Rättfärdigade prioriteringar - en kvalitativ analys av hur personal i äldreomsorgen hanterar motstridiga verksamhetslogiker

Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.

Smart specialisering inom kunskapsområdet energieffektivt samhällsbyggande

Syftet med rapporten är att utgöra underlag för Dalarnas strategi för smart specialisering inom energiområdet, vilken görs enligt den europeiska modellen framarbetad av Sevilla-plattformen; Regional Forsknings- och Innovationsstrategi (RIS3). Rapporten motsvarar enligt denna modell steg 5 i processen. Rapporten ger svar på om kunskapsområdet Energieffektivt samhällsbyggande kan kvalificera sig för att vara ett prioriterat område för smart specialisering i Dalarna och lämnar förslag på hur en öppen innovationsarena inom kunskapsområdet kan organiseras. Förslag lämnas på roller och funktioner för respektive organisation inom innovationssystemet, däribland Högskolan.  EUs strategi för tillväxt och jobb ”EU 2020 – Smart och hållbar tillväxt för alla” kopplar samman tillväxt och lösningen av samhällsutmaningar. I strategin ingår att styra alla befintliga verktyg i strategins riktning, vilket innebär skärpta krav på att jobba enligt strategin om man vill komma åt stöd från olika finansiella program. EUs flaggskepp ”Innovationsunionen” framhåller att konkurrenskraft och tillväxt är beroende av innovation inom produkter, tjänster, handel och samhällsmässiga processer och modeller. För att lyckas med detta behöver varje europeisk region analysera och fokusera på sina starkaste områden. EUs program för forskning och innovation Horizon 2020 ställer krav på nyttiggörande av forskning och samverkan med omgivande samhälle, varför ökad företagssamverkan behövs. Dalarnas satsning på smart specialisering inom området Energieffektivt samhällsbyggande stöds av såväl nationella som regionala innovationsstrategin, Dalarnas regionala utvecklingsstrategi, Norra Mellansveriges strukturfondsprogram, m fl programskrivningar. Kunskapsområdet energieffektivt samhällsbyggande spänner över ett brett område där allt från energiproduktion och energiöverföring till energins användning ingår. Ordet samhälle i namnet för kunskapsområdet markerar att det omfattar mer än byggande av hus. Det är energieffektiviteten som är den samlande faktorn. En vision för kunskapsområdet finns redan beslutad i Dalarnas energi- och klimatstrategi.  Analysen av spetskompetens visar att det finns förutsättningar att hävda eller utveckla excellens och nå tillväxt inom flera områden inom energieffektivt samhällsbyggande, däribland elöverföring, smarta elnät, energisystem, solenergi, energieffektivt byggande och IT-transportlösningar. Dock saknas i flera fall dokumentation av hur olika verksamheter och spetskompetenser befinner sig i jämförelse med andra. Baserat på analysen konstateras att Energieffektivt samhällsbyggande kvalificerar sig för att vara ett prioriterat område för smart specialisering i Dalarna. I rapporten kartläggs och beskrivs alla aktörer inom kunskapsområdet. Tillsammans täcker de in de flesta delar av energiomställningen och innovationssystemet, uppbackat av ett starkt regionalt ledarskap och Dalarna som Pilotlän för grön utveckling. En ingående funktionsanalys av innovationssystemet inom kunskapsområdet identifierar några brister som föreslås lösas.  Förslag lämnas på alla berörda aktörers roller och funktioner i innovationssystemet, där klustren förväntas ta en nyckelroll i att generera idéflöden och implementera innovationer. Högskolan Dalarna ges en central roll i specialiseringen inom energiområdet och föreslås inneha både ett energikompetenscentrum och ett innovationscenter. En öppen innovationsarena kan skapas av de tre FoI-miljöerna byggande, smarta elnät och IT i transportsektorn. Rapporten föreslår innovationsarenans arbetssätt och verksamhet.

NO-undervisning med interaktiv skrivtavla som hjälpmedel : En studie om möjligheten med individanpassning med den interaktiva skrivtavlan i årskurserna 1–3

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare i årskurserna 1–3 beskriver arbetet med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen och hur de resonerar om möjligheter att anpassa undervisningen till varje elev. Utifrån studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad anser lärarna om användningen med den interaktiva skrivtavlan i NOundervisningen? På vilket sätt beskriver lärarna att de arbetar med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen? Hur beskriver lärarna användningen av den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts med sex verksamma lärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna ser många fördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan, några fördelar som lärarna beskriver är lättillgängligheten av konkret material och att det underlättar planeringen/genomförandet av NO-undervisningen. Åsikterna om individanpassning i NO med den interaktiva skrivtavlan är delad, dels beskriver lärarna att behovet inte är lika stort i NO som i till exempel matematik och svenska. Lärarna beskriver också att de inte hinner anpassa undervisningen i NO. Samtidigt som lärarna upplever att den underlättar individanpassningen genom att det är enklare att använda många olika uttryckssätt. En slutsats är att det finns möjlighet att använda den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen.

