Föräldrars uppfattning om sitt barns övervikt : - en litteraturstudie

Enligt World Health Organization (WHO) var minst tjugo miljoner barn under fem år världen över överviktiga år 2005. Övervikt medför inte nödvändigtvis några hälsoproblem, men vid fetma finns en klar ökning av risken för olika sjukdomstillstånd och det ses som ett av de största hoten mot folkhälsan idag. Även om de fetmarelaterade följdsjukdomarna inte uppstår under barndomen leder förändringarna till ökad sjuklighet under vuxenåren med risk för förtidig död. För att komma tillrätta med barnfetman är föräldrarnas deltagande och medverkan viktig. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur föräldrar till barn med övervikt och fetma upplever sitt barns vikt. En litteratursökning har utförts i databaserna PubMed och Cinahl via Ebsco med sökorden attitude, experience, parents, perception, obesity och overweight. Endast artiklar mellan åren 2000 och 2007 inkluderades. Av tjugosex granskade artiklar motsvarade sexton studiens syfte. Resultatet påvisade att en stor andel av föräldrar till barn med övervikt och fetma inte upplever sitt barn som överviktigt trots att objektiva mätningar visar annat. Litteraturstudien visar att ingen studie är gjord inom området i Sverige. Förebyggande åtgärder för att komma tillrätta med barnfetman har dålig chans att lyckas utan bättre förståelse för hur föräldrar upplever problemet med övervikt hos sitt barn.

Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder inom pediatriken

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier. Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM, barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet. Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer forskning för att öka kunskapen inom området.

Postpartum depression

Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall. Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.

Vad helhetssynen skulle betytt för tre kvinnor som varit sjukskrivna : Om att använda systemteori inom rehabilitering

Temat för denna uppsats var att undersöka ett systemteoretiskt arbetssätt i rehabilitering. I den här undersökningen har tre kvinnor som tidigare varit sjukskrivna av psykiska orsaker, intervjuats för att de skulle få ge sin syn på hur ett systemteoretiskt arbetssätt skulle kunna ha hjälpt dem i deras rehabilitering. Vidare vilken funktion deras sjukdom fyllt i deras system och för dom själva. Det fanns en tanke om att deras sjukdom var orsakad av många faktorer, vilket visade sig vara fallet. Urvalet var ett så kallat bekvämlighets urval. Metoden som använts var halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervju guide. Tolkningen som användes var hermeneutisk. Arbetet begränsades genom att kvinnor som varit sjukskrivna valdes ut. Andra kriterier var att dom skulle ha familj som bodde hemma, minst tre barn och en sambo eller man, vidare att dom kom från små orter i Västernorrlands inland. Resultatet visar att de överlag var positivt inställda till ett systemteoretiskt synsätt, att de saknade att vissa instanser inom rehabilitering inte tog hänsyn till komplexitet i deras liv, och att de känner sig misstrodda av försäkringskassan. Sjukdomen fyllde för alla tre en funktion av signal på obalans i ett snedbelastat system. Vidare var de tre kvinnorna sjukare än vad omgivningen och dom själva trott. De saknade alla tre, från de rehabiliterande enheterna, en helhetssyn på dem och deras situation. Systemteorin kan verka ytterst komplicerad när man läser om cybernetiken till exempel. Men som behandlare behöver man inte lägga det på en komplicerad nivå. Det räcker att man i stora drag vet vad systemteorin handlar om och att man är medveten om vilken roll kommunikation och interaktion spelar, och vilken roll man hamnar i som behandlare i det psykosociala arbetet.

