Attraktivt arbete i offentlig sektor bland enhetschefer inom vård och omsorg

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras. Som studieobjekt har Orsa kommun använts. Resultatet av undersökningen visade att arbetssituationen för enhetschefer är övermäktig, då det är hög arbetsbelastning samt dålig struktur i arbetet. Enhetscheferna själva skulle gynnas av en assistent samt en arbetsbeskrivning för att minska arbetsbelastningen och få struktur i arbetet. Vår slutsats är att kommuner i Sverige borde arbeta med att skapa bättre arbetsförhållanden för enhetschefer samt arbeta för att underlätta arbetsbördan. Vårt förslag till Orsa kommun är att ta hjälp av vår handlingsplan och därmed anställa assistenter till enhetscheferna samt skapa arbetsbeskrivningar. Vidare forskning i ämnet skulle kunna belysa mentorskapets betydelse i den offentliga sektorn inom kommuner i Sverige samt organisationsstrukturens bemärkelse för arbetets attraktivitet.

Motivation genom sponsring : En studie som utvärderar sponsringens möjligheter till ökad motivation bland personalen i en organisation

Sponsring är ett utbyte och en marknadsföringsmetod som används av allt fler organisationer. Med syftet att påverka personalen i en organisation är sponsring en relativt oanvänd metod för marknadsföring. Trots detta så påverkar sponsring personalen oavsett organisationens målsättning med sponsring. Syftet med studien är att utvärdera om sponsring fungerar som ett verktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvärderas hur sponsring bidrar till motivation. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Denna genomfördes hos vårt studieobjekt Länsförsäkringar i Gävleborg. Analysen av den insamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen. Resultatet av studien visar att sponsring kan användas till att motivera personalen på Länsförsäkringar. Dock så är organisationens nuvarande sponsring något som inte tydligt motiverar personalen. Länsförsäkringar vill med sin sponsring bidra till samhället och på så sätt skapa engagemang och stolthet bland personalen. Sponsring får personalen att känna stolthet men däremot inget tydligt engagemang. Länsförsäkringar är bra på att informera personalen om sponsring, däremot så är organisationen inte lika bra på att lyssna till personalens värderingar kring sponsring. Det bristande engagemanget skulle då kunna bero på att personalen inte får tycka till om organisationens sponsring.

Ge mig nåt som känns! : Uppfattningar om framgång bland svenska oberoende skivbolag

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

"Ungerska för rötternas skull" : Språkval och identitet bland andragenerationens ungrare i Sverige och Finland

This thesis is a comparative sociolinguistic study which describes and compares language choice among people with Hungarian background in Sweden and Finland and studies their views on the importance of the Hungarian language and Hungarian cultural heritage for identity. The future prospects of language maintenance and language shift and differences between the Swedish-Hungarians and the Finnish-Hungarians are discussed. A survey was completed among 50 Swedish-Hungarian informants and 38 Finnish-Hungarian informants during 2006. The survey was supplemented by in-depth interviews with 15 informants during 2007. The majority language, either Swedish or Finnish, is much more active in the second-generation Hungarians’ lives than Hungarian is. Hungarian is mostly used in the domain of family relations. The language choices made today are dependent on the informant’s situation during childhood, particularly the parents’ usage of the language and the ability to learn and use Hungarian, chiefly gained through contact with the parents’ mother country and other Hungarian speakers. For some informants, having Hungarian roots forms the sole foundation for belonging, while for others it is this heritage combined with the culture, the ability to use the language or specific character traits. The Hungarian background is most often seen as a treasure offering diversity in life. Finnish-Hungarians are generally more positive about their Hungarian background, have better competence in the language and a greater awareness of the culture than Swedish-Hungarians. The Hungarian language plays a central though often symbolic role. The most important conditions for minority language preservation are language competence together with the desire and opportunity to use it; whereof the largest deficit among second-generation Hungarians is knowledge of the Hungarian language. Only one-fourth of the informants have all of the conditions necessary to be able to maintain the language, which means that Hungarian is an endangered minority language in Sweden and Finland.