Problemlösning och matematiska resonemang : En empirisk studie om elevers matematiska resonemang i arbetet med problemlösning och hur det skiljer sig mellan enskilt arbete och grupparbete

I denna empiriska studie undersöks elevers resonemang genom vad som framkommer i samtal med elever som beskriver hur resonemang har förts i arbetet med problemlösning, både enskilt och i grupp med fokus på förmågan att: föra matematiska resonemang. Detta undersökts genom att elever får arbeta med matematisk problemlösning enskilt och i grupp. Både enskilda elever och grupper får samma lektionsintroduktion och samma uppgift. Insamling av data sker genom elevers skriftliga lösningar med uppföljning genom en intervju. Därefter görs en jämförelse mellan enskilda elevers resonemang och gruppers resonemang med utgångspunkt i imitativa resonemang och kreativa matematiska resonemang. Resultatet visar på att elever som arbetar enskilt med problemlösning till större del för ett imitativt resonemang medan elever som arbetar i grupp för ett kreativt matematiskt resonemang. För att främja matematiska resonemang är det viktigt att skapa möjligheter i undervisningen så att det blir tydligt för eleverna vad som förväntas utav dem. Om det uttryckligen framgår att elever ska förklara, lyssna och omvärdera blir det tydligare vad som fordras av eleven och det i sin tur bidrar till att matematiska resonemang förs.

Kommunikation som verktyg till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik : En empirisk undersökning om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik

Denna studie grundar sig i en tidigare litteraturstudies resultat vilken lyfte fram kommunikation som det främsta verktyget för lärare att använda då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. I litteraturstudiens resultat presenterades olika kommunikationsmönster för lärare att använda men också hur elevers vardagliga språk och redan befintliga erfarenheter kring begrepp kan användas för att utveckla den begreppsliga förmågan i matematik. Utifrån det beskrivna resultatet ovan genomfördes en empirisk undersökning i syfte att få kunskap om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Resultatet för undersökningen, som grundar sig i lärarintervjuer, visar att kommunikation, på olika sätt, används till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Samtliga lärare som intervjuats till studien sa sig alla ta hänsyn till elevers befintliga kunskaper och erfarenheter, samtidigt som några av dem inte sa sig använda inte de informella definitioner som förespråkas i litteraturstudiens resultat. Resultatet synliggjorde också olika kommunikationskonstellationer som lärare lyfte fram i syfte att utveckla elevers begreppsförståelse, men också hur matematikboken kan användas som underlag för kommunikation i ovan nämnda syfte.

Företagets kärnvärden i en grafisk profil : Utformandetav en grafisk profil till ett e-handelsföretag med afrikansk inriktning

Sanke är ett nystartat företag som genom sin hemsida ska sälja produkter som producerats i norra och västra Afrika. Konkurrensen mellan olika företag skapar oändliga valmöjligheter för kunden vilket blir ett problem för de företag som vill nå ut i mediebruset. Därför var målet med examensarbetet är att ge Sanke ett enhetligt grafiskt utseende för att öka medvetenheten och igenkännandet av företaget och dess varumärke. Detta har genomförts genom att utforma en grafisk profil som återspeglar företagets kärnvärden. Genom en intervju med Sanke fastställdes företagets kärnvärden. Dessa användes sedan för att skapa nio olika förslag på grafiska profiler som målgruppen genom en webbenkät gett återkoppling på. Resultatet av målgruppens återkoppling blev Sankes grafiska profil. Den grafiska profilen omfattades av en logotyp, profilfärger och hustypsnitt samt riktlinjer för hanterande av elementen och deras samspel. Slutsatsen blev att det faktum att kärnvärden och färgkonnotationer kan ha olika betydelse för olika individer kan ha försvårat bedömningen av förslagen, men att målgruppen till en vis del visat en gemensam uppfattning.

