917 resultados para Relation


Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

We study and compare the information loss of a large class of Gaussian bipartite systems. It includes the usual Caldeira-Leggett-type model as well as Anosov models ( parametric oscillators, the inverted oscillator environment, etc), which exhibit instability, one of the most important characteristics of chaotic systems. We establish a rigorous connection between the quantum Lyapunov exponents and coherence loss, and show that in the case of unstable environments coherence loss is completely determined by the upper quantum Lyapunov exponent, a behavior which is more universal than that of the Caldeira-Leggett-type model.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Axelrod`s model for culture dissemination offers a nontrivial answer to the question of why there is cultural diversity given that people`s beliefs have a tendency to become more similar to each other`s as they interact repeatedly. The answer depends on the two control parameters of the model, namely, the number F of cultural features that characterize each agent, and the number q of traits that each feature can take on, as well as on the size A of the territory or, equivalently, on the number of interacting agents. Here, we investigate the dependence of the number C of distinct coexisting cultures on the area A in Axelrod`s model, the culture-area relationship, through extensive Monte Carlo simulations. We find a non-monotonous culture-area relation, for which the number of cultures decreases when the area grows beyond a certain size, provided that q is smaller than a threshold value q (c) = q (c) (F) and F a parts per thousand yen 3. In the limit of infinite area, this threshold value signals the onset of a discontinuous transition between a globalized regime marked by a uniform culture (C = 1), and a completely polarized regime where all C = q (F) possible cultures coexist. Otherwise, the culture-area relation exhibits the typical behavior of the species-area relation, i.e., a monotonically increasing curve the slope of which is steep at first and steadily levels off at some maximum diversity value.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

This paper presents the results of a new investigation of the Guarani Aquifer System (SAG) in Sao Paulo state. New data were acquired about sedimentary framework, flow pattern, and hydrogeochemistry. The flow direction in the north of the state is towards the southwest and not towards the west as expected previously. This is linked to the absence of SAG outcrop in the northeast of Sao Paulo state. Both the underlying Piramboia Formation and the overlying Botucatu Formation possess high porosity (18.9% and 19.5%, respectively), which was not modified significantly by diagenetic changes. Investigation of sediments confirmed a zone of chalcedony cement close to the SAG outcrop and a zone of calcite cement in the deep confined zone. The main events in the SAG post-sedimentary history were: (1) adhesion of ferrugineous coatings on grains, (2) infiltration of clays in eodiagenetic stage, (3) regeneration of coatings with formation of smectites, (4) authigenic overgrowth of quartz and K-feldspar in advanced eodiagenetic stage, (5) bitumen cementation of Piramboia Formation in mesodiagenetic stage, (6) cementation by calcite in mesodiagenetic and telodiagenetic stages in Piramboia Formation, (7) formation of secondary porosity by dissolution of unstable minerals after appearance of hydraulic gradient and penetration of the meteoric water caused by the uplift of the Serra do Mar coastal range in the Late Cretaceous, (8) authigenesis of kaolinite and amorphous silica in unconfined zone of the SAG and cation exchange coupled with the dissolution of calcite at the transition between unconfined and confined zone, and (9) authigenesis of analcime in the confined SAG zone. The last two processes are still under operation. The deep zone of the SAG comprises an alkaline pH, Na-HCO(3) groundwater type with old water and enriched delta(13)C values (<-3.9), which evolved from a neutral pH, Ca-HCO(3) groundwater type with young water and depleted delta(13)C values (>-18.8) close to the SAG outcrop. This is consistent with a conceptual geochemical model of the SAG, suggesting dissolution of calcite driven by cation exchange, which occurs at a relatively narrow front recently moving downgradient at much slower rate compared to groundwater flow. More depleted values of delta(18)O in the deep confined zone close to the Parana River compared to values of relative recent recharged water indicate recharge occur during a period of cold climate. The SAG is a ""storage-dominated"" type of aquifer which has to be managed properly to avoid its overexploitation. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

