Vad påverkar föräldrars sätt att tillgodose barns behov av regelbundet umgänge? : En applikation på Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen. Attityden hade endast liten betydelse i modellen.

Livssituationen för föräldrar vars barn drabbats av cancer : En systematisk litteraturstudie

I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen. Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen för föräldrar vars barn drabbats av cancer. Studien utfördes med hjälp av 18 vetenskapliga artiklar från åren 1998 till 2006. Sökorden som använts var: children, cancer, childhood cancer, parents, parenting, families, wellbeing, stressors, coping, nursing. Resultatet visade att föräldrarna upplevde barnets cancersjukdom som att hamna i ett chocktillstånd. Föräldrarna upplevde en vånda att behöva se sitt sjuka barn lida. Sjukdomen drabbade föräldrarna både gemensamt och individuellt. Rollerna inom familjen genomgick ofta förändringar. Modern övertog ofta det största ansvaret för det sjuka barnet och fadern skötte försörjningen. Olika barriärer som barnets sjukdom och behandling medförde gjorde det svårt att upprätthålla ett normalt familjeliv. Det bästa stödet fick familjen genom varandra och sjukdomen förde dem samman på ett annat sätt än tidigare. För att hantera situationen använde sig familjen av olika copingstrategier som kunde växla över tid. Ett bra samarbete med vårdpersonalen var mycket viktigt för familjen.

Malnutrition hos barn med cancer; Nutritionsstöd och omvårdnad

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus. Oralt intag förordades för att upprätthålla mag- tarmkanalens struktur och funktion. Alternativ för kostbehandling när barnet inte klarade att inta oral kost var nasogastrisk sond (NS), Perkutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG) och Total Parenteral Nutrition (TPN). NS visade sig vara relativt biverkningsfritt och ett alternativ att tillgå under kortare nutritionsbehandlingar. PEG var ett gott alternativ med relativt få biverkningar då barnet behöver nutritionsstöd under längre tid. TPN var ett alternativ enbart då barnet inte kunde äta relaterat till bristande upptag i mag- tarmkanalen. Försämrat näringsintag påverkade barnets livskvalitet. Familjen påverkades genom att ätandet var en stark källa till konflikt mellan barnet och föräldrarna. Det var viktigt att barnet och familjen fick stöd i barnets förmåga att kunna äta samt att erbjudas näringsrik kost. Bedömning av nutritionsstatus och dokumentation av oralt intag, parenteralt intag och effekter av nutritionsbehandlingen var av stor vikt för att kunna ge barnet optimal omvårdnad.

Blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och kunskap vid behandling av akut smärta hos barn : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och uppfattningar i behandlingen av akut smärta hos barn, samt hur blivande och legitimerade sjuksköterskor bedömer sin egen kunskapsnivå i smärthanteringen av barn med akut smärta. Datainsamling gjordes i fulltextdatabaserna ELIN@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökord var nurse, acute pain, pain, pain management, children, nursing, assessment, pediatric, attitudes, beliefs och knowledge. Studiens resultat bygger på 16 vetenskapliga artiklar. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att barn tolererar smärta sämre än vuxna och de var endast beredda att acceptera smärta hos barn i samband med mindre procedurer. De flesta av sjuksköterskorna ansåg inte att ett sovande eller ett lugnt barn som säger att det har ont kan känna smärta. Det förekom en inkonsekvent attityd när det gällde smärtskattning, och dokumentationen visade inte att smärtan blev skattad. När det gällde opiater fanns en tendens att sjuksköterskorna gav en mindre dos smärtlindring än vad som ordinerats. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg även att de hade god kunskap om barns fysiologiska och psykologiska utveckling, men mindre kunskap om barns neurologiska utveckling och smärtans effekter på barns systemiska funktion. De ansåg inte att de hade bra kunskap om hur smärta utvecklas, om smärtmedicin och dess biverkningar.

Familjens upplevelser vid palliativ vård av ett barn i familjen. : Sjuksköterskans betydelse i mötet med familjen.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vård. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansåg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vården. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden användes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjälp av granskningsmallar. Inklusionskriterierna för studien var att endast använda vetenskapliga artiklar i fulltext skrivna på engelska eller ett nordiskt språk samt vara av medel eller hög kvalitet. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1998-2008 samt bestå av primärkällor. Resultatet som framkom ur studien visade att familjen uppskattade då en relation kunde byggas upp mellan sjuksköterska och familj. Både det yngre och det äldre barnet uppskattade relationen med sjuksköterskan då det fick dem att känna sig speciella. En fördel var om det sjuka barnet hade en och samma vårdgivare under sjukdomstiden eftersom detta lättare bidrog till goda relationer samt att det skapade en trygghet för familjen och barnet. Möjligheter att aktivt delta i det sjuka barnets vård önskade många föräldrar då de ansåg att detta skapade trygghet och en känsla av kontroll. En central del i vården var kontinuitet och tillgänglighet samt kommunikation och information.

