Kvalitetssäkring av Clas Ohlson AB´s grafiska produktionsflöde

The question formulation in the essay brought up whether Clas Ohlson works today with their graphical productionflow and if that way of working leads to a desirable result in press. After a dialogue with Clas Ohlson it emerged thatthey had certain problems with the material that came out of the printing presses. Certain colours were not reproducedaccording to the stated values that had been developed. In March -08 an analysis of the graphical production flowspresent situation were done at Clas Ohlsons in order to find out how they worked with their production of print materials.In the analysis, their way to work with color spaces, displays, ICC-profiles, PDF-exports, pictures and printerswere examined. Occasional interviews were also implemented with responsible personnel about how they worked withdifferent aspects.Deficiencies were found on almost all examined parts in their graphical production flow. Wrong colorspaces andCMYK-profiles was used in big extent, the displays where uncalibrated or incorrectly calibrated, wrong PDF-presetswas used frequently and it also showed that six different suppliers for their printing materials were used. The solutionsthat were relevant for the problems and defects were later on presented as proposals on measures.

Berörd av beröring : Effekter och användning av beröring på demenssjuka personer- En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende. Beröringen bidrog till att patienterna slappnade av fick lättare att somna. Beröringen minskade oro, depression och nedstämdhet och bidrog till en högre grad av välmående. Beröringen gav däremot ingen effekt på fysiskt aggressivt beteende. Användning av beröring förstärkte relationen mellan vårdare och patient. Beröringen ska ges med full uppmärksamhet till patienten. Patienten ska kunna avbryta beröringen om den upplevs som obehaglig. Slutsatsen som uppsatsförfattarna drog var att beröring gav positiva effekter, oberoende var på kroppen beröringen gavs samt vilken sorts beröring som gavs. Beröringen ska även ske tillsammans med en god kommunikation med den dementa personen för att uppnå bäst resultat.

Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt : En systematisk litteraturstudie

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder och vilken form av undervisning som sjuksköterskor kan använda sig av för att bevara eller förbättra livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteratur studie och analyserades med hjälp av kvalitetsgranskning av litteraturen. Vid artiklarnas kvalitetsgranskning framkom omvårdnadsåtgärder för patienter med hjärtsvikt, som sedan evidensgraderades. Av resultatet framgick att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med hjärtsvikt som befanns vila på starkt vetenskapligt underlag var att undervisa patienter med hjärtsvikt, att uppmana till fysisk aktivitet och att främja socialt stöd. Resultatet i föreliggande studie visade att träning gav effekt och att fysisk aktivitet var av betydelse när det gällde att bibehålla och förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten. Socialt stöd befanns vara en grundläggande faktor för den hälsorelaterade livskvaliteten, och bör anpassas efter den enskilde patientens behov och önskemål. Slutsatsen var att en av sjuksköterskans mest betydelsefulla omvårdnadsåtgärder var att stödja och undervisa patienter med hjärtsvikt och att hjälpa henne sätta upp individanpassade mål. Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys omvårdnads teoretiska modell: Roy Adaptation Model (RAM).

Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid trycksår : En systematisk litteraturstudie

I föreliggande systematiska litteraturstudie var syftet att samla information om och belysa sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga och bedöma trycksår. Artiklar söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden pressure, ulcer och nurs* användes. De vetenskapliga artiklarna (n= 15) kvalitetsbedömdes enligt granskningsmallar som bestod av 28 kvalitetskriterier. Därefter evidensgraderades artiklarna. Resultatet i föreliggande studie visade att sjuksköterskan använde sig av tre evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i omsorgen om patienter med risk för trycksår. Den första omvårdnadsåtgärden omfattade tryckavlastande omvårdnadsåtgärder, vilka insatser befanns vila på stark vetenskaplig grund. Den andra omvårdnadsåtgärden inbegrep användning av riskbedömningsinstrument och den tredje bestod av klinisk bedömning som båda befanns vila på måttlig vetenskapligt underlag. I resultatet framkom att riskbedömningsinstrument hjälpte sjuksköterskan att reducera uppkomsten av trycksår och därmed minskade ett onödigt lidande för patienten. Resultatet diskuterades utifrån Florence Nightingales omvårdnadsteori, där miljön var en av grundstenarna i omsorgen och att sjuksköterskan hade ansvaret för att anpassa miljön efter patientens behov. Medvetenheten om detta tillsammans med de evidensbaserade omvårdnadsåtgärderna som framkom i föreliggande studie kunde minska risken för trycksår hos patienter och i förlängningen reducera sjukvårds- kostnaderna.

Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan öka välbefinnandet hos personer med demens

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar välbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som inkluderades i den här studien var musik, aktivitet och träning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjälp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det är viktigt att utforma alla dessa omvårdnadsåtgärder utifrån individen för att erhålla ett gott resultat. Även välbefinnandet påverkas positivt av dessa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Fördelarna med dessa omvårdnadsåtgärder är att de är enkla att utföra och lära ut, kostnadseffektiva och har få biverkningar. I denna litteraturstudie framgår även att det sociala samspelat har en viktig roll för att personer med demens upplever välbefinnande. Slutsatsen är att det borde vara enkelt att använda sig av dessa effektiva metoder i både demensvård och annan vård.

Patienters upplevelser av mjukmassage

Inom sjukvården har massage och beröring ökat som omvårdnadsåtgärd, i synnerhet inom äldrevården och demensvården. För människor är beröring och massage livsviktigt eftersom det ger en stunds vila och skapar även en trygg och förtroendefull relation. Genom att beröra frisätts ”lugn och ro hormonet” Oxytocin. Vårdpersonal vet att de med sina händer kan skapa kontakt och lugna sina patienter ändå beskrivs inte mjukmassage i den medicinska litteraturen. Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram vilka positiva och negativa upplevelser mjukmassage kan ge till patienter i sjukvården. Metoden som användes var en systematisk litteratur studie där tio vetenskapliga artiklar analyserats utifrån en modifierad granskningsmall. I resultatet framkom övervägande positiva upplevelser. Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som tagits fram som handlade om smärta, stress, ångest och oxytocin. De patientgrupper som svarade positivt på mjukmassage var patienter med smärta, ångest, stress och övriga faktorer som framkom i artiklarna. Oxytocinet visade sig både ge positivt och negativ påverkan. Slutsatsen som kom fram var att upplevelserna var övervägande positiva vilket gör den mjuka massagen till en bra omvårdnadshandling i sjukvården.

Kom ihåg att tvätta och sprita händerna! : Orsaker till bristande följsamhet samt stödåtgärder till hygienrutiner

Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva några stödåtgärder som kan användas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes därefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vårdåtgärder. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor ligger högst i följsamhet till hygienrutiner yrkeskategorier emellan. Stödåtgärder för bättre följsamhet kan vara att handsprit finns lättlillgänglig. Den kultur som råder på vårdavdelningen har betydelse, det är viktigt att flera yrkeskategorier är drivande i hygienfrågor. Handsprit i gelform har enligt undersökning visat sig vara mer hudvänlig än flytande handsprit och handtvätt. Personal som får utbildning i handhygien ökar sin följsamhet. En slutsats som uppsatsförfattarna kommit fram till av föreliggande litteraturstudie är att om följsamheten till hygienrutiner ska vara hög krävs flera typer av åtgärder som utförs och utvecklas kontinuerligt på arbetsplatserna. Dessa åtgärder skulle kunna vara utbildning i hygienens betydelse och hur den utförs korrekt, lättillgänglig handsprit och teamarbete där sjuksköterskor är drivande i hygienfrågor och att även patienterna kan vara en resurs.

Sällskapsdjurs effekt på beteendeproblem hos äldre med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan påverka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar från år 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT försämrades deras beteendeproblem igen. Olika slags typer av sällskapsdjur användes vid behandling med AAT. Hunden visades vara det sällskapsdjur som användes mest. Slutsatsen blev att de flesta studierna visade på en positiv effekt på närheten av ett sällskapsdjur inom demensvården. Alla studier kunde inte visa på en signifikant skillnad men vårdpersonals upplevelse var att de demenssjuka hade en tendens till förbättrande av sina beteendeproblem.

Omvårdnadsbehov hos anhörigavars familjemedlemfår palliativ vård i hemmet

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation. Vidare framkom ett omvårdnadsbehov som vilade på måttligt vetenskapligt underlag: att få dela sina upplevelser med andra anhöriga i liknande situation. Resultatet diskuterades utifrån Joyce Travelbees teori om empati eller förmågan att sätta sig in i den andres psykologiska tillstånd och sympati det vill säga förmågan att förmedla till patienten att han/hon inte är ensam i sin tunga situation. Med hjälp av föreliggande studies resultat kan sjuksköterskan få en bättre bild av sina omvårdnadsuppgifter och kan förankra sina insikter teoretiskt i Travelbees tankekonstruktion.

Sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner : En systematisk litteraturstudie

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte är att undersöka sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner. Artiklarna söktes inom Högskolan Dalarnas bibliotek via databasen Electronic Library Information Navigator (ELIN). Använda sökord var Infect* and Prevent* and Nurs* and Hygien*. De artiklar vars titel och abstrakt motsvarade studiens syfte genomgick kvalitetsgranskning utifrån 28 stycken på förhand fastställda kriterier, sedan evidensgraderades artiklarna på basen av kvalitetsbedömningen med hjälp av en modifierad graderingsskala. Sammanlagt 15 artiklar uppnådde 60 % av kriterierna i granskningsmallen och användes i resultatet. Resultatet visade att det erhölls starkt vetenskapligt underlag för hygienåtgärd såsom hygienriktlinjer, handhygien, engångshandskar och desinfektion av händerna direkt efter avtagandet av engångshandskar. Studiens resultat visade att dessa fynd förebyggde vårdrelaterade infektioner, vilket var av betydelse då hygienåtgärder utgör grunden för all vård och främjar patientens hälsa, vilket i sin tur är kostnadseffektivt och gynnar den enskilda patienten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Nightingales omvårdnadsteori.

Validering av Alberta Context Tool (ACT) för bruk inom svensk kommunal äldrevård : Ett verktyg för implementering av evidensbaserad vård

The aim of this study was to conduct an instrument test of the Canadian questionnaire Alberta Context Tool (ACT) version Long-Term care for Swedish conditions. ACT is designed in order to measure the context in the care environment and different behaviours related to the changes in clinical practice. In total, 159 Licensed Practical Nurses (LPNs) and Registered Nurses (RNs) within municipality care of the elderly were included in the survey. The test included the instrument's reliability and face validity.The reliability test was implemented through calculation of Cronbach´s Alpha, and showed internal consistency for five of the scales of the ACT-instrument with Cronbach´s Alpha values ranging between 0,728 and 0,873. However, three dimensions got lower values (0,558 - 0,683).The analysis was carried out with content analysis and carried out for LPNs and RNs in separate groups. The majority of LPNs expressed that it was easy to respond to the questions (56%), while nine percent considered it as difficult. Eleven comments were given about questions that were perceived to be unclear, complicated or contained difficult words. In the RN group only 30 percent considered that the questions were easy to respond to. One third of the RNs considered that part of the questions were unclear, and six RNs expressed also which questions they experienced as unclear. In general, the questions in the ACT were perceived as relevant. The instrument's relevance as a tool to measure contextual factors that influence the implementation of evidence based nursing can also be considered to be determined. By modifying the content in the questionnaire in accordance with what appeared in this survey and to implement yet another test, the instrument should be considered to be relevant for use within Swedish municipality care of the elderly. ACT can be used both as a tool in the work on improvement of clinical practice and as a tool for further research about implementation of evidence based nursing.

Genus i religionskunskapen : Fyra gymnasielärares syn på genus i religionsundervisningen

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslärare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige använder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus är få och dessutom abstrakta. I läroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet – något krav på att det skall finnas med går däremot inte att finna. Endast i ämnesplanen för religionskunskap står det att en ”genusdimension” skall synas i undervisningen.Merparten av lärarna anser dessa mål vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anläggs i deras undervisning. Det handlar främst om två delar av religionsundervisningen, dels att diskutera kvinnors ställning i olika religioner och hur religion påverkar vår syn på manlighet respektive kvinnlighet. Dels i form av livsfrågor och vilka könsroller som finns i samhället.Samtidigt finns det både skepsis gentemot genusperspektivet och en okunskap om begreppets innebörd hos vissa lärare. En av lärarna undviker helst att använda ett genusperspektiv i undervisningen då denne anser att det reproducerar stereotypt tänkande om manlighet och kvinnlighet. En annan lärare beskriver begreppet genus som ”biologiskt kön”, vilket leder till att eleverna får en snedvriden bild av begreppet. Det finns med andra ord mer att önska från lärarnas sida när det kommer till arbetet med genus i undervisningen.