Gestión del litoral : herramientas para la planificación de playas vírgenes de arena como recurso de sol y baño : (rediseñadas y calibradas en el Parque Natural del Cabo de Gata-Níjar, España)

[ES]Se pretende disponer de herramientas que midan calidades ambientales de playas vírgenes de arena, respecto a su uso sustentable como recursos de sol y baño. Estas herramientas son los Análisis DAFO cuantitativos y las Evaluaciones de Impactos heredados. Para rediseñarlas y calibrarlas, se opta por las playas del Parque Natural del Cabo de Gata-Níjar (Almería, España). Se recurre a la formulación de sus patrones de comportamiento morfodinámico para identificar y definir algunos de sus descriptores y factores ambientales del campo en consideración. Las medidas se harían a partir del árbol involucrado de objetivos, de observaciones in situ, de las variables aisladas, y del rescate de muchos descriptores y factores ambientales de las playas urbanas de sol y baño.

Analisi fluidodinamica di piastre concamerate costituenti una filtropressa

Lo scopo di questo lavoro di tesi è quello di indagare la fluidodinamica all’interna di un modello di una camera di una filtropressa. L’analisi del comportamento fluidodinamico all’interno delle filtropresse viene svolta al fine di comprendere meglio alcune problematiche relative alla gestione del processo. In particolare si è tentato di individuare le cause che inducono: 1.Rottura prematura delle tele, in particolar modo nelle camere iniziali; 2.Formazione di pannelli disomogenei che comporta complicazioni nei successivi processi (lavaggio, essiccamento, etc.). Tale studio è consistito nella determinazione e nell’analisi del campo di moto di una fase liquida all’interno di suddetta camera. I campi di moto sono stati acquisiti tramite la tecnica PIV (Particle Image Velocimetry).

Milk flow-dependent vacuum loss in high-line milking systems: effects on milking characteristics and teat tissue condition

To study the effects of a milking system that partially compensates for milk flow-dependent vacuum loss compared with a standard (high-line) milking unit in a tie-stall barn, milk flow and vacuum patterns were recorded in 10 cows during machine milking with 2 milking systems in a crossover design for 7 d each. Before and after each treatment period postmilking teat condition was recorded by ultrasound cross-sectioning. Additionally, 2 methods to measure teat tissue condition were compared: longitudinal teat ultrasound cross-sectioning and teat tissue density measurements with the spring-loaded caliper (cutimeter method). The partial compensation of milk flow-dependent vacuum loss caused an elevation of the peak flow rate (4.74+/-0.08 vs. 4.29+/-0.07 kg/min) and a shorter duration of plateau (1.57+/-0.06 vs. 1.96+/-0.07 min) compared with the standard milking system. Total milk yield, duration of incline and decline of milk flow, average milk flow, time until peak flow rate, main milking time, and total milking time did not differ between treatments (overall means: 13.75+/-0.17 kg; 0.65+/-0.01 min; 2.88+/-0.09 min; 2.82+/-0.05 kg/min; 1.65+/-0.03 min; 5.23+/-0.09 min, and 5.30+/-0.10 min, respectively). The vacuum drop in the short milk tube during periods of high milk flow was less in the compensating vacuum than in the standard milking system (11+/-1.1 vs. 15+/-0.7 kPa). Teat measures as determined by ultrasound remained unchanged over the entire experimental period with both milking systems. Postmilking teat tissue measures including their recovery within 20 min after the end of milking show a correlation (0.85 and 0.71, respectively) between the methods used (ultrasound and cutimeter method). In conclusion, a more constant vacuum at the teat tip (within the short milk tube) during periods of high milk flow affected milk flow patterns, mainly increasing peak flow rate. However, the reduced vacuum loss did not increase the overall speed of milking. In addition, effects of higher vacuum stability on teat condition and udder health were not obvious.

Outbreak investigation identifies a single Listeria monocytogenes strain in sheep with different clinical manifestations, soil and water.