Avslutande av medicinsk abort på kombinerad kvinnoavdelning : Barnmorskors erfarenheter

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18. År 1992 infördes i Sverige medicinsk abort som ett alternativ till kirurgisk abort. Den medicinska metoden har ökat under åren och används i allt större utsträckning. Uppbyggnaden av kvinnosjukvården är unik för Sverige då det på många håll finns kombinerade kvinnoavdelningar där förlossning, BB och gynekologi finns på samma vårdenhet. Detta kan leda till konfliktreaktioner både hos kvinnor och personal. Syftet med studien är att undersöka hur barnmorskor upplever avslutande av medicinsk abort på kombinerad kvinnoavdelning samt om de upplevt negativa reaktioner hos de kvinnor som valt att på medicinsk väg avsluta sin abort på en sådan avdelning. Metoden har varit en strukturerad telefonintervju med barnmorskor vid de kvinnoavdelningar som uppfyllde studiens kriterier. Resultatet visar på delade meningar i upplevelsen av att handlägga medicinska aborter på kombinerad kvinnoavdelning men det framkommer att på de avdelningar där det upplevs jobbigt att handlägga de medicinska aborterna är det ett stort problem. Det är framför allt mentalt svårt att gå mellan olika patientgrupper. Det är även brist på resurser och det finns inte alltid bra lokaler för att kunna ge en tillfredställande vård. På några avdelningar har barnmorskor upplevt att kvinnorna reagerat negativt när de hört barnskrik. Alternativa lösningar till var de medicinska aborterna bör handläggas har diskuterats på flera håll dock finns det sjukhus som är för små för att kunna genomföra förändringar.

Liten men stor : - om barn med övervikt

Syfte: Att ta reda på vilka uppfattningar föräldrar har kring deras barns övervikt och hur vårdpersonal ser på omvårdnaden av barn med övervikt. Samt att belysa vilket samband som finns mellan en osund livsstil och barn med övervikt. Design: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Inkluderade artiklarna i studien var både kvantitativa och kvalitativa och kommer från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Stillasittande aktiviteter ökar risken för övervikt medan deltagande i någon fysisk aktivitet dagligen minskar risken för övervikt. Det finns en signifikant betydelse mellan övervikt och barn som idrottar mindre än tre timmar per vecka. Barn som inte äter frukost löper 50 % större risk att bli överviktig än de barn som äter frukost. Att hoppa över skollunchen är direkt relaterat till övervikt. När föräldrar söker hjälp av sjukvården för sitt överviktiga barn, har de redan prövat att ändra kosten och uppmuntra till fysisk aktivitet hemma. När föräldrarna söker hjälp är några av deras uppfattningar att sjukvården inte vet vad de ska göra för att hjälpa barnen med övervikt eller att sjukvården är hjälpsamma. Sjuksköterskorna kände sig inte tillräckligt kompetenta till att rekommendera viktminskningsprogram och att det var svårt att ge sådana råd till föräldrarna Vårdpersonalen kände att det var viktigt att prata om kost, men att vissa mammor tyckte att ämnet var känsligt att prata om. Det som hjälpte i förebyggande arbete eller i behandling var att jobba i små steg med kortsiktiga mål.

Vem är jag? : En litteraturstudie om barn till föräldrar med nedsatt föräldraförmåga

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. När föräldraförmågan brister är det viktigt att omgivningen uppmärksammar barn och deras problematik med förebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade många gemensamma problem och fick svårigheter i sin utveckling på grund av föräldrarnas oförmåga. Barnen upplevde både skuld och skam över sin situation och både föräldrarna och omgivningen kränkte barnen både fysiskt och psykiskt på grund av föräldrarnas funktionshinder. Barnen fick därför hitta på strategier i sina försök att lindra sin utsatthet. Detta medförde att de fick en negativ självbild och självkänsla och ökade även barnens utsatthet i samhället.Vår slutsats blir därför att samhället måste uppmärksamma barn till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i högre omfattning. Kunskapen måste ökas om barnens problematik och tidiga insatser bör ske för att barnen ska få möjlighet att utvecklas och få ett fullgott liv.