Possibilities and challenges for No-till practices in Bulgaria

What is No-till? From No-till to Conservation Agriculture (CA) Why use No-till/CA? Where is No-till/CA practiced? The Bulgarian context The Ups The challenges No-till/CA in the context of CAP

Annual crop rotation of tropical pastures with no-till soil as affectedby lime surface application.

Soil acidity and low natural fertility are the main limiting factors for grain production in tropical regionssuch as the Brazilian Cerrado. The application of lime to the surface of no-till soil can improve plant nutrition, dry matter production, crop yields and revenue. The present study, conducted at the Lageado Experimental Farm in Botucatu, State of São Paulo, Brazil, is part of an ongoing research project initi-ated in 2002 to evaluate the long-term effects of the surface application of lime on the soil?s chemical attributes, nutrition and kernel/grain yield of peanut (Arachis hypogaea), white oat (Avena sativa L.) and maize (Zea mays L.) inter cropped with palisade grass (Urochloa brizantha cv. Marandu), as well as the forage dry matter yield of palisade grass in winter/spring, its crude protein concentration, estimated meat production, and revenue in a tropical region with a dry winter during four growing seasons. The experiment was designed in randomized blocks with four replications. The treatments consisted of four rates of lime application (0, 1000, 2000 and 4000 kg ha−1), performed in November 2004. The surface application of limestone to the studied tropical no-till soil was efficient in reducing soil acidity from the surface down to a depth of 0.60 m and resulted in greater availability of P and K at the soil surface. Ca and Mg availability in the soil also increased with the lime application rate, up to a depth of 0.60 m. Nutrient absorption was enhanced with liming, especially regarding the nutrient uptake of K, Ca and Mg by plants.Significant increases in the yield components and kernel/grain yields of peanut, white oat and maize were obtained through the surface application of limestone. The lime rates estimated to achieve the maximum grain yield, especially in white oat and maize, were very close to the rates necessary to increase the base saturation of a soil sample collected at a depth of 0?0.20 m to 70%, indicating that the surface liming of 2000 kg ha−1is effective for the studied tropical no-till soil. This lime rate also increases the forage dry matter yield, crude protein concentration and estimated meat production during winter/spring in the maize-palisade grass inter cropping, provides the highest total and mean net profit during the four growing seasons, and can improve the long-term sustainability of tropical agriculture in the Brazilian Cerrado.

All-terrain vehicle crashes and associated injuries in North Queensland : findings from the Rural and Remote Road Safety Study

Objective: To define characteristics of all-terrain vehicle (ATV) crashes occurring in north Queensland from March 2004 till June 2007 with the exploration of associated risk factors. Design: Descriptive analysis of ATV crash data collected by the Rural and Remote Road Safety Study. Setting: Rural and remote north Queensland. Participants: Forty-two ATV drivers and passengers aged 16 years or over hospitalised at Atherton, Cairns, Mount Isa or Townsville for at least 24 hours as a result of a vehicle crash. Main outcome measures: Demographics of participants, reason for travel, nature of crash, injuries sustained and risk factors associated with ATV crash. Results: The majority of casualties were men aged 16–64. Forty-one per cent of accidents occurred while performing agricultural tasks. Furthermore, 39% of casualties had less than one year’s experience riding ATVs. Over half the casualties were not wearing a helmet at the time of the crash. Common injuries were head and neck and upper limb injuries. Rollovers tended to occur while performing agricultural tasks and most commonly resulted in multiple injuries. Conclusions: Considerable trauma results from ATV crashes in rural and remote north Queensland. These crashes are not included in most general vehicle crash data sets, as they are usually limited to events occurring on public roads. Minimal legislation and regulation currently applies to ATV use in agricultural, recreational and commercial settings. Legislation on safer design of ATVs and mandatory courses for riders is an essential part of addressing the burden of ATV crashes on rural and remote communities.

Greenhouse Gas Emissions Calculator for Grain and Biofuel Farming Systems

Greenhouse gas markets, where invisible gases are traded, must seem like black boxes to most people. Farmers can make money on these markets, such as the Chicago Climate Exchange, by installing methane capture technologies in animal-based systems, no-till farming, establishing grasslands, and planting trees.