Listeria (L.) monocytogenes causes orally acquired infections and is of major importance in ruminants. Little is known about L. monocytogenes transmission between farm environment and ruminants. In order to determine potential sources of infection, we investigated the distribution of L. monocytogenes genetic subtypes in a sheep farm during a listeriosis outbreak by applying four subtyping methods (MALDI-TOF-MS, MLST, MLVA and PFGE). L. monocytogenes was isolated from a lamb with septicemia and from the brainstem of three sheep with encephalitis. Samples from the farm environment were screened for the presence of L. monocytogenes during the listeriosis outbreak, four weeks and eight months after. L. monocytogenes was found only in soil and water tank swabs during the outbreak. Four weeks later, following thorough cleaning of the barn, as well as eight months later, L. monocytogenes was absent in environmental samples. All environmental and clinical L. monocytogenes isolates were found to be the same strain. Our results show that the outbreak involving two different clinical syndromes was caused by a single L. monocytogenes strain and that soil and water tanks were potential infection sources during this outbreak. However, silage cannot be completely ruled out as the bales fed prior to the outbreak were not available for analysis. Faeces samples were negative, suggesting that sheep did not act as amplification hosts contributing to environmental contamination. In conclusion, farm management appears to be a crucial factor for the limitation of a listeriosis outbreak.

Comparison of energy expenditure, eating pattern and physical activity of grazing and zero-grazing dairy cows at different time points during lactation

An experiment was conducted to determine the effect of grazing versus zero-grazing on energy expenditure (EE), feeding behaviour and physical activity in dairy cows at different stages of lactation. Fourteen Holstein cows were subjected to two treatments in a repeated crossover design with three experimental series (S1, S2, and S3) reflecting increased days in milk (DIM). At the beginning of each series, cows were on average at 38, 94 and 171 (standard deviation (SD) 10.8) DIM, respectively. Each series consisted of two periods containing a 7-d adaptation and a 7-d collection period each. Cows either grazed on pasture for 16–18.5 h per day or were kept in a freestall barn and had ad libitum access to herbage harvested from the same paddock. Herbage intake was estimated using the double alkane technique. On each day of the collection period, EE of one cow in the barn and of one cow on pasture was determined for 6 h by using the 13C bicarbonate dilution technique, with blood sample collection done either manually in the barn or using an automatic sampling system on pasture. Furthermore, during each collection period physical activity and feeding behaviour of cows were recorded over 3 d using pedometers and behaviour recorders. Milk yield decreased with increasing DIM (P<0.001) but was similar with both treatments. Herbage intake was lower (P<0.01) for grazing cows (16.8 kg dry matter (DM)/d) compared to zero-grazing cows (18.9 kg DM/d). The lowest (P<0.001) intake was observed in S1 and similar intakes were observed in S2 and S3. Within the 6-h measurement period, grazing cows expended 19% more (P<0.001) energy (319 versus 269 kJ/kg metabolic body size (BW0.75)) than zero-grazing cows and differences in EE did not change with increasing DIM. Grazing cows spent proportionally more (P<0.001) time walking and less time standing (P<0.001) and lying (P<0.05) than zero-grazing cows. The proportion of time spent eating was greater (P<0.001) and that of time spent ruminating was lower (P<0.05) for grazing cows compared to zero-grazing cows. In conclusion, lower feed intake along with the unchanged milk production indicates that grazing cows mobilized body reserves to cover additional energy requirements which were at least partly caused by more physical activity. However, changes in cows׳ behaviour between the considered time points during lactation were too small so that differences in EE remained similar between treatments with increasing DIM.

