det innebr inte samtidigt att myten ltt lter sig avtckas eller avfrdas. Istllet r myten en del av vr kollektiva tro p organisationer som rationella och kontrollerbara samhllsaktrer. Med ett organiserat underrttelsearbete skapas frvisso goda frutsttningar fr ett mer insiktsfullt beslutsfattande, men underrttelsearbetet gr ocks att de organisationer som tar det till sig framstr som rationellt styrda och omvrldsanpassade. Ngot som dagens organisationer och beslutfattare har ett stort behov av att kunna hvda. Organiserat underrttelsearbete innebr inte automatiskt att vare sig beslut eller ledning blir bttre, men det ger sken av det. Hoppe avslutar avhandlingen med att g bortom myten d han beskriver organiserat underrttelsearbete som format av en kompletterande logik - att bidra till ett framvxande koordinerat handlande, dr beslut vare sig behver vara uttalade eller ens ndvndiga. Genom att pverka informationsurval och delta i analytiska processer p skiftande underrttelsearenor intar underrttelsearbetare en central roll i den interna kampen om hur omvrlden br tolkas och drmed vad som tnks och grs i organisationens namn. Granskningsmannen, tillika opponenten, docent Bengt Gustavsson skriver i sitt utltande att "Kritiken mot rationalitet i organisationer har funnits sedan lnge i organisationsteorin, inte minst sedan Herbert Simons dagar, men disputanden stannar inte vid denna kritik utan anvnder den fr att lyfta fram alternativa fenomen och funktioner som han funnit genom sina underskningar, t.ex. betydelser av sociala kontakter och smprat i underrttelsearbetet [...]; OUA som ideologisk agent i formandet av organisatoriskt tnkande; OUA som redskap fr organisationens medlemmar att transcendera tid, rum och ego; och t.o.m. OUA som organiseringsprincip." Den andre granskningsmannen, professor Sven Hamrefors som i flera studier underskt organisationers omvrldsbevakning, gr en kompletterande bedmning och lyfter fram att "Forskningsfrgan r relevant och angelgen" och "ett vlkommet bidrag till att skapa en relation mellan idealet och verkligheten, vilket definitivt kommer att f ett genomslag p utvecklingen av kunskapsomrdet." Hamrefors pongterar ocks att "det var lnge sedan jag lste en s vlformulerad svensk text", vilket borgar fr att Hoppe nr sitt ml att f fler n bara forskarkollektivet att ta till sig avhandlingens ponger och drmed lyckas synliggra fenomenet, vilket r hans primra syfte. Organiserat underrttelsearbete r en verksamhet som vi fram till idag endast haft bristfllig kunskap om. Med Hoppes avhandling ndras lget, och vi kan nu utveckla en mer insiktsfull diskussion om vad detta vxande fenomen innebr fr bde organisationer och samhlle.
Resumo:
Syftet med denna avhandling var att underska hur frndringarna i det agrara samhllet pverkar den enskilda jordbrukarens livskoncept. Teorin som ligger till grund fr frstelsen anknyter till moderniseringen, som framtvingat nya metoder och ett jordbruk med stark frankring i marknaden. Europeiska unionen har fr jordbrukarna betytt nya rutiner och tvng att uppfylla bestmda regelverk. Den empiriska analysen berr frgor jordbrukarna tvingas tnka igenom p det personliga planet. Drtill behandlas viktiga strategier som r betydelsefulla fr framtiden med dithrande kad ekonomisk risk. Nyckelbegreppet kallar jag livskoncept. Livskonceptet bestr av knslan av sammanhang enligt Aaron Antonovskys defi nition, i frening med livspolitiken s som Anthony Giddens beskriver den. Livskonceptet r en kombination av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet, jmte livskontroll, sjlvbestmmande, frtroende, emancipation och identitet. Dessa r element som jordbrukaren tvingas leva med i beslutsprocessen och som utgr grund fr livskvalitet. Avhandling r baserad p intervjuer med 46 jordbrukare i olika lder frn sterbotten, boland och Nyland. Jordbrukarna i underskningen var noga utvalda och representerar jordbrukets olika inriktningar. Under intervjuerna behandlades olika teman, som frutom rena jordbruksproblem ocks tangerade sociala angelgenheter som ensamhet, stress och jmbrdighet med andra yrkesgrupper. Drtill terspeglas jordbrukets situation i andra lnder genom diskussioner som frts med olika utlndska experter och jordbrukare. Knslan av identitet och stolthet var stark hos samtliga intervjuade. Jordbrukare i ldern 3952 r visade sig ha det starkaste livskonceptet och de ldre i intervallet 5369 r det svagaste ett resultat av den snabba frndringen i det agrara samhllet. De yngsta under 38 r hller fortfarande p att ska sin plats och att besluta om i vilken riktning de nskar utvidga sin verksamhet och har drfr inte hunnit utforma sitt livskoncept. Ett genomgende pro b lem r att man inte knner sig jmstlld med andra yrkesgrupper. De centrala begreppen r: det agrara samhllet, modernisering, globalisering, jordbrukartyp, risker, expertsystem och livskoncept.