Impacts of periodic tillage on soil C stocks : a synthesis

Long-term loss of soil C stocks under conventional tillage and accrual of soil C following adoption of no-tillage have been well documented. No-tillage use is spreading, but it is common to occasionally till within a no-till regime or to regularly alternate between till and no-till practices within a rotation of different crops. Short-term studies indicate that substantial amounts of C can be lost from the soil immediately following a tillage event, but there are few field studies that have investigated the impact of infrequent tillage on soil C stocks. How much of the C sequestered under no-tillage is likely to be lost if the soil is tilled? What are the longer-term impacts of continued infrequent no-tillage? If producers are to be compensated for sequestering C in soil following adoption of conservation tillage practices, the impacts of infrequent tillage need to be quantified. A few studies have examined the short-term impacts of tillage on soil C and several have investigated the impacts of adoption of continuous no-tillage. We present: (1) results from a modeling study carried out to address these questions more broadly than the published literature allows, (2) a review of the literature examining the short-term impacts of tillage on soil C, (3) a review of published studies on the physical impacts of tillage and (4) a synthesis of these components to assess how infrequent tillage impacts soil C stocks and how changes in tillage frequency could impact soil C stocks and C sequestration. Results indicate that soil C declines significantly following even one tillage event (1-11 % of soil C lost). Longer-term losses increase as frequency of tillage increases. Model analyses indicate that cultivating and ripping are less disruptive than moldboard plowing, and soil C for those treatments average just 6% less than continuous NT compared to 27% less for CT. Most (80%) of the soil C gains of NT can be realized with NT coupled with biannual cultivating or ripping. (C) 2007 Elsevier B.V. All rights reserved.

Acid hydrolysis of easily dispersed and microaggregate-derived silt- and clay-sized fractions to isolate resistant soil organic matter

The current paradigm in soil organic matter (SOM) dynamics is that the proportion of biologically resistant SOM will increase when total SOM decreases. Recently, several studies have focused on identifying functional pools of resistant SOM consistent with expected behaviours. Our objective was to combine physical and chemical approaches to isolate and quantify biologically resistant SOM by applying acid hydrolysis treatments to physically isolated silt- and clay-sized soil fractions. Microaggegrate-derived and easily dispersed silt- and clay-sized fractions were isolated from surface soil samples collected from six long-term agricultural experiment sites across North America. These fractions were hydrolysed to quantify the non-hydrolysable fraction, which was hypothesized to represent a functional pool of resistant SOM. Organic C and total N concentrations in the four isolated fractions decreased in the order: native > no-till > conventional-till at all sites. Concentrations of non-hydrolysable C (NHC) and N (NHN) were strongly correlated with initial concentrations, and C hydrolysability was found to be invariant with management treatment. Organic C was less hydrolysable than N, and overall, resistance to acid hydrolysis was greater in the silt-sized fractions compared with the clay-sized fractions. The acid hydrolysis results are inconsistent with the current behaviour of increasing recalcitrance with decreasing SOM content: while %NHN was greater in cultivated soils compared with their native analogues, %NHC did not increase with decreasing total organic C concentrations. The analyses revealed an interaction between biochemical and physical protection mechanisms that acts to preserve SOM in fine mineral fractions, but the inconsistency of the pool size with expected behaviour remains to be fully explained.

Does the acid hydrolysis-incubation method measure meaningful soil organic carbon pools?

The literature was reviewed and analyzed to determine the feasibility of using a combination of acid hydrolysis and CO2-C release during long-term incubation to determine soil organic carbon (SOC) pool sizes and mean residence times (MRTs). Analysis of 1100 data points showed the SOC remaining after hydrolysis with 6 M HCI ranged from 30 to 80% of the total SOC depending on soil type, depth, texture, and management. Nonhydrolyzable carbon (NHC) in conventional till soils represented 48% of SOC; no-till averaged 56%, forest 55%, and grassland 56%. Carbon dates showed an average of 1200 yr greater MRT for the NHC fraction than total SOC. Longterm incubation, involving measurement of CO2 evolution and curve fitting, measured active and slow pools. Active-pool C comprised 2 to 8% of the SOC with MRTs of days to months; the slow pool comprised 45 to 65% of the SOC and had MRTs of 10 to 80 yr. Comparison of field C-14 and (13) C data with hydrolysis-incubation data showed a high correlation between independent techniques across soil types and experiments. There were large differences in MRTs depending on the length of the experiment. Insertion of hydrolysis-incubation derived estimates of active (C-a), slow (C-s), and resistant Pools (C-r) into the DAYCENT model provided estimates of daily field CO2 evolution rates. These were well correlated with field CO2 measurements. Although not without some interpretation problems, acid hydrolysis-laboratory incubation is useful for determining SOC pools and fluxes especially when used in combination with associated measurements.