Nyblivan föräldrars upplevelser av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen : en systematisk litteraturstudie

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet. Behovet att vara nära sitt barn är starkt och finns hos båda föräldrarna och separation leder till många negativa känslor och ökad stress hos föräldrarna samt utgör ett hinder för den tidiga anknytningen till barnet. Skillnader i behovet att vara nära barnet i den tidiga nyföddhetsperioden kan ses mellan mammor och pappor och mellan föräldrar till prematura barn och fullgångna. Nära hudkontakt och samvård mellan föräldrar och barn har visat sig ha många positiva effekter. Slutsatser- separation mellan föräldrar och barn har många negativa konsekvenser, såväl fysiska, psykiska som sociala. Kontinuerlig närhet efter förlossningen mellan mamman och det nyfödda barnet är viktigt och närhet mellan pappan och det nyfödda barnet är att föredra vid de tillfällen mor och barn måste separeras. Neonatal samvård skapar förutsättningar för en god anknytning mellan föräldrar och barn och ger möjlighet att påbörja föräldraskapet under optimala förutsättningar.

Social kompetens i förskolan : en jämförelse av hur förskollärare och barnskötare ser på förskolebarns sociala kompetenser

Syftet med vår undersökning var att utforska, beskriva och jämföra hur förskollärare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkäter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att båda grupperna ser social kompetens likvärdigt men när det gäller att utveckla social kompetens och hur miljön påverkar så skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollärare betyder att rumsligheten är påverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. När vi talar om barns dispositioner så anger förskollärare det som att barnen kan samspela med andra, både med barn i olika åldrar men också med vuxna, barn kan agera på olika vis beroende på var de befinner sig. Barnskötarna i undersökningsgruppen poängterar leken, där de menar att förskolebarnens dispositioner märks. När det gäller barns interaktivitet kan vi läsa ut att förskollärare och barnskötare har lite olika uppfattning om faktorer som påverkar och som har betydelse. Förskollärare menar att en trygg hemmiljö är en grundsten och att många olika kontakter är nödvändiga för barnet. Barnskötare pratar om det viktiga arbetet med språket och att också låta små barn bli hörda.

Tillträdes- och uteslutningsstrategier i den fria leken : En undersökning gjord i förskolan bland barn i åldrarna tre till sex år

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur barn i åldrarna tre-sex år skapar, upp-rätthåller och avbryter gemenskaper med varandra i den fria leken på förskolan. Jag har också tittat på det hela ur ett genusperspektiv och har tittat på om pojkar och flickor agerar på olika sätt när det gäller tillträden samt exkluderingar i den fria leken. Som metod har jag använt mig av observationer, jag antecknade och gjorde röstinspelningar för att fånga så mycket som möjligt av det barnen sade och gjorde. Jag genomförde 27 obser-vationer både inomhus och utomhus.Resultatet visade att pojkar och flickor använder sig av många olika strategier för att få tillträ-de till pågående lek och för att utesluta varandra under pågående lek.De vanligaste tillträdesstrategierna som barnen under mina observationer använde sig av var: att fråga om man fick delta i leken, att avbryta eller använda sig av en störande entré för att få tillträde till leken, att leka bredvid några andra som leker och själv leka liknande lek som dem samt att referera till någon vuxens auktoritet. När det kommer till uteslutningsstrategier så var de vanligaste: att etablera en kärngrupp, att ha en roll i leken men ändå bli utestängd, uteslutningar av kamrater inom pågående lek, att skydda interaktionsutrymmet och uteslutning på grund av ålder.Användandet av tillträdes- och uteslutningsstrategier ur genushänseende visade att flickorna oftast frågade om de fick vara med i en pågående lek eller refererade till frasen alla får vara med. Pojkarna använde sig mest av avbrytande och störande entré och till viss del, men inte i lika stor utsträckning som flickorna, av frasen alla får vara med.

