Expecting moral philosophers to be reliable

Are philosophers’ intuitions more reliable than philosophical novices’? Are we entitled to assume the superiority of philosophers’ intuitions just as we assume that experts in other domains have more reliable intuitions than novices? Ryberg raises some doubts and his arguments promise to undermine the expertise defence of intuition-use in philosophy once and for all. In this paper, I raise a number of objections to these arguments. I argue that philosophers receive sufficient feedback about the quality of their intuitions and that philosophers’ experience in philosophy plausibly affects their intuitions. Consequently, the type of argument Ryberg offers fails to undermine the expertise defence of intuition-use in philosophy.

Pippi Longstocking, juvenile delinquent? Hachette, self-censorship and the moral reconstruction of postwar France

This paper looks at the blockages to the publication of children’s literature caused by the intellectual climate of the postwar era, through a case study of the editorial policy of Hachette, the largest publisher for children at this time. This period witnessed heightened tensions surrounding the social and humanitarian responsibilities of literature. Writers were blamed for having created a culture of defeatism, and collaborationist authors were punished harshly in the purges. In the case of children’s literature, the discourse on responsibility was made more urgent by the assumption that children were easily influenced by their reading material, and by the centrality of the young to the discourse on the moral reconstruction of France. As the politician and education reformer Gustave Monod put it: “penser l’avenir, c’est penser le sort des enfants et de la jeunesse.” These concerns led to the expansion of associations and publications dedicated to protecting children and promoting “good” reading matter for them, and, famously, to the 1949 law regulating publications for children, which banned the depiction of crime, debauchery and violence that might demoralise young readers. Using the testimonials of former employees, along with readers’ reports and editorial correspondence preserved in the Hachette archives, this paper will examine how individual editorial decisions and self-censorship strategies were shaped by the 1949 law with its attendant discourse of moral panic on children’s reading, and how national concerns for future citizens were balanced with commercial imperatives.

Reliable but not home free? What framing effects mean for moral intuitions

Various studies show moral intuitions to be susceptible to framing effects. Many have argued that this susceptibility is a sign of unreliability and that this poses a methodological challenge for moral philosophy. Recently, doubt has been cast on this idea. It has been argued that extant evidence of framing effects does not show that moral intuitions have a unreliability problem. I argue that, even if the extant evidence suggests that moral intuitions are fairly stable with respect to what intuitions we have, the effect of framing on the strength of those intuitions still needs to be taken into account. I argue that this by itself poses a methodological challenge for moral philosophy.

Moral uncertainty and permissibility: evaluating option sets

In this essay, we explore an issue of moral uncertainty: what we are permitted to do when we are unsure about which moral principles are correct. We develop a novel approach to this issue that incorporates important insights from previous work on moral uncertainty, while avoiding some of the difficulties that beset existing alternative approaches. Our approach is based on evaluating and choosing between option sets rather than particular conduct options. We show how our approach is particularly well-suited to address this issue of moral uncertainty with respect to agents that have credence in moral theories that are not fully consequentialist.

Metacognition and proofreading: the roles of aging, motivation, and interest

Objectives: The current study examined younger and older adults’ error detection accuracy, prediction calibration, and postdiction calibration on a proofreading task, to determine if age-related difference would be present in this type of common error detection task. Method: Participants were given text passages, and were first asked to predict the percentage of errors they would detect in the passage. They then read the passage and circled errors (which varied in complexity and locality), and made postdictions regarding their performance, before repeating this with another passage and answering a comprehension test of both passages. Results: There were no age-related differences in error detection accuracy, text comprehension, or metacognitive calibration, though participants in both age groups were overconfident overall in their metacognitive judgments. Both groups gave similar ratings of motivation to complete the task. The older adults rated the passages as more interesting than younger adults did, although this level of interest did not appear to influence error-detection performance. Discussion: The age equivalence in both proofreading ability and calibration suggests that the ability to proofread text passages and the associated metacognitive monitoring used in judging one’s own performance are maintained in aging. These age-related similarities persisted when younger adults completed the proofreading tasks on a computer screen, rather than with paper and pencil. The findings provide novel insights regarding the influence that cognitive aging may have on metacognitive accuracy and text processing in an everyday task.

Impression management and achievement motivation: investigating substantive links

In the present research we investigate impression management (IM) as a substantive personality variable by linking it to differentiated achievement motivation constructs, namely achievement motives (workmastery, competitiveness, fear of failure) and achievement goals (mastery-approach, mastery-avoidance, performance-approach, performance-avoidance). Study 1 revealed that IM was a positive predictor of workmastery and a negative predictor of competitiveness (with and without self-deceptive enhancement (SDE) controlled). Studies 2a and 2b revealed that IM was a positive predictor of mastery-approach goals and mastery-avoidance goals (without and, in Study 2b, with SDE controlled). These findings highlight the value of conceptualizing and utilizing IM as a personality variable in its own right, and shed light on the nature of the achievement motive and achievement goal constructs.

Attribution i moral och etik : hur tillskriver människor orsaker till beteenden?

