Språkpolitik i Sverige och Tyskland : En kontrastiv studie med fokus på organisation av andraspråksundervisning för nyanlända vuxna invandrare

Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige och Tyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning av nyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara var följande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiseras undervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland? Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gäller organisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna? Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska och svenska lagtexter inom relevant område. Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, som tyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållande till andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationellt sammanhang. Undervisningen för nyanlända vuxna invandrare förankras i Sverige och Tyskland genom lagstiftning, dock finns mer olikheter än likheter när man jämför paragrafernas innehåll. Medan Sverige påvisar pedagogiska drag i förordningen kring SFI samt obegränsat tillgänglighet utmärker sig den tyska integrationskursen genom språkideologi. Detta sker i form av språktest som förutsättning för tilldelning av medborgarskap samt begränsningar i rätten att delta.

Fan fictions eller adaptioner? : Om Amy Heckerlings spelfilm Clueless (1996) och Debra White Smiths roman Amanda (2006) mot Jane Austens roman Emma (1815)

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att utifrån originalverket Emma (1815) avJane Austen kunna bedöma vad två verk som inspirerats av romanen bör klassificeras som.De två verken var romanen Amanda (2006) av författaren Debra White Smith ochspelfilmen Clueless (1995) av regissören Amy Heckerling. Till min hjälp har jag lästaktuell forskning inom de två termerna adaption och fanfiction och utifrån detta gjort enjämförande analys på verken. Resultatet blev oväntat vagt, det visade sig att begreppen lågnärmre varandra än vad jag trott från början. Båda verken kan till viss del ses som enadaption på originalverket, på samma sätt som de även kan ses som fanfiction. Slutsatsenär dock att de båda verken passar bäst in under termen profic, som är en underkategoriinom fanfiction där författaren/regissören tjänar pengar på sin modifikation och intepublicerat verket i exempelvis ett obetalt nätforum som hobbyaktivitet.

Handbok för kombinerade sol- och biovärmesystem : Teknik - System - Ekonomi

Handboken beskriver olika solfångarkonstruktioner och solvärmekretsens ingående komponenter och ger en grundlig inblick i ackumulatortankens konstruktion och funktion. I boken finns förslag på systemutformning, olika tekniska lösningar och hur systemen bör styras och regleras. Handboken beskriver i första hand utformning-lösning-styrning av kombinationen sol- och pelletsvärme, men tar även upp solvärme i kombination med vedpannor, värmedrivna vitvaror och värmepumpar. Värmesystem med vattenburen värme är utmärkta att kombinera med solvärme, men det är i de flesta fall enklare att få till bra lösningar vid nyinstallation, än vid komplettering av befintlig anläggning. När solvärme och pelletsvärme ska kombineras finns det många alternativ till systemutformning. Det är viktigt att vattenburna pelletssystem utformas korrekt och kombineras på rätt sätt med solvärme för att komforten ska bli hög och elanvändningen låg. Vattenmantlade pelletskaminer med ett vattenburet värmesystem är extra intressant i kombination med solvärme. När eldningen upphör i samband med att värmebehovet avtar kan solvärmen ta över. En generell slutsats är att konventionella svenska pelletspannor med inbyggd varmvattenberedning inte är lämpliga i kombination med solvärmesystem. Den typen av bränslepannor ger komplicerade systemlösningar, höga värmeförluster och det är svårt att åstadkomma en tillräckligt bra temperaturskiktning i ackumulatortanken om varmvattenberedning sker i pannan. Solvärme för varmvattenberedning kan vara ett enkelt och bra komplement till pelletskaminer som genererar varmluft. För solvärmesystem är det viktigt att kraftig temperaturskiktning erhålls när värmelagret laddas ur. Det betyder att ackumulatortankens (eller varmvattenberedarens) nedre vattenvolym ska kylas ner till temperaturer som ligger nära ingående kallvattentemperatur. Ackumulatortankens mellersta del bör kylas till samma temperatur som radiatorreturen. Vid design av solfångarkretsen måste överhettning och stagnation kunna klaras utan risk för glykolnedbrytning eller andra skador på värmebärare eller rörkrets (och andra komponenter i kretsen). Partiell förångning minskar risken för att glykolen skadas då solfångaren når höga stagnationstemperaturer. Solfångarens glykolblandning tillåts koka (förångas) på ett kontrollerat sätt så att endast ånga blir kvar i solfångaren. Vätskevolymen i solfångaren samlas upp i ett större expansionskärl och systemet återfylls när vätskan kondenserar. Dränerande solfångarsystem med enbart vatten är ett möjligt alternativ till konventionella solfångare. De kräver en större noggrannhet vid installationen, så att sönderfrysning undviks. Dränerande systemlösningar är relativt ovanliga i Sverige. Om solfångaren under senhöst-vinter-tidig vår kan arbeta med att förvärma kallvatten från 10 till 20 ºC erhålls en betydligt bättre verkningsgrad på solfångaren (och framför allt ökar värmeutbytet då drifttimmarna ökar väsentligt) än om radiatorreturen (som i bästa fall ligger på temperaturnivån 30 - 40 ºC) ska förvärmas. Därför bör radiatorreturen placeras en bra bit upp från botten i ackumulatortanken och tappvarmvattnet ska förvärmas i en slinga som börjar i tankens botten. Om det finns ett VVC-system måste systemet anslutas på ett speciellt sätt så att ackumulatortankens temperaturskiktning inte störs. En viktig parameter vid ackumulatortankens utformning är att värmeförlusterna hålls låga. Det är viktigt för att klara tappvarmvattenlasten med solvärme under mulna perioder sommartid (men också för att hålla energianvändningen låg). I moderna hus, där ackumulatortanken i regel placeras i bostaden, blir det en komfortfråga att undvika övertemperaturer i det rum där värmelagret placeras. En bra standard på isoleringen (med minimerade värmeförluster) kräver att det finns ett lufttätt skikt över hela isoleringen som dessutom sluter tätt mot röranslutningar. Ofrivillig självcirkulation i anslutande kretsar som kan kyla av och blanda om ackumulatortankens vattenvolym, bör förhindras med backventiler och nedböjning av rören i isolerskiktet eller direkt utanför tanken.

