CB1 receptor allosteric modulators display both agonist and signaling pathway specificity

We have previously identified allosteric modulators of the cannabinoid CB1 receptor (Org 27569, PSNCBAM-1) which display a contradictory pharmacological profile: increasing the specific binding of the CB1 receptor agonist [3H]CP55940 but producing a decrease in CB1 receptor agonist efficacy. Here we investigated the effect one or both compounds in a broad range of signalling endpoints linked to CB1 receptor activation. We assessed the effect of these compounds on CB1 receptor agonist-induced [35S]GTPγS binding, inhibition and stimulation of forskolin stimulated cAMP production, phosphorylation of ERK, and β arrestin recruitment. We also investigated the effect of these allosteric modulators on CB1 agonist binding kinetics. Both compounds display ligand dependence, being significantly more potent as modulators of CP55940 signalling as compared to WIN55212 and having little effect on [3H]WIN55212 binding. Org 27569 displays biased antagonism whereby it inhibits: agonist-induced [35S]GTPγS binding, simulation (Gαs mediated) and inhibition (Gαi mediated) of cAMP production and β arrestin recruitment. In contrast, it acts as an enhancer of agonist-induced ERK phosphoryation. Alone, the compound can act also as an allosteric agonist, increasing cAMP production and ERK phosphorylation. We find that in both saturation and kinetic binding experiments, the Org 27569 and PSNCBAM-1 appeared to influence only orthosteric ligand maximum occupancy rather than affinity. The data indicate that the allosteric modulators share a common mechanism whereby they increase available high affinity CB1 agonist binding sites. The receptor conformation stabilised by the allosterics appears to induce signalling and also selectively traffics orthosteric agonist signalling via the ERK phosphorylation pathway.

Den pedagogiska innemiljöns betydelse : Hur påverkar den pedagogiska innemiljön barnens lek och skapande

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek. Den ekonomiska aspekten påverkar också den pedagogiska innemiljön på ett negativt sätt enligt pedagogerna. Men tre av pedagogerna menade att det fanns positiva saker med det också. De var tvungna att använda sin fantasi och kreativitet och ta tillvara på det som fanns i närmiljön. Pedagogernas kännedom om de olika pedagogiska teorierna var liten. Det var bara tre av pedagogerna som direkt kände till några av dem. Ingen av avdelningarna följde någon speciell teori men två pedagoger på en avdelning ansåg att de inspirerades av Reggio Emilia.

Hur går det till? : En studie kring verksamma pedagogers uppfattningar kring att arbeta med pedagogisk dokumentation

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. Målet var även att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svårigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som användes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer på två förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen. Undersökningen resulterade i, genom läst litteratur samt intervjuerna som genomfördes, att samtliga pedagoger ansåg att pedagogisk dokumentation, är ett verktyg som synliggör barnens och pedagogernas läroprocesser. Vi kan även se att pedagoger i studien menar att det är deras uppgift att arbeta och ta ansvar för att det dokumenteras på ett sytematiskt sätt som är bra för den pedagogiska verksamheten. Vilket också skildras i förskolans läroplan. Hur det arbetas med det i verksamheten skiljer sig en del mellan de två förskolorna. En del jobbar mer konkret med det, medan andra precis har börjat. En annan aspekt som har framkommit i studien är att pedagogerna tänker lite olika kring hur viktigt det är att jobba med pedagogisk dokumentation. Det framkom i undersökningen att barns delaktighet i arbetet med dokumentationerna var viktigt, men svårt att genomföras.

Att utveckla pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om hur tre förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation i teori och praktik

Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollärare arbetar med och tänker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill även ge inspiration och kunskap till andra lärarstudenter eller verksamma förskollärare till att själva starta ett sådant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma. Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krävs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar även att den pedagogiska dokumentationen främst är till för att utveckla verksamheten och att reflektion i någon form är avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tänkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de får vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen. Överlag har de intervjuade förskollärarna en positiv inställning till arbetet med pedagogisk dokumentation och menar att det inte finns något rätt eller fel, utan att var och en får hitta sitt sätt att arbeta.

Tre sätt att tänka kring dokumentation : En studie av tre förskolors dokumentationsarbete

I detta arbete görs en jämförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens föräldrar och huruvida internet används som hjälpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig åt i sina pedagogiska utgångspunkter, där den ena är en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien är att förskolorna använder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan återkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan är den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgängligt för barn och föräldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material. Endast förskolan med portfolioprofil använder sig av internet i sin dokumentationsförmedlingsprocess.