Rapporten handlar om hur människor attribuerar, det vill säga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur män och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur människor attribuerar har man i denna undersökning låtit män och kvinnor göra bedömningar om varför man själv eller ”någon av samma ålder och kön” gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkät innehållande två situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de är som anledning till vad som hände i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur människor attribuerar beteenden men det beror på vilken situation de befinner sig i. Resultaten påvisar inte någon signifikant skillnad i hur män och kvinnor attribuerar sitt och andras beteenden.

"She was a Bitch" : A Socio-Educational Perspective on Motivation for Learning English.

AbstractThis degree project focuses motivation for learning English among a group of Swedish uppersecondary school students. By employing a socio-educational perspective, some vital factorsbehind a strong motivation for learning English in school are investigated through individualinterviews. Components in the past, heralding either a high level of motivation for English or a low such, are primarily focused. Moreover, essential socio-educational factors behind managing to achieve grades in English despite a low level of motivation and various impediments, such as severe socio-psychological adversities, are looked into. While motivation for English is emphasized as a critical factor, in accordance with socio-educational motivation theory, the study also stresses the importance of a positive first encounter with the English language, a satisfying English teacher-student relationship, and a sense of success in the English classroom. But above all, the study stresses a need for early tests among young students for reading disabilities, which according to this study often go undetected and thus severely impede any kind of second language learning and motivation.

Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete

Rapporten utgår från forskningsområdet "Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?" vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöarbete och motivation. : teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär.

Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete.

Möjligheter till motivation för fysisk aktivitet : En interventionsstudie avsedd att motivera elever till fysisk aktivitet genom självbestämmande

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.

Äldre texter - didaktik och motivation : Didaktisering av ett 1500-talsepos

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv. Studien visar även att endast vissa elever upplever valfrihet och medbestämmande i samband med arbetet med texten som något positivt.

Kommunikation bortom orden : En etnografisk studie om hur lärares actio och ickeverbala kommunikation påverkar elevers motivation

Syftet med detta examensarbete är att få insikt i hur lärarens ickeverbala kommunikation och actio påverkar elevers motivation. Utifrån en etnografisk arbetsmetod observerades en svensklärare på en gymnasieskola under fyra lektionstimmar för att undersöka hur läraren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades både läraren och eleverna som deltog i undersökningen. Undersökningen visade att lärares ickeverbala kommunikation och actio har en stor påverkan på elevernas motivation, att denna påverkan sker omedelbart och att den kan förändras under en pågående lektion. När en lärare medvetandegör hur hon eller han kommunicerar med sina elever ickeverbalt kan aspekter som oavsiktlig och intuitiv kommunikation få en mindre påverkan på undervisningen. Detta bidrar i sin tur till att utveckla lärarens ickeverbala kompetens och på så sätt sin förmåga att motivera sina elever under hela lektionen.

"Den dag vi slutar bli bättre, slutar vi vara bra" : Ledarskapets inverkan på medarbetares motivation till ständiga förbättringar

Syfte - Syftet med studien är att få en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med ständiga förbättringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production. Design/ metod - I vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts. Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till är att medarbetarna är i låg utsträckning delaktiga i förbättringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som är delaktiga i beslut är också mer engagerade i arbetet. Metodkritik – Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger på respondenternas uppfattningar. Framtida forskning bör inkludera mer objektiva mått. Praktiska konsekvenser - Studien ger belägg till att medarbetarnas engagemang och motivation i förbättringsarbetet kan ökas genom att göra dem mer delaktiga. Forskning visar att medarbetare som får information och får delta i beslut känner större delaktighet i arbetet. Kunskapsbidrag - I den befintliga litteraturen hävdas det att ledarskapet är en viktig komponent för att öka medarbetarnas engagemang. Lite har dock skrivits om hur ledarskapet kan motivera medarbetarna till ständiga förbättringar i en organisation som arbetar i lean production. Nyckelord:

Salesperson’s Personality, Motivation and Selling Performance : The Study of New Product Selling

In the highly competitive environment businesses invest big amounts of money into the new product development. New product success potentially depends on different factors among which salespeople play an important role. The aim of this paper is to explore the potential link between salespeople’s personality, motivation to sell new products and performance in selling new products. Based on the theoretical background of the Big Five personality dimensions, motivation and selling performance hypotheses were formulated and tested using statistical methods of correlation and regression analysis. The data was collected within one technologically intensive organization – ABB AB in Sweden using online web questionnaire and self-assessment measurements. Total investigation was conducted among organization’s salesforce. The findings confirm the importance of salesperson’s personality empirically showing that the latter significantly predicts both motivation and performance in selling new products. From all the Big Five Extraversion was confirmed to be the most important predictor of both motivation and performance in selling new products. Extraversion was found positively related with both motivation and performance in selling new products. Salespeople scoring high in Extraversion and especially possessing such characteristics as confident, energetic and sociable tend to be more motivated to sell new products and show higher performance results. Other personality dimensions such as Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism, and Openness to experience complexly approached are not proved to be significantly related neither with motivation nor performance in selling new products. The results are explained by the extreme importance of Extraversion in new product selling situation which analyzing in combination with the other personality dimensions suppresses the others. Finding regarding controlling for certain demographical characteristics of salespeople reveal that performance in selling new products is determined by selling experience. Salespeople’s age is not proved to be significantly related neither with motivation nor performance in selling new products. Findings regarding salespeople’s gender though proposing that males are more motivated to sell new products cannot be generalized due to the study limitations.