Resumo:
Under de senaste ren har diskussionen om det sociala kapitalet florerat inom mnga olika vetenskapsgrenar. Studier om socialt kapital, med vilket man avser socialt frtroende, ntverk och reciprocitetsnormer, har utfrts speciellt inom samhllsvetenskapliga discipliner som statskunskap, offentlig frvaltning, sociologi och nationalekonomi, men ven exempelvis inom folkhlsoomrdet. Inom statsvetenskapen har man hnvisat till det sociala kapitalet bl.a. i samband med demokratiforskning, dr man konstaterat att socialt kapital har gynnsamma effekter fr demokratin (t.ex. kat valdeltagande och effektivare institutioner) i och med den medborgaranda det skapar. I doktorsavhandlingen granskas inledningsvis tv faktorer som kan pverka nivn av socialt kapital i olika lnder. Som huvudsakligt material fr underskningen anvnds The European Social Survey (ESS). Resultaten visar att nivn av socialt kapital i hg grad bestms av graden av ekonomisk jmlikhet och graden av korruption. Ju hgre grad av jmlikhet och ju lgre grad av korruption, desto hgre r det samhlleliga sociala kapitalet. Fr det andra undersks hur socialt kapital (hr definierat som socialt frtroende och deltagande i svl formella freningar som informella ntverk) r kopplat till olika former av politiskt deltagande. Bde traditionella former och mer okonventionella former av politiskt engagemang beaktas. Socialt kapital visar sig med f undantag ha ett samband med politiskt deltagande, svl p samhllsnivn som p individnivn. Deltagandet i de frivilliga freningarna r dock i detta avseende den klart viktigaste av det sociala kapitalets bestndsdelar, medan betydelsen av socialt frtroende och socialt umgnge utanfr de formella freningarna blir mindre tydlig.
Resumo:
Skrgrdsomrdet utanfr staden Karleby hr till Natura 2000 ntverket och delvis ven till det nationella strandskyddsprogrammet. De viktigaste naturvrdena i Karleby skrgrd utgrs av naturtyper och arter i skrgrd vid landhjningskust. Ca hlften av omrdets yta r privatgt, till stora delar samfllda land- och vattenomrden. En betydande del av vattenomrdena utgrs av statens allmnna vattenomrden. Omrdets naturskydd genomfrs med fridlysningar av privatmarker enligt naturskyddslagen eller markkp. Omrdet r utsatt fr olika typer av anvndningstryck ssom rekreation, fiske och jakt. Genom omrdet gr en livligt trafikerad fartygsled till Karleby hamn. I anslutning till hamnen finns ett betydande industriomrde. ven frsvarsmaktens riskomrde strcker sig ver en del av planeringsomrdet. Det viktigaste mlet med avsikt p omrdets skydd, sktsel och anvndning r att bevara naturvrdena och frmja den naturliga mngfalden i enlighet med mlen fr Natura 2000 ntverket och strandskyddsprogrammet. Utver detta tar man hnsyn till ekonomiska, sociala och kulturella krav samt regionala srdrag. Med markanvndningsplanering syftar man till att frena anvndningen av omrdet med naturskyddets ml. Mlet med indelning av markanvndningsomrden r att styra omrdets anvndning i enlighet med mlstatus samt klarlgga naturskyddets ml och den vriga anvndningen av omrdet. I planen presenteras ven ml och tgrder fr skydd och vrd av naturen, fr skydd av kulturvrdena samt fr olika anvndningsformer, ssom rekreation och friluftsliv, fiske, jakt, trafik och vistelse samt turism. Planen specificerar ven ansvariga instanser fr frverkligandet av de freslagna tgrderna. Planen fungerar som ett styrande dokument fr omrdets sktsel och anvndning och den br ligga som grund fr de myndighetsbeslut som fattas fr omrdet. Sktsel- och anvndningsplanen har ingen direkt rttsverkan. Den har uppgjorts inom ett ERUFprojekt, enligt principen om deltagande planering.