A large area in northeastern Marajo Island, northern Brazil, has been characterized geomorphologically, applying information acquired from Landsat imagery. This study was combined with detailed sedimentologic analysis of continuous cores, which provided a record of depositional settings developed in this area through the Holocene. The results revealed well-preserved, meandering to anastomosed drainage networks of wide palaeochannels that were superimposed by a narrower palaeochannel system. In both cases, the sedimentary record consists of sands, heterolithic deposits and muds, locally rich in plant debris. The strata are organized into fining upward successions that reach approximately 18 m thick in the wide channels and 4 m thick in the narrow channels. Sedimentary features suggestive of a coastal location for the wider palaeochannels and reworking of sediments by tidal currents include the prevalence of well to moderately sorted, rounded to sub-rounded, fine- to medium-grained sands displaying foreset packages separated by mud couplets, suggestive of tidal cycles. The data presented herein point to a rise in relative sea level reaching the Lake Arari area during the early to late/mid Holocene. This event was followed by a relative sea level drop. Tectonics seem to have contributed to an overall lowering in relative sea level in the study area since the mid-Holocene, which does not follow the same pattern recorded in other areas along the northern Brazilian coast.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Past studies have evidenced the presence of charcoal in soils and lacustrine sediments of Amazonia region and suggested occurrences of widespread fires during the Middle Holocene. However, the available records do not indicate the changes in fire regime with enough time resolution. We quantified charcoal fragments in lacustrine sediments in a lake of North Carajas plateau in East Amazonia (5 degrees 50`-6 degrees 35`S and 49 degrees 30`-52 degrees 00`W). The charcoal quantification was compared to other sediment proxies, allowing a connection between paleofires and climate changes. Large variations in sediment characteristics led to distinct stages of sedimentation. From 11,800 (base of CSN 93/4) to 4750 cal yr B.P., low accumulation rates of organic matter are observed. Between 7600 cal yr B.P. (base of CSN 93/3 core) and 4750 cal yr B.P., this initial phase of sedimentation is characterized by low chlorophyll derivate accumulation rates and high accumulation rates of Botryococcus braunii, an alga resistant to episodic drought. The first phase of sedimentation would therefore correspond to, a low take level and a drier climate than today. Large biomass burning events occurred between 7450 cal yr B.P. and 4750 cal yr B.P., as indicated by the high charcoal particle concentration. From 4750 cal yr B.P. to 2800 cal yr B.P., accumulation rates of charcoal particles decreased, and the accumulation rate of chlorophyll derivate was low. From 2800 cal yr B.P. to 1300 cal yr B.P., the charcoal accumulation rates reached their lowest values in the core and a rapid increase in lacustrine production is evidenced by the increase in chlorophyll derivates and carbon accumulation rate. From 1300 cal yr B.P. to the last century, the charcoal accumulation rates increased. During the most recent period, the record is characterized by high accumulation rates of chlorophyll derivates while the charcoal particle accumulation rate decreased. This region is still unaffected by the current increase of anthropogenic fires. (c) 2007 Elsevier B.V. All rights reserved.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

