Att integrera i det svenska samhället : En undersökning om kvinnor med invandrarbakgrund och deras syn på introduktion och andra faktorer som påverkar inträdet i det svenska arbetslivet och samhället

The integration policy in Sweden shall encourage individuals to support themselves and take part in society. It shall alsocontribute to equal rights and opportunities for women as well as for men. In Borlänge this has resulted in a program ofintroduction for new arrivals from other countries. However, at the unit responsible for economic support, they havediscovered that women with immigrant background more often than men seem to have trouble starting or became to anending of the program, which then especially leads women to a long-term dependence for economic support. The purpose of this study has therefore been to investigate what factors affect immigrant women’s participation in theintroduction, and what significance this participation has for their possibilities to become economically self-supporting,and integrated into Swedish society. Previous research shows that some of the obstacles for the integration of immigrant women can be that they give birthto many children, are unskilled or have a low degree of education and that they tend to be living under patriarchalgender patterns. Another problem seem to be that some women are not even known as members of the municipalities.All of these problems are as well what was shown in my own study. I have used theoretical perspectives from Bourdieu, Elias & Scotson, Giddens, Roman and al-Baldawi in my analysis.Bourdieu have interesting thoughts about capital, habitus and field, which can help us to understand how individuals arebeing shaped and are given different opportunities to act in a special way or direction. Elias & Scotson describesthrough their study around established and outsiders how the process of integration can take place and what effects thatcan be shown for the opportunities to succeed in that part. Giddens, Roman and al-Baldawi then give us different waysto look at the patriarchy and family structures around the world. The result of this study shows that the willingness to integrate and be able to take care of your own support for living isan important part for the women for succeeding. For the other women, that don’t succeed, it turns out to be just like theprevious research has been shown. Gender patterns, many children and a low or no education skill all seems to be partof the issue. It is also suggested that the generosity of the Swedish welfare system might hinder rather than help someimmigrant women to become integrated into Swedish society.

Recensionernas retorik : Om könsroller i kulturjournalistiken

At the centre of this study lies the question if normative gender thinking affects the way poetry gets reviewed and how the reviews are written, this in relation to both the gender of the reviewer and the poet. The study crosses three academic fields; gender studies, poetry and journalism, and is based on the cultural studies theory of media affecting and even creating the world around it. The study is based on two types of analysis. One quantitative analysis based on the thematic criticism theory about detail studies that shows bigger patterns, this analysis focuses on how the poet and his/hers work are being treated in the reviews in areas such as how much space they´re given in the newspapers, how they are named by the reviewer and the tendency to quote the reviewed work.  And one qualitative analysis based on the new criticism method of close reading, that focuses on the reviewers way of writing and how that may be connected with theories of gender differences, this both connected to the gender of the reviewers and the poets. The material chosen for this study are all the reviews that were published in the same newspapers and that reviewed two specific poetry works by two specific poets chosen with great sensibility to age and career so that their difference in gender would be the most significant difference between them. The works were chosen based on year of publishing, they were supposed to be published as newly as possible and as close to each other in time as possible. The works I ended up with were Dimman av allt (2001) and Svart som silver (2008) by Bruno K. Öijer and Silverskåp (2000) and Nu försvinner vi eller ingår (2007) by Birgitta Lillpers. The results of this study show several differences in how poetry is being judged and how poetry reviews are being written are connected with the gender of the poets and the reviewer. Lillpers got 35% less space in the newspapers and Öijers poetry got quoted a lot more which confirms that female poetry often is considered as less important than the male poetry, and that men in general tends to be judged as more professional than woman. The male reviewers tended to express themselves with greater certainty than the female reviewers who held a more professional tone in their reviews and focused more on the technical aspects of the poetry. This confirms the theory of the male words are being looked upon as the truth but contradicts the theory of women writing more based on personal experience and of women being less skilled in language techniques. In conclusion, there are differences in how poetry gets reviewed and how the reviews are written that are connected to the genders of the poet and the reviewer but these differences are complex and does not show a clear normative way of thinking about gender

Kvalitetsuppföljningar och sjuksköterskans omvårdnadsprioriteringar i särskilt boende : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten.