Pappors upplevelser av BB-vård

Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården. Metod: En tvärsnittstudie som ingår i en longitudinell studie. Data samlades in från tre olika sjukhus i Västernorrland under 2007. En kvantitativ design användes. 827 blivande pappor inkluderades i studien. Statistisk dataanalys gjordes. Resultat: I studien ingick både förstagångspappor och ompappor. Det var 606 av dessa pappor som erbjöds att stanna kvar på BB över natten. Majoriteten av papporna erbjöds övernattning på traditionell BB avdelning, resten fördelades på övriga vårdformer. Papporna var nöjda med stöd och bemötande från personalen, men mindre nöjda med information om samlivet, kvinnans omställningar och barnets behov. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden var att ompappor som inte stannade kvar var mer missnöjda med informationen om samliv och informationen om barnets behov jämfört med de som stannade. Mellan förstagångspapporna som stannade kvar/inte stannade kvar fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Slutsats: Papporna var nöjda med stöd och bemötande på BB. Informationen om samliv, barnets behov och kvinnans omställningar efter förlossningen behöver förbättras.

När barn misstänks fara illa - tankar och upplevelser ur ett distriktssköterskeperspektiv : En fenomenologisk studie

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors tankar och upplevelser kring situationer där barn misstänks fara illa och en anmälan till de sociala myndigheterna övervägs. Studien genomfördes genom personliga intervjuer av sex strategiskt utvalda distriktssköterskor, verksamma vid barnavårdscentraler (BVC) i Dalarnas och Värmlands län och som hade erfarenhet av att träffa familjer med olika sociala problem. Intervjuerna inleddes med frågan; ”Berätta om ett möte med föräldrar där Du anar att barnet far illa.” En intervjuguide med tre frågeområden användes därefter för att säkerställa att syftet täcktes in. Efter genomförandet analyserades intervjuerna utifrån fenomenologisk metod, så kallad meningskoncentrering.Resultatet visade att samarbetet med socialtjänsten präglades av stora brister. Socialtjänstens sekretess hindrade viktig information från att nå distriktssköterskan, socialsekreterarnas kompetens var bristfällig och anmälningar togs inte på allvar. Omständigheter som upplevdes utgöra en omedelbar risk för barnet anmälde distriktssköterskan omgående, medan hon i andra fall avvaktade med en anmälan eller ansökte om stöd. Genom att barnet och dess familj gjorde täta besök vid BVC, att det var kontinuitet i personalgruppen och att distriktssköterskan litade på sin intuition, kunde hon lättare finna de barn som hade det svårt.Genom att samverka med professioner med skilda kompetenser var det möjligt att förbättra barns situation.

Raserat moderskap - ett outhärdligt avsked : Mammors upplevelser av avskedet från sitt dödfödda barn

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet.Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.

Adopterades språkutveckling - att gå från ett modersmål till ett annat : En intervjustudie om adopterade och en adoptivförälders syn på språkutveckling

Studien tar upp ett problemområde som rör utlandsadopterades språkutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen där vissa barn tenderar att ha svårigheter att hantera begrepp som är abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlärningen hämmas, flera barn visar svårigheter med inlärningen av ytterligare ett språk i skolan. Anledningen till detta är att de adopterade barnen har brister i ”skolspråket” som av Jim Cummins kallas för CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade språkbehärskning eller skolrelaterade språkfärdigheter (i texten kallat skolspråk eller CALP).Syftet med min uppsats har varit att titta på hur språkutvecklingen kan se ut för de barn som adopteras efter att de fyllt tre år. Att beskriva vad den forskning som finns på området säger om språkutvecklingen och eventuella språksvårigheter som barnen kan få. Valet av åldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som är på godväg att bilda sig ett språk på ett modersmål när den processen ska avbrytas och ett nytt modersmål ska läras in.Alla barn som adopteras är inte lika, detta säger sig själv. Det finns dock minst två saker som förenar dem och det är att de under sina första år har upplevt minst en separation och att de får en avbruten språkutveckling oavsett ankomstålder. I de intervjuer som genomförts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin språkutveckling och en mamma till två adoptivbarn har berättat ur sitt perspektiv hur hon ser på sina barns språkutveckling. Tidigare studier bekräftar de svårigheter som mina informanter vittnar om.Jag menar att pedagoger måste bli medvetna om att barn som är adopterade har haft en avbruten språkutveckling och att de därför kan sakna viktiga bitar av språket. Genom att läsa vad tidigare studier säger samt att se vad mina informanter berättar vet vi att det nya modersmålet tar form snabbt, att barnen lär sig vardagsspråket snabbt och att de har ett felfritt uttal gör att de ofta försvinner i mängden i skolan. Att deras problem inte uppmärksammas förrän senare. Det går inte att ta igen sitt modersmål när man uppnått en ålder av 13-14 år. Därför måste förskolan och skolan få en förståelse för hur det kan se ut och jobba intensivt med språkförståelsen tidigt.