In this paper, a simple relation between the Leimkuhler curve and the mean residual life is established. The result is illustrated with several models commonly used in informetrics, such as exponential, Pareto and lognormal. Finally, relationships with some other reliability concepts are also presented. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Spodoptera frugiperda beta-1,3-glucanase (SLam) was purified from larval midgut. It has a molecular mass of 37.5 kDa, an alkaline optimum pH of 9.0, is active against beta-1,3-glucan (laminarin), but cannot hydrolyze yeast beta-1,3-1,6-glucan or other polysaccharides. The enzyme is an endoglucanase with low processivity (0.4), and is not inhibited by high concentrations of substrate. In contrast to other digestive beta-1,3-glucanases from insects, SLam is unable to lyse Saccharomyces cerevisae cells. The cDNA encoding SLam was cloned and sequenced, showing that the protein belongs to glycosyl hydrolase family 16 as other insect glucanases and glucan-binding proteins. Multiple sequence alignment of beta-1,3-glucanases and beta-glucan-binding protein supports the assumption that the beta-1,3-glucanase gene duplicated in the ancestor of mollusks and arthropods. One copy originated the derived beta-1,3-glucanases by the loss of an extended N-terminal region and the beta-glucan-binding proteins by the loss of the catalytic residues. SLam homology modeling suggests that E228 may affect the ionization of the catalytic residues, thus displacing the enzyme pH optimum. SLam antiserum reacts with a single protein in the insect midgut. Immunocytolocalization shows that the enzyme is present in secretory vesicles and glycocalyx from columnar cells. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna studie var att undersÃka nyblivna mÃdrars uppfattning av amningstidens längd och vÃ¥rdtidens längd relaterat till bakgrundsvariablerna Ã¥lder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hÃsten 2000 och vÃ¥ren 2001. Insamlat material infÃrdes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades därefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-tvÃ¥ test. Resultatet fÃr den exklusiva amningen visar att kvinnor som är hÃgutbildade och omfÃderskor ammar längre än de lÃ¥gutbildade och fÃrstfÃderskor. Den totala amningstiden pÃ¥verkas av moderns Ã¥lder och utbildning. Av de 250 informanterna som deltog i studien uppger endast 53 procent att de är nÃjda med amningen. Det framkommer ocksÃ¥ att fÃrstfÃderskor och ju äldre kvinnan är desto längre stannar hon pÃ¥ BB. UtbildningsnivÃ¥n har däremot ingen inverkan pÃ¥ hur länge kvinnorna är kvar pÃ¥ BB. Det mest anmärkningsvärda är att det inte finns nÃ¥got samband mellan vÃ¥rdtidens längd och amningstidens längd dÃ¥ flera äldre och färskare studier frÃ¥n Sverige, USA och Australien har pÃ¥pekat att ett sÃ¥dant samband existerar.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Uppsatsens fÃrsta syfte är att utreda begreppen kÃn och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha fÃr olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel pÃ¥ hur en undersÃkning av kÃn och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgÃ¥ngspunkt i PÃ¥ lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. PÃ¥verkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i fÃrhÃ¥llande till genus? Svaret blir bÃ¥de nej och ja.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Ung FÃretagsamhet är en organisation som verkar fÃr att ge gymnasieelever mÃjlighet att starta, driva och avveckla ett sÃ¥ kallat UF-fÃretag under ett läsÃ¥r. Dessa fÃretag gÃ¥r under kategorin enkla bolag och fÃr att fÃ¥ driva ett UF-fÃretag mÃ¥ste eleverna uppfylla fem krav. Kraven bestÃ¥r av att fÃretaget mÃ¥ste registreras hos UF, eleverna mÃ¥ste gÃra en affärsplan, de mÃ¥ste skaffa en rÃ¥dgivare frÃ¥n näringslivet, delta i mässor och slutligen gÃra en Ã¥rsredovisning. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera pÃ¥ kravet om rÃ¥dgivare frÃ¥n näringslivet. Det är intressant att skriva om detta, dels fÃr att UF inte tidigare har berÃrt detta ämne i stÃrre grad, och dels fÃr att situationen idag kan fÃrbättras. UF i Dalarna har sett tendenser till att UF-eleverna gÃr det enkelt fÃr sig och använder en bekant eller släkting som rÃ¥dgivare, sÃ¥ att kravet blir uppfyllt. Med detta som utgÃ¥ngspunkt blev min frÃ¥geställning att ta reda pÃ¥ hur UF-fÃretagen använder sina rÃ¥dgivare. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa vilken relation eleverna har till sina rÃ¥dgivare och hur de använder dessa. Bisyfte är att se vilka problem och svÃ¥righeter som eleverna upplever. FÃr att kunna redogÃra fÃr detta syfte, har jag använt mig av en enkät som alla 160 av Ã¥rets UF-fÃretag har fÃ¥tt chans att svara pÃ¥. Utfallet blev dock att 54 % av dessa svarade pÃ¥ enkäten. Resultaten frÃ¥n enkäten visade att de flesta av UF-eleverna har nÃ¥gon form av relation till rÃ¥dgivaren, där relationen främst innebär bekantskap mellan de bÃ¥da parterna, men det är inte heller ovanligt att en familjemedlem är rÃ¥dgivare till UF-fÃretaget. FrÃ¥n resultaten gick det även att utläsa att de flesta av UF-eleverna upplever rÃ¥dgivaren som en kunskapsbank, men en hel del av eleverna ser rÃ¥dgivaren som en coach. Det framkom även att mÃ¥nga UF-fÃretag kommunicerar hÃgst en gÃ¥ng per mÃ¥nad med rÃ¥dgivaren, vilket tyder pÃ¥ att rÃ¥dgivaren inte används speciellt mycket. Eleverna har upplevt problem av olika slag under Ã¥ret, men det stÃrsta problemet visade sig vara tidsbrist. Det har ocksÃ¥ framkommit att det främst är inom omrÃ¥den, kopplade till UF-elevernas program, som dessa elever bett rÃ¥dgivaren om hjälp inom.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen pÃ¥ fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehÃ¥llande 27 frÃ¥gor, skillnader i Ã¥tta sjukskÃterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgÃ¥ngar pÃ¥ arbetsplatserna. Granskningen visade även hur mÃ¥nga läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur mÃ¥nga fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvÃ¥rd behÃvdes under den sexmÃ¥nader lÃ¥nga undersÃkningsperioden. Dessutom undersÃktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvÃ¥rdnadsansvariga sjukskÃterskans kunskaper om läkemedel. Antalet fÃrskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system. OmvÃ¥rd-nadsansvariga sjukskÃterskor tillhandahÃll sammanlagt 134 läkemedelslistor. Resultatet visade pÃ¥ basen av läkemedelslistorna pÃ¥ de fyra äldreboende att dessa lÃ¥g pÃ¥ signifikant olika nivÃ¥er beträffande antalet genomsnittligt fÃrskrivna läkemedel per enhet. Vidare skiljde sig sjukskÃterskornas kunskaper om läkemedel fÃr äldre Ã¥t och kunskaperna relaterade till prioriteringar av läkemedelsgenomgÃ¥ngar, användning av professionella hjälpmedel samt till vilja till utbildning pÃ¥ egen tid. Vidare hade äldreboenden olika antal fallolyckor och utnyttjade i olika grad sjukhusvÃ¥rd. Antal fallolyckor fÃrklarades av antalet fÃrskrivna läkemedel per boende per dag till 95,2 % och fÃljaktligen antal sjukhusdagar fÃrklarades med antal läkemedel per person per dag till 86,5 % men hjälp av linjär regression, modell Enter. Resultatet diskuterades utgÃ¥ende frÃ¥n Dorothea Orems omvÃ¥rdnadsteori att den äldre har egenvÃ¥rdsbehov i egen farmakologisk terapi men saknar egenvÃ¥rdskapacitet i densamma, vilket innebär att sjukskÃterskan har stÃrsta ansvaret att tolka och fÃrmedla patientens läkemedelsbehov.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Denna litteraturstudies syfte var att identifiera och evidensgradera de omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärder med vilka sjukskÃterskan kan motivera patienter med diabetes typ-2 till egenvÃ¥rd. De 27 utvalda artiklarna, som svarade mot uppsatsens syfte, sÃktes frÃ¥n databaserna Cinahl, Elin@dalarna, Medline och PubMed. FÃr att kunna bedÃma utsedda kvantitativa och kvalitativa artiklars vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrÃ¥n modifierade granskningsmallar efter fÃrlagor av Forsberg och WengstrÃm (2008). KvalitetsbedÃmningen gav vid handen att av 27 artiklar, var 3 av hÃg vetenskaplig kvalitet och 24 artiklar var av medelgod kvalitet men ingen artikel bedÃmdes vara av lÃ¥g kvalitet. PÃ¥ basen av artikelkvaliteten evidensgranskades de funna omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärderna i enlighet med Bahtsevanis (2008) rekommendationer. I litteraturstudien identifierades fyra huvudomrÃ¥den i omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärder inom diabetesvÃ¥rden: LivsstilsfÃrändringar, Utbildning, EgenvÃ¥rd samt Personalens betydelse. OmvÃ¥rdnadsÃ¥tgärderna LivsstilsfÃrändringar, Utbildning och EgenvÃ¥rd vilade pÃ¥ mÃ¥ttligt vetenskapligt underlag och omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärden Personalens betydelse vilade pÃ¥ stark vetenskaplig grund. Resultaten diskuterades utgÃ¥ende frÃ¥n omvÃ¥rdnadsteoretiker Orems humanistiska modell, som inbegriper egenvÃ¥rdsbrist, som är en beskrivning av och fÃrklaring till varfÃr en person behÃver omvÃ¥rdnad, vilken sker när egenvÃ¥rdskapaciteten är mindre än personens egenvÃ¥rdskrav. Modellen bygger pÃ¥ antaganden om och generella kännetecken pÃ¥ till exempel omvÃ¥rdnadssituationer och inkluderar begreppen omvÃ¥rdnadskapacitet, hjälpmetoder och olika omvÃ¥rdnadssystem.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

