Orka hela vägen : Upplevd hälsa, idrotts- och träningsbakgrund bland studenter på en fysiskt inriktad yrkesutbildning. Lärarstudenter GIH 2008 delrapport 1: 2009

Sammanfattning Ett sammanfattande porträtt av den nyantagna lärarstudenten vid GIH med utgångspunkt från enkätsvaren ger vid handen en bild av en person, som är ca 21 år gammal, född i Sverige och uppvuxen i en medelstor stad i Mellansverige. Studenten trivdes mycket bra i skolan och var som elev något över medel med MVG i idrott och hälsa. Valet av yrkesutbildning grundade sig på ett stort intresse för idrott, samt en önskan att få jobba med barn och ungdom. Studievalet hade för många påverkats av en tidigare idrotts-lärare, kompisar och familj. En bra lärare i idrott och hälsa är enligt studenten positiv, engagerad, rättvis, bestämd och kunnig. Lärarstudenten ser sig behärska bollspel väl. Störst kunskap och färdighet uppges i fot-boll och alpin skidåkning. Minst kunskap och färdighet skattades i softboll, baseboll, bergsklättring, långfärdsskridskoåkning och i konsten att kunna valla skidor. Många ser sig ha god kunskap om sambandet mellan hälsa, livsstil och miljö, men mindre god om hur en idrottsaktivitet har betydelse för kulturarvet, samband mellan miljö och männi-skans hälsa i ett historiskt och nutidsperspektiv samt i ergonomi. På sin fritid går lärarstudenten ofta på idrottsevenemang, café, tittar på TV och video eller umgås med vänner och familj. Lärarstudenten går sällan på bio och nästan aldrig på tea-ter, museum eller vernissager. "Vad är vernissage?" undrar en student. Hälsan, både fysiskt och psykiskt, skattas som tillfredsställande och man känner ofta hopp, glädje och meningsfullhet. Emellertid finner man sig även ofta stressad på grund av tidsbrist och alla krav. Många kvinnliga studenter (41%) rapporterade ryggont och många, både kvinnor och män, beskrev att de har besvär från en skadad fotled eller knä. De flesta lärarstudenterna är regelbundet fysiskt aktiva och de finner att mängden motion delvis är tillfredsställande. Förväntningarna är höga på utbildningen både att den är mångsidig och kommer att ge ökad kunskap inom olika områden. Under studietiden förväntar man sig att utvecklas och förbättra sin egen fysiska status och hälsa. En student uttrycker det med orden: "Mitt nya liv startar idag". Den sammanfattande bilden av lärarstudenten på GIH liknar den som tidigare har redovisats av Meckbach och Wedman i en liknande studie från maj 2005. Deras studie genomfördes på studenter efter ett års studier på GIH (Meckbach & Wed-man, 2007).

En studie av GIH-studenters erfarenheter av friluftsliv och naturmiljöaktiviteter före utbildning

Syftet med denna studie var att med hjälp av en enkätmetod kartlägga blivande GIH-studenters erfarenhetsbakgrund avseende naturmiljöaktivitet, natursäkerhet och friluftsliv före utbildningen vid GIH. I denna enkätundersökning deltog 92 studenter som just påbörjat sina studier vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm höstterminen 2007. Av hela studentpopulationen som deltog i undersökningen var 48 % män och 52 % kvinnor. Av hela populationen som besvarat enkäten var 48 studenter från Lärarprogrammet, 26 studenter från Hälsopedagogprogrammet och 18 studenter från Tränarprogrammet. Enkäten introducerade följande definitioner: Naturmiljöaktivitet – aktivitet som bedrivs i naturen t.ex. orientering, simning, skridskor eller längdskidåkning och där aktiviteten är det väsentliga. Friluftsliv – Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturupplevelser samt stimulans och rekreation av psykisk och/eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på tävlingsprestation. I skolan bedrivs friluftsliv alternativt naturmiljöaktivitet inom begreppet "Friluftsdag". I enkätens inledning fick deltagarna i undersökningen svara på frågor om ålder, kön, skolbakgrund samt utbildningsort. Resterande tio frågor avsåg att kartlägga erfarenheterna av naturmiljöaktivitet och friluftsliv på fritid och i skolan (grundskola och gymnasium). Frågorna omfattade huvudsakligen kvantifierade svar men även kortfattade beskrivningar förekom som klassificerades i efterhand. Deltagarna fick även gradera sina upplevda kunskaper och färdigheter inom exempelvis olika naturmiljöaktiviteter, miljökunskap (ekologi) samt övernattning och matlagning utomhus. I den avslutande frågan kartlades deltagarnas simkunnighet. En majoritet (ca 70 %) av både manliga och kvinnliga studenter som påbörjar sin utbildning vid GIH har endast en viss eller endast en liten erfarenhet av naturmiljöaktiviteter. Studenter från landsbygden utmärker sig inte när det gäller stor erfarenhet av naturmiljöaktivitet och friluftsliv, frekvensen är lägre hos dem som bott/studerat på landet jämfört med stadsbor. I jämförelsen rörande förekomsten av naturmiljöaktivitet i skolan och på fritiden ligger tonvikten på naturmiljöaktivitet. Endast en begränsad del av svaren representerar aktiviteter som är typiska för friluftsliv med fokus på vistelse och upplevelse av naturen. Friluftsdagarnas innehåll verkar ha divergerat så mycket att även s.k. arenaidrotter som t.ex. friidrott förekommer under friluftsdagarna. Det är viktigt att lärare i skolan och organisationer som verkar för friluftsliv är medvetna om distinktionen mellan naturmiljöaktivitet och friluftsliv. Om enbart naturmiljöaktiviteten fokuseras finns det risk för att naturupplevelsen förflackas och friluftslivet inte blir något annat än fysisk aktivitet i naturen.