Barn dokumenterar med surfplatta

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad. Steg 2, där barnen väljer ut fem till sex fotografier var av de fotografier det tog i steg 1. Slutligen ett steg 3, där två förskollärare blir intervjuade tillsammans.Resultatet i steg 1 visar att arbetet med pedagogisk dokumentation genom att använda iPad-fotografering skilde sig mellan 3-åringarna och 5-åringarna. Analysen visar att 5-åringarna var mer vana att använda iPad och den åldersgruppen tog ett varierat urval av fotografier. 3-åringarna var till en början försiktiga när det gällde användningen av iPad och urvalet blev många fotografier men inte varierat. Resultatet i steg 2 visar på att barnen valde ut sina fem fotografier med stor variation och på hela bildskapandeprocessen. Barnen valde fotografier på sin egen bildskapandeprocess. Resultatet i steg 3 visar att förskollärarna kan använda barnens fotografier i förskolans verksamhet som ett led i deras kommunicerande. Förskollärarna menar även att fotografierna kan användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. Barnen tog fotografier som förskolan eftersträvar.

Pedagogisk dokumentation i förskolan : En intervjustudie om några förskollärares uppfattningar om begreppet pedagogisk dokumentation och dess innebörd

I dagens förskoleverksamhet är det i regel ett måste att dokumentera lärandeprocesser för att kunna uppfylla samtliga mål i utbildningsplaner och bistå med god utbildningskvalitet. Pedagogisk dokumentation – som grundades av Reggio Emilia – är ett utvärderingsverktyg som skall observera barnets lärandeprocesser samt förskollärarnas förhållningssätt. I vardagliga situationer i förskoleverksamheten har pedagogisk dokumentation många fördelar som kan kartlägga och ge bra förutsättningar genom att skapa förståelse för hur barn lär sig och utvecklas bäst. Syftet med denna studie var att genomföra en litteraturstudie i kombination med kvalitativa intervjuer som utgick ifrån följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur menar förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten? Intervjuerna transkriberades och kategoriserades sedan kring hur förskollärarna använder pedagogisk dokumentation, hur synen på pedagogisk dokumentation ser ut samt vilka olika arbetssätt som används. Vid färdigställande av resultatet framgick det att tre av fyra respondenter upplevde pedagogisk dokumentation som något positivt och modernt. En respondent av fyra fann inte pedagogisk dokumentation som ett bra hjälpmedel för utvärdering, då verktyget kan vara oetiskt på så sätt att det kan användas som ett bedömningsverktyg på det enskilda barnet. Diskussionsavsnittet kopplar samman tidigare forskning med förskollärarnas svar kring hur de ser på pedagogisk dokumentation, hur de beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation och hur arbetssättet kan utveckla verksamheten.

Risco político e investimentos em infra-estrutura : uma análise transversal do setor de telecomunicações na década de 90

Este trabalho tem como objetivo estudar a influência do ambiente político, entendido como medida da qualidade das instituições políticas de uma nação e representado aos agentes econômicos como risco político de mudança das políticas vigentes, sobre o nível de investimentos diretos em infra-estrutura

Modelos curriculares na educação de infância: o enfoque na expressão dramática: da teoria às práticas

Esta investigação, de natureza qualitativa, pretendeu num primeiro propósito compreender a importância do currículo enquanto referencial para o desenvolvimento da educação ao longo dos tempos, desde as teorias tradicionais às teorias críticas e pós-críticas. Num segundo propósito, analisar teoricamente três modelos curriculares (High Scope, Movimento da Escola Moderna, Reggio Emilia), no âmbito da educação de infância, à luz de uma educação preconizada na atualidade e compreender a valorização do domínio da expressão dramática nos modelos curriculares em estudo. Como terceiro propósito, pretendeu, através de um estudo de caso, verificar a dinâmica da atividade de expressão dramática inerente às práticas pedagógicas dos educadores de infância cooperantes no curso de Licenciatura em Educação de Infância, da Universidade da Madeira. Entrevistámos um grupo de quinze educadores cooperantes, observámos as práticas pedagógicas de dois educadores no âmbito da expressão dramática e registámos ainda as atividades realizadas pelas crianças. Quanto aos resultados, reforçámos a ideia que os modelos curriculares são gramáticas pedagógicas importantes para as práticas dos educadores de infância. Relativamente às práticas pedagógicas observadas no domínio da expressão dramática, estas revelaram que é necessário aperfeiçoar os referenciais teóricos dos educadores, bem como a construção da planificação de atividades para garantir uma intervenção sustentada e um maior espaço de manobra à criança num contexto de aprendizagem autêntica e significativa.