Analysis of behavioral changes in dairy cows associated with claw horn lesions

Detecting lame cows is important in improving animal welfare. Automated tools are potentially useful to enable identification and monitoring of lame cows. The goals of this study were to evaluate the suitability of various physiological and behavioral parameters to automatically detect lameness in dairy cows housed in a cubicle barn. Lame cows suffering from a claw horn lesion (sole ulcer or white line disease) of one claw of the same hind limb (n=32; group L) and 10 nonlame healthy cows (group C) were included in this study. Lying and standing behavior at night by tridimensional accelerometers, weight distribution between hind limbs by the 4-scale weighing platform, feeding behavior at night by the nose band sensor, and heart activity by the Polar device (Polar Electro Oy, Kempele, Finland) were assessed. Either the entire data set or parts of the data collected over a 48-h period were used for statistical analysis, depending upon the parameter in question. The standing time at night over 12 h and the limb weight ratio (LWR) were significantly higher in group C as compared with group L, whereas the lying time at night over 12 h, the mean limb difference (△weight), and the standard deviation (SD) of the weight applied on the limb taking less weight were significantly lower in group C as compared with group L. No significant difference was noted between the groups for the parameters of heart activity and feeding behavior at night. The locomotion score of cows in group L was positively correlated with the lying time and △weight, whereas it was negatively correlated with LWR and SD. The highest sensitivity (0.97) for lameness detection was found for the parameter SD [specificity of 0.80 and an area under the curve (AUC) of 0.84]. The highest specificity (0.90) for lameness detection was present for Δweight (sensitivity=0.78; AUC=0.88) and LWR (sensitivity=0.81; AUC=0.87). The model considering the data of SD together with lying time at night was the best predictor of cows being lame, accounting for 40% of the variation in the likelihood of a cow being lame (sensitivity=0.94; specificity=0.80; AUC=0.86). In conclusion, the data derived from the 4-scale-weighing platform, either alone or combined with the lying time at night over 12 h, represent the most valuable parameters for automated identification of lame cows suffering from a claw horn lesion of one individual hind limb.

The University Compost Facility after Three Years

The University Compost Facility, 52274 260th St., Ames, Iowa has completed three full years of operation. The facility is managed by the ISU Research Farms and has a separate revolving account that receives fees and sales, and pays expenses. The facility is designed to be self-supporting, i.e. not receive allocations for its operations. The facility consists of seven, 80 × 140 ft hoop barns and a new 55 × 120 ft hoop barn, all with paved floors. The facility also has a Mettler-Toledo electronic scale with a 10 ft × 70 ft platform to weigh all materials. Key machinery is 1) compost turner, a used pull-type Aeromaster PT-170, 14 ft wide made by Midwest Biosystems, Tampico, IL; 2) a converted dump truck trailer used to construct windrows and haul material; 3) telehandler, Caterpillar TH407 with cab and 2.75 cubic yard bucket; and 4) tractor, John Deere 7520 (125 hp) with IVT (Infinite Variable Transmission) and front-wheel assist used to pull the turner and dump trailer.

La investigación desde sus protagonistas : senderos y estrategias

Este libro es el resultado de un trabajo de equipo multidisciplinar de investigadores que, durante dos años, ha estado discutiendo sobre el tema de la INVESTIGACIÓN desde sus respectivas perspectivas individuales. La riqueza particular de la obra proviene de que cada uno aportó su criterio y su experiencia y cada uno defendió su postura y se enriqueció con la de los demás (..) Lo que sí resultó notorio fue que varios de los autores descubrieron nuevas perspectivas para enriquecer sus propios esquemas y fue por eso que durante su elaboración, los proyectos y esquemas originales fueron variando a medida que el grupo avanzaba en el conocimiento mutuo y en el trabajo de discusión y análisis. (...) René Gotthelf (Dir.)

Criterio ambiental volumétrico para cálculo de espacios verdes

Los espacios verdes y, en general, la vegetación utilizada para protección, son valorados, medidos y calculados por el área destinada a esa función más que por los elementos vegetales relacionados. Esto significa una simplificación excesiva que no aporta los criterios de cuantificación necesarios tanto para preservar el patrimonio natural existente como para elaborar proyectos de mejoramiento ambiental. En este trabajo se propone un concepto nuevo para la valoración de los elementos vegetales atendiendo a su influencia como mejoradores ambientales. Se determinan dos índices de valoración: el Índice de Vegetación Ambientalmente Activa por unidad de área utilizada y el Índice Ambiental Urbanístico. Ambos permiten cuantificar la importancia urbanística y ambiental de la vegetación. También se introduce un nuevo concepto en el cálculo de la necesidad de espacios verdes en proyectos urbanísticos y en áreas de amortiguación industriales, basado en el volumen vegetativo que debe existir en áreas que normalmente se destinan a espacios verdes.