Resumo:
Bloggen r fylld av maktfrhandlingar dr sociala regler fr samvaro upprttas och utmanas. I min avhandling undersker jag hur identifikationen tstrd grs i tretton svensksprkiga flickors bloggar (skrivna 2007-2011) som ingr i ntgemenskapen Ungdomar.se. Fr att analysera maktdynamik i bloggarna och inom ntgemenskapen anvnds begreppet taktik, som tillskrivs de bloggande flickorna som inte helt frfogar ver bloggen eftersom de inte kan blogga om vad de vill och oavhngigt frn moderatorer och regler. Drmed studerar jag hur strukturer och normer kring tstrningar och flickskap upprtthlls men ocks omfrhandlas av bloggskribenter, blogglsare och moderatorer samt i frhllande till forskare, lkarkr, skola, vnner och familj. Ytterligare studeras hur bloggande flickor framstlls i tidningsartiklar och krnikor (skrivna 2001-2011). Tidningsartiklarna och krnikorna visar sig terproducera en syn p flickors bloggande som oviktig. Drtill upplevs flickorna som offer, hotfulla eller problematiska, vilket inbegriper nedvrdering. I avhandlingen visar jag hur rtt flickskap och rtt kropp sys ihop men ven iscenstts fr att passa in och organiseras hierarkiskt. Genomgende visar jag hur normaliseringar alltid r kontextbundna. I vissa samband r den tstrda flickkroppen normaliserad och i andra r den icke-tstrda flickkroppen normaliserad. Slutligen resonerar jag kring hur de bloggande flickorna genom olika taktiker manipulera och gr motstnd mot givna ramar och skapa p s stt ett eget handlingsutrymme. Taktikerna inbegriper att ta plats, synliggra, dlja, frigra, skriva om knslor p ett stt som inte uppfattas som normativt feminint, och inte tillfriskna. Genom taktikerna grs en tstrd identifikation men samtidigt kringgr de ntgemenskapens regler enligt vilken det inte r tilltet att skriva om tstrningar p ett stt som kan inspirera andra.
Resumo:
Avhandlingens syfte r att studera hur nrstendevrdare upplever positiva och negativa effekter av nrstendevrd, samt hur de upplever faktorer som kan inverka p deras livstillfredsstllelse. Den empiriska analysens frsta frgestllning gller ifall nrstendevrdarna upplever bde positiva och negativa effekter av nrstendevrd, och i s fall vilka positiva och negativa effekter som nrstendevrdaren upplever. Den andra frgestllningen gller vilka upplevelser och erfarenheter nrstendevrdarna har i frga om faktorer som kan pverka deras livstillfredsstllelse. En kvalitativ metod har anvnts fr att genomfra studien. Fr att underska respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrgan har nio temaintervjuer genomfrts. Det insamlade materialet har analyserats med kvalitativ innehllsanalys. Respondenterna r svensksprkiga nrstendevrdare i ldern 4580 r bosatta i Jakobstad, Pedersre, Larsmo eller Nykarleby, som vrdar en annan vuxen person som inte r deras barn. Analysen visar att nrstendevrdarna upplever bde negativa och positiva effekter av nrstendevrd. Nrstendevrdarna upplever negativa och positiva effekter i varierande utstrckning. Nrstendevrdarna anvnder sig av bde problemorienterad och emotionellt och kognitivt inriktad coping. Nrstendevrdarnas psykiska och fysiska hlsa pverkas av nrstendevrdararbetet. Vrdtagarens hlsa inverkar p nrstendevrdarnas upplevelse av nrstendevrden. Nrstendevrdarna upplever att de r bundna till vrdtagaren eller vrdplatsen, och kan ha svrt att hitta sammanhngande egen tid. Nrstendevrdarna upplever att de fr socialt std frn nrstende, tredje sektorn, samhllet, andra nrstendevrdare och privata sektorn. Nrstendevrdarna upplever att de fr socialt std, men det sociala stdet r ibland inte tillrckligt och respondenterna upplever drfr ocks brist p socialt std.