Attraktivt arbete ur enhetschefers perspektiv : En kvalitativ studie genomförd i Falu kommun

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas. I studien har en kvalitativ forskningsmetod används för att uppnå en djupare förståelse kring enhetschefernas arbetssituation. Detta har bidragit till att ett hermeneutiska synsätt valts, då vi strävar efter att få en ökad förståelse. Studien genomfördes på Falu kommun, där sex enhetschefer inom omvårdnadsförvaltningen intervjuades. Resultatet visar att enhetscheferna är tillfredsställda med sin arbetssituation och upplever arbetet som attraktivt. Faktorer som varierande, handlingsfrihet, problemlösning, sociala kontakter och delar av erkänsla hör till attraktivitetsfaktorer i yrket. Enhetscheferna beskriver tre utvecklingsområden för att öka attraktiviteten. Det första innefattar ledarskapet i organisationen där brister förekommer inom kommunikation och planering. Andra utvecklingsområdet handlar om arbetstakten genom att individanpassa arbetsgruppernas storlek samt tid för reflektion och återhämtning. Tredje utvecklingsområdet enhetscheferna belyser är bristen på erkänsla från organisationen. Utöver enhetschefernas brister har vi identifierat ytterligare ett utvecklingsområde för att öka attraktiviteten. Under intervjuerna har det framkommit att det råder stor avsaknad av kollegor att "bolla idéer" med vilket i sin tur medför att arbetet upplevs som ensamt. För att motverka ensamheten är chefsgruppshandledning ett alternativ, där reflektion och feedback ingår. Forskningen visar att detta även leder till ökad självkänsla, engagemang.

Beröringens betydelse i vårdandet av cancerpatienter – en litteraturöversikt

Bakgrund: Beröringen är ett av människans grundläggande behov. Närhet och beröring har betydelse för välbefinnandet. Beröring är en central del i vårdandet, där den är förväntad och accepterad. Att leva med cancer innebär ett stort lidande. Både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Många genomgår tuffa behandlingar med biverkningar, vilket skapar ett lidande för både patient och närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva beröringens betydelse i vårdandet av cancerpatienter. Metod: En litteraturöversikt, där femton vårdvetenskapliga artiklar har använts, nio med kvantitativ metod och sex med kvalitativ metod. Resultat: Studiens resultat visade att beröring har betydelse i omvårdnaden av cancerpatienter, både i livets slut och hos de som genomgår tuffa behandlingar. Beröring dämpade svåra biverkningar såsom illamående, oro/ångest, smärta samt att lindra lidandet. Patienterna upplevde ökad livskvalitet. Beröringen hade även en positiv betydelse för patienternas relation med både sjuksköterskan och anhöriga. Slutsats: Att drabbas av cancer innebär ett stort lidande, både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Litteraturöversikten visar att beröring som omvårdnadsåtgärd hjälper patienterna att öka sitt välbefinnande på alla dessa fyra plan. Genom att använda beröring inom vårdandet av cancerpatienter kan man öka deras livskvalité och välbefinnande.

Setor informal e gênero: uma discussão conceitual e o caso da região metropolitana de São Paulo

A questão da mulher e o trabalho tem sido analisada sob diferentes perspectivas, que, por sua vez, têm sido bastante criticadas por simplificarem a questão. Este trabalho propõe que a questão da mulher e sua situação no trabalho, em particular no trabalho considerado precário, seja examinada sob a perspectiva de gênero. Esta oferece uma possibilidade analítica que permite um exame mais profundo das condições e diferenças entre mulheres e homens na esfera do trabalho.