Språket i matematikens textuppgifter : En litteraturstudie om svårigheter i textuppgifter och undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1-3

Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen. En studie visar att textförståelse är den största bristen medan en annan studie visar att det är i valet av räknesätt det brister. I resultatet tas strategin mental modeling upp som handlar om att skapa mentala bilder och åtta andra förslag som kan underlätta förståelsen, till exempel att elever kan skriva egna matematiska problem och att de behöver god tid på sig att förstå texter. I diskussionen tas upp hur dessa undervisningsstrategier kan minska de språkliga aspekter som försvårar. Elever kan få bättre förståelse för språket om de skriver egna textuppgifter eller om lärare vidgar elevers matematiska ordförråd genom att vara ”tvåspråkiga”. Det råder delade meningar om elever verkligen behöver lära sig speciella strategier för att förstå matematiska texter.

Landvinningar, vindkantringar och vägval i svensk sociologi

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Bland intellektuella och statstjänstemän : mot gränslösa horisonter

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Tur och retur paradiset : svensk sociologi sedd från marginalen

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Fjärrkyla från naturgasförångning vid SSAB Borlänge : Förstudie om möjligheter för kyla till bandy- och datalagringshall

Högskolan Dalarna har i samråd med Borlänge Energi utfört en förstudie angående möjligheten att utnyttja kyla från förångningsstationen av naturgas vid SSAB Borlänge för fjärrkyla till närliggande, nyetablerade, kunder i form av en bandyhall samt en datalagringshall. En potentiell plats för placering är Savelgärdet, som ligger i nära anslutning till kylproduktionen på SSAB. Överskottet av kyla från SSAB är väldigt beroende av produktionstakten vilket gör att det är många avbrott i varierande längd. En uppskattning baserad på 2013 års driftdata visar att naturgasförångningen skulle kunna generera cirka 8-9 GWh kyla vid 4 °C och en medeleffekt på 1 MW. Till detta tillkommer kyla från förångning av syrgas. Förstudien visar att kylbehovet för en bandyhall är begränsat vid de temperaturer på kyla som kommer att kunna produceras vid SSAB. En datalagringshall å andra sidan kan, beroende på storlek, potentiellt utnyttja all kyla som produceras. Här blir även återvinning av värme en relevant fråga. En annan intressant diskussion är hur fjärrkyla från SSAB samt de kylmaskiner som kommer att krävas vid en bandyhall samt en datalagringshall kan kombineras för att få en sådan optimal produktion av kyla som möjligt. Detta blir än mer intressant ifall Borlänge Energi i framtiden väljer att expandera ett fjärrkylsystem till övriga kunder runt Borlänge Centrum, eftersom man kan tänka sig att kylmaskinerna vid en bandyhall och datalagringshall kan användas som en del i hela fjärrkylsystemet och Borlänge Energi inte ensamt behöver investera i reservkapacitet.