Rapport GIH 2008-projektet : Kartläggning av idrottslärarstudenters bakgrundsfaktorer, fysiska prestationsnivå samt implementering av metoder för integrering av teori och praktik samt idrottslig kompetensutveckling i GIH-utbildningen

Lärarstudenter GIH 2008

Historielärares historier : Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia

The overall aim of this study is to analyse history teachers’ understanding of the school subject history. The aim have also been to uncover what factors the history teachers say have affected their understanding of the school subject. Based on survey and interview methods, the question that this study deals with is: in the light of which general understanding of the school subject history, do the teachers make didactic choices on a daily basis? The first theme is biographical. The teachers’ life-history is taken into consideration and several factors in the teachers’ background and the school environment have been identified. It also seems as if the teachers’ understanding of the school subject goes from an elementary and searching approach to one that is more complex and convinced. The second theme is a more structural approach. The results shows three major orientations among the teachers’ general understanding namely, educational (bildung) orientation, critical orientation and identity orientation. Even though a main orientation can be seen among the teachers, an important result is also that the orientation is overall complex. At the most general level some patterns can be seen. First the connection between the teachers’ biography and their general understanding of the school subject. In the understanding of the school subject, it is also notable that teachers relate in different ways to history as science, history as identity and history from an ideological viewpoint. It is also possible to note some signs of change in the school subject history that follows a lager historiographical context.

”Agaparagrafen skall orubbat stå kvar” : Sveriges Folkskollärarförbund och dess medlemskretsars remissvar ochsynpunkter rörande 1946 års skolkommissions förslag om avskaffande avaga och inrättande av s.k. samarbetsnämnder

Syftet med detta arbete har varit att undersöka Sveriges Folkskollärarförbund och dess lokalorganisationers remissvar på 1946 års skolkommissions förslag angående avskaffande av agan i folkskolan samt införandet av samarbetsnämnder. I Sverige höjdes röster från olika så kallade lärarkretsar. Medlemmarna ifrågasatte detta förslag och uppfattade förslaget som onödigt. De blev i sin tur ifrågasatta och det var enligt dem upprörande. Att ha kvar agan som sista utväg var en bärande del av fostran enligt folkskollärarna i Sverige och ett införande av samarbetsnämnder var detsamma som att försvåra det disciplinära arbetet i skolan. Skolagan var en snabb och effektiv metod, vilket folkskollärarna därtill menade att de sällan använde. Folkskollärarna i Sverige menade att de hade elevens bästa för sina ögon och förslaget angående avskaffandet av agan var samma sak som att kritisera dem. Folkskollärarna kände sig utsatta, deras mest värdefulla pedagogiska hjälpmedel skulle komma att tas ifrån dem.

Bereden (beredskaps)väg för kvinnorna Lärarinneförbundet i krigets skugga. : En studie i folkskollärarinnornas fackliga och politiska aktivitet under be-redskapsåren 1940-1945

Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför. Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform. De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade. Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor

Språkpolitik i Sverige och Tyskland : En kontrastiv studie med fokus på organisation av andraspråksundervisning för nyanlända vuxna invandrare

Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige och Tyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning av nyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara var följande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiseras undervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland? Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gäller organisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna? Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska och svenska lagtexter inom relevant område. Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, som tyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållande till andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationellt sammanhang. Undervisningen för nyanlända vuxna invandrare förankras i Sverige och Tyskland genom lagstiftning, dock finns mer olikheter än likheter när man jämför paragrafernas innehåll. Medan Sverige påvisar pedagogiska drag i förordningen kring SFI samt obegränsat tillgänglighet utmärker sig den tyska integrationskursen genom språkideologi. Detta sker i form av språktest som förutsättning för tilldelning av medborgarskap samt begränsningar i rätten att delta.