Characterization and polymorphism screening of IGF-I and prolactin genes in Nelore heifers

Insulin growth factor I (IGF-I) and prolactin (PRL) are peptide hormones that exert complementary effects on reproductive traits by acting on folliculogenesis. In view of the lack of information about the IGF-I and PRL genes in Bos indicus, the objective of this study was to partially characterize the promoter regions of these genes and to screen animals of different ages at first pregnancy for the presence of polymorphisms in these regions. In addition, we determined whether polymorphisms influence the regulation of the two hormone genes, evaluating their association with sexual precocity.The animals were divided into three groups according to age at first pregnancy: 1) 100 heifers considered to be sexually precocious that became pregnant at 15-16 months of age, 2) 100 heifers that became pregnant during the normal breeding season at 24 months of age, and 3) 100 heifers that did not become pregnant until 24 months of age. For the IGF-I gene, PCR-RFLP-SnaBI analysis showed the presence of genotypes AB and BB at frequencies of 0.02 and 0.98, respectively. Sequencing of the IGF-I gene fragment revealed a single nitrogen base change from cytosine to thymine, corresponding to the restriction site of SnaBI. The polymorphisms identified in the 5'-flanking region of the IGF-I gene may serve as a basis for future studies of molecular markers in cattle. For the PRL gene, PCR-RFLP-HaeIII analysis showed the presence of only one migration pattern, a finding characterizing the region studied as monomorphic. The study of other regions in the IGF-I and PRL genes might provide molecular data that can be used in the future for the selection of sexually precocious animals.

As relações no processo de montagem cinematográfica entre os filmes Um homem com uma câmera e Koyaanisqatsi

Pós-graduação em Comunicação - FAAC

Atelieristas: da célula atelier ao corpo atelier

Pós-graduação em Artes - IA

Integrating Visual and Verbal Literacies in the Early Childhood Classroom

Young children have the strong desire to use all of the communicative tools their cultures and families offer them. They want to be able to do all of the things that the powerful people they admire can do, including talking, writing, drawing, using the computer, and otherwise creating and sharing ideas, memories, solutions, even jokes and feelings. Today, we live in a time when the communicative tools are changing rapidly, practically exploding before our eyes in terms of the formats and media available to us in complex combinations not seen before. What do these technological changes mean for how we can support children's development toward literacy? An integrated arts curriculum has long been favored by many educators, but today there are more reasons than ever to implement such a philosophy. From communications theory comes a new understanding of how modern technologies demand that children learn to "read" and "write" messages involving complex combinations and integrations of visual and verbal formats. From psychology come insights about intelligence being multiple not unitary, as well as ecological perception theory offering a well-accepted framework for analyzing the affordances and expressive possibilities of different media. From education come fresh approaches to integrated curriculum, including a philosophy and pedagogy from Reggio Emilia, Italy, that combines well with current thinking by North Americans. Altogether, we have many rationales and exciting strategies at hand for launching young children toward an integrated visual and verbal literacy that involves substance, challenge, and discipline, as well as innovation, creativity, and freedom.

Showing that Early Childhood Education Works: Lessons from Italy, China, and the USA

Lessons from around the world; What does it matter about early childhood education? Why the controversy about public support for early childhood education? What process or system should be used to determine what works in early education? Can the same process be used to improve services? What is the role of government? Alternatives: 1. Consumers should determine… (What happens when private choices drive the market for early childhood services?) Observed quality of care in four Midwestern states; Parent data: “All things considered, how would you grade the quality of the care your child is receiving from his/her current caregiver?” Role of government What is a Quality Rating System? Ten states have implemented statewide systems (e.g. Colorado, Kentucky, Oklahoma, North Carolina) Findings 2. Objective science should determine… Firm findings from empirical research 3. Something else is needed: Some differences between Italian and American models. Teacher action research (and documentation) from a Reggio-inspired preschool in South Korea by Misuk Kim. Teacher Action Research at the Ruth Staples CDL. Can we now answer our opening questions? What process or system should be used to determine what is best for young children? Can the same process be used to improve the quality of services? Conclusions: The free market does not work well to determine quality in early education and care; Licensing, accreditation, and quality rating systems can help improve the market; Empirical research is useful for measuring what works; Teacher action research (reflective practice) is necessary for fostering continuous quality improvement. The tower of quality.