Förekomst av sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskor och dess påverkan på personcentrerad vård : - En litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS.

Mellanchefers upplevelser av psykosocial arbetsmiljö inom distributions- och logistikverksamhet – en pendling mellan hög aktivitet och låg stress?

Forskarnas genuina intresse för den psykosociala arbetsmiljön med koppling mellanchefer gav upphov till att dyka djupare inom området och belysa centrala delar i form av krav, kontroll och socialt stöd. Framåtskridandet går mot en ökad medvetenhet kring den psykosociala arbetsmiljön, då ohälsan i arbetslivet ökar och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö är i fokus. I linje med en ökad medvetenhet som sker kring den psykosociala arbetsmiljön vill vi rikta ett särskilt fokus till mellanchefer som bör ha en förmåga att hantera krav både uppifrån och ned. Studien har främst utgått från Robert Karaseks och Töres Theorells Krav – kontroll – stödmodellen. Syftet är att undersöka mellanchefers upplevelse med fokus på den psykosociala arbetsmiljön i ett privat företag inom distributions- och logistikverksamhet. Metoden har bestått av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där semistrukturerade intervjuer ligger som grund med åtta respondenter ifrån distributionscentret. Resultatet uppvisar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, upplevelsen av arbetskrav varierar men i koppling till befattningen är kraven rimliga. Det sociala stödet upplevs som bra på arbetsplatsen och anses av funktionscheferna som en viktig och central del i arbetet. Slutsatser som har uppnåtts är att funktionscheferna har rimliga krav och upplever en bra nivå av kontroll i arbetet, men att ha en alltför hög kontroll i arbetet kan leda till negativ stress. En balans i pendlingen mellan aktiva arbeten och lågstressarbeten anses vara en fördel för att bevara en god psykosocial arbetsmiljö. Detta för att motverka de negativa effekterna som kan uppstå av att befinna sig inom varje komponent för länge. I studien har det påvisats att företaget anses ha en god psykosocial arbetsmiljö och därmed kan ses som ett gott exempel i arbetslivet.

Influência do capital psicológico positivo no stress ocupacional

Dissertação de Mestrado apresentada ao Instituto Superior de Psicologia Aplicada para obtenção de grau de Mestre na especialidade de Psicologia Social e das Organizações.

Does psychological stress mediate social deprivation in tooth loss?

It is unclear which theoretical dimension of psychological stress affects health status. We hypothesized that both distress and coping mediate the relationship between socio-economic position and tooth loss. Cross-sectional data from 2915 middle-aged adults evaluated retention of < 20 teeth, behaviors, psychological stress, and sociodemographic characteristics. Principal components analysis of the Perceived Stress Scale (PSS) extracted 'distress' (a = 0.85) and 'coping' (a =0.83) factors, consistent with theory. Hierarchical entry of explanatory variables into age- and sex-adjusted logistic regression models estimated odds ratios (OR) and 95% confidence intervals [95% CI] for retention of < 20 teeth. Analysis of the separate contributions of distress and coping revealed a significant main effect of coping (OR = 0.7 [95% CI = 0.7-0.8]), but no effect for distress (OR = 1.0 [95% CI = 0.9-1.1]) or for the interaction of coping and distress. Behavior and psychological stress only modestly attenuated socio-economic inequality in retention of < 20 teeth, providing evidence to support a mediating role of coping.

School students and part-time work: Workplace problems and challenges.

This paper uses data from a large national project on student-working to examine problems and challenges for school students working in part-time jobs. While literature has identified some potential problems and challenges, and some potential difficulties can be extrapolated from the nature of a young teenage workforce and the nature of the workplaces, these were largely absent in the two companies researched because the companies already had policies in place that addressed the potential problems. Some suggestions are made about how problems and challenges could be avoided in a wider range of adolescent workplaces.

Electronic workplace surveillance and employee privacy : a comparative analysis of privacy protection in Australia and the United States

More than a century ago in their definitive work “The Right to Privacy” Samuel D. Warren and Louis D. Brandeis highlighted the challenges posed to individual privacy by advancing technology. Today’s workplace is characterised by its reliance on computer technology, particularly the use of email and the Internet to perform critical business functions. Increasingly these and other workplace activities are the focus of monitoring by employers. There is little formal regulation of electronic monitoring in Australian or United States workplaces. Without reasonable limits or controls, this has the potential to adversely affect employees’ privacy rights. Australia has a history of legislating to protect privacy rights, whereas the United States has relied on a combination of constitutional guarantees, federal and state statutes, and the common law. This thesis examines a number of existing and proposed statutory and other workplace privacy laws in Australia and the United States. The analysis demonstrates that existing measures fail to adequately regulate monitoring or provide employees with suitable remedies where unjustifiable intrusions occur. The thesis ultimately supports the view that enacting uniform legislation at the national level provides a more effective and comprehensive solution for both employers and employees. Chapter One provides a general introduction and briefly discusses issues relevant to electronic monitoring in the workplace. Chapter Two contains an overview of privacy law as it relates to electronic monitoring in Australian and United States workplaces. In Chapter Three there is an examination of the complaint process and remedies available to a hypothetical employee (Mary) who is concerned about protecting her privacy rights at work. Chapter Four provides an analysis of the major themes emerging from the research, and also discusses the draft national uniform legislation. Chapter Five details the proposed legislation in the form of the Workplace Surveillance and Monitoring Act, and Chapter Six contains the conclusion.

Cyberbullying : the new face of workplace bullying?

While the subject of cyberbullying of children and adolescents has begun to be addressed, there has been less attention or research on cyberbullying in the workplace. Whilst male-dominated workplaces such as manufacturing settings have been found to have an increased risk of workplace bullying, the prevalence of cyberbullying in this sector is not known. This exploratory study investigated the prevalence and methods of face-to-face bullying and cyberbullying of males at work. One hundred and three surveys (a modified version of the NAQ-R1), were returned from randomly selected members of the Australian Manufacturing Worker’s Union (AMWU). The results showed that 34% of the respondents were bullied face-to-face, and 10.7% were cyberbullied. All victims of cyberbullying also experienced face-to-face bullying. The implications for organisations of their “duty of care” in regards to this new form of bullying are indicated.