Gênero e políticas públicas: iniciativas de governos subnacionais no Brasil

Este relatório apresenta os resultados de pesquisa sobre a incorporação da perspectiva de gênero por políticas públicas e programas governamentais desenvolvidos por governos municipais e estaduais no período recente no Brasil. O trabalho dá continuidade a pesquisa anterior sobre este mesmo tema (FARAH, 1998a), considerando um novo conjunto de programas e políticas. Analisam-se tanto iniciativas que têm como foco a mulher, como iniciativas de diversas áreas e setores, em que a questão de gênero é integrada a políticas e programas governamentais. Utilizou-se como base empírica banco de dados do Programa Gestão Pública e Cidadania, programa de premiação e disseminação de inovações em governos subnacionais, desenvolvido pela Fundação Getulio Vargas de São Paulo e pela Fundação Ford, com apoio do BNDES, considerando iniciativas governamentais inscritas no Ciclo de 1997. O trabalho analisa 41 programas, dos quais sete têm foco na mulher e 34 consistem em programas de diversos setores que incorporam a questão de gênero. A principal referência para a análise consiste em agenda formulada por movimentos e entidades ligadas à questão de gênero, agenda esta reconstituída no âmbito da presente pesquisa e da que a antecedeu. A análise sugere que, tanto nos programas com foco na mulher, como nas demais iniciativas governamentais, ao lado de uma abordagem que tende a reforçar os papéis tradicionais da mulher ou que apenas a considera como um grupo de risco sobretudo nos programas de saúde materno-infantil emerge uma nova perspectiva que incorpora reivindicações de movimentos e entidades ligadas à questão de gênero, as quais destacam a existência na sociedade brasileira de desigualdades de gênero. Neste segundo caso, os programas governamentais desenvolvem mecanismos e estratégias orientados para a redução das desigualdades de gênero, nos campos específicos de sua atuação.

Preconceito e estereótipos relativos a cor, sexo e status

Esta pesquisa investiga os estereótipos positivos e/ou negativos, quando considerados como variáveis de cor, sexo status. O instrumento utilizado consistiu de oito desenhos estímulos, sendo quatro homens e quatro mulheres: homem branco de status alto (HBR), homem negro de status alto (HNR), homem branco de status baixo (HBP), homem negro de status baixo (HNP), mulher branca de status alto (MBR), mulher negra de status alto (MNR), mulher branca de status baixo (MBP) e mulher negra de status baixo (MNP), distribuídos equitativamente pela amostra, em um questionário com nove itens objetivos para pedir sobre o desenho estímulo, a distância social, a escolaridade, a posição hierárquica no trabalho, a ocupação desempenhada pelo estímulo e por seus pais para averiguar a mobilidade social, a classe sócio econômica e um item em aberto para apreender como a amostra percebe os estímulos. A amostra foi composta de 930 sujeitos: 482 de cor epidérmica e atributos físicos (boca, cabelos e sujeitos nariz) brancos e 448 sujeitos negros de cor epidérmica e atributos físicos negros, ou cor epidérmica branca e atributos físicos negros, ou cor epidérmica negra e atributos físicos brancos, atribuídos pelo experimentador. Estes mesmos sujeitos se auto classificaram como sendo 602 sujeitos "brancos" e 328 sujeitos negros. A hipótese básica testada foi: "Há estereótipos positivos e negativos relativos à cor, sexo e status." O único item que rejeitou a hip6tese nula básica, foi aquele sobre a ocupação desempenhada pelas figuras-estímulos onde as amostras brancas, atribuída pelo experimentador e autoclasificada, e negra autoclassificada corno branca, rejeitaram-na quanto às variáveis de sexo e status, sugerindo que os estereótipos aparecem de acordo com as ocupações atribuídas, quanto ao sexo e status das figuras-estímulos. As amostras negras, atribuída pelo experimentador e autoclassificada, rejeitaram-nas três variáveis, mostrando a influência da cor, sexo e status, separadamente, sobre o estereótipo medido através da ocupação atribuída aos estímulos, além da interação cor X status, sugerindo também a presença do estereótipo ocupacional, quando a cor se associa ao status dos desenhos. A amostra negra, atribuída pelo experimentador, rejeita-a, ainda, na interação cor X sexo X status parecendo existir discriminação quanto as ocupações dadas aos estímulas, quando estas três variáveis se associam. As amostras brancas, atribuída pelo experimentador e autoclassificada, apresentaram respostas ambíguas na maioria dos itens. As amostras negras, atribuída pelo experimentador e autoclassificada, não mostraram diferenças significativas entre as respostas, em parte dos itens. O critério ABIPEME expressou que ambas as amostras branca e negra, atribuídas pelo experimentador, apresentaram alta escolaridade e bom nível sócio-econômico. O número de mulheres era superior ao número de homens, embora homens e mulheres se equivalessem em ambas as amostras, o que sugere que mulheres brancas e negras e homens negros se com portaram de acordo com os valores culturais e dominantes, demonstrando auto-desvalorização e baixa auto-estima.