This research aims to relate the modern Swedish curriculum development to the political discourses liberalization and European integration through a critical discourse analysis of the Swedish curriculum Gy2011. These political discourses constitute the cultural context of Gy2011, which according to critical discourse theory is synonymous with the terms social sphere or praxis. The term cultural context includes the environment in which the text has been created as well as its intertextuality â in this case its relations to earlier curricula. The analysis of Gy2011 exhumes scientific research done in the field of curriculum studies, which enables future research. The Gy2011 analysis shows that the political discourses liberalization and European integration stands out within the texts cultural context, and have done so for more than 70 years, a fact that is illustrated by an overview of Swedish curricula history. This research also illuminates how the liberalization discourse accelerated during the 1980âs, by both social democrats and the political right, and that the European integration process has gained momentum in recent years.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Vinylen har lyckats Ãverleva trots att bÃ¥de CD:n och det digitala formatet gett oss nya och lättare sätt att lyssna pÃ¥ musiken. Vinylen tilltalar personer i yngre Ã¥ldrar som inte växte upp med vinylen som det vardagliga formatet. Det tydligaste resultat som kommit att visa sig i undersÃkning fÃr denna uppsats är att vinyler fortfarande upplevs tilltalande av intervjupersonerna, även om det digitala formatet fortfarande används dagligen. Intervjupersonerna tilltalas av olika aspekter av vinylen som gÃr det värt att gÃ¥ och kÃpa en skiva, även om vi lever i en tid där vi näst intill har obegränsad tillgÃ¥ng till musik digitalt. Vinylen lockar personer pÃ¥ olika sätt när det kommer till användningen av skivorna och pÃ¥ samma sätt när det kommer till det materiella och det estetiska. Detta är dock inte tillräckligt fÃr att personerna ska ändra sina lyssningsvanor och byta format frÃ¥n det digitala till analogt. FÃr det är fortfarande det digitala formatet som används mest av intervjupersonerna.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Studien har genomfÃrts i syfte att undersÃka vilket utrymme elevers vardagliga erfarenheter av teknik fÃ¥r i teknikundervisningen i Ã¥rskurserna F-6. FÃr att uppnÃ¥ syftet undersÃktes vilka moment och arbetsformer eleverna mÃter i undervisningen, hur elevers erfarenheter behandlas och knyts till undervisningen samt vilka erfarenheter som teknikundervisningen fÃrser eleverna med som de kan använda även utanfÃr skolan. Studien är kvalitativ och genomfÃrdes genom intervju och fokussamtal med lärare och elever. Resultatet visar att eleverna fÃ¥r mÃta en undervisning med mycket konstruerande arbete, där eleverna konstruerar själva även när de utgÃ¥r frÃ¥n instruktioner. FÃ¥ av de intervjuade lärarna beaktar elevers tidigare erfarenheter som en viktig parameter vid planeringen av undervisning, men alla intervjuade lärare genomfÃr diskussioner med elever kring tidigare eller nytillägnade erfarenheter under olika delar av arbetsomrÃ¥det. Vilka erfarenheter som diskuteras varierar mellan de intervjuade lärarna. Samtliga intervjuade lärare fÃresprÃ¥kar grupparbete, men nÃ¥gra betonar även vikten av enskilt arbete fÃr att eleven pÃ¥ egen hand ska fÃ¥ visa sina kunskaper. Vid vissa tillfällen och hos nÃ¥gra intervjuade lärare utgÃ¥r undervisningen frÃ¥n miljÃrelaterade problem som kräver att eleverna tänker till en extra gÃ¥ng. Alla intervjuade lärare beskriver en undervisning där eleverna fÃ¥r nya erfarenheter som de kan använda i sitt vardagliga liv.