Worldwide trends in diabetes since 1980: a pooled analysis of 751 population-based studies with 4.4 million participants.

One of the global targets for non-communicable diseases is to halt, by 2025, the rise in the age-standardised adult prevalence of diabetes at its 2010 levels. We aimed to estimate worldwide trends in diabetes, how likely it is for countries to achieve the global target, and how changes in prevalence, together with population growth and ageing, are affecting the number of adults with diabetes. We pooled data from population-based studies that had collected data on diabetes through measurement of its biomarkers. We used a Bayesian hierarchical model to estimate trends in diabetes prevalence-defined as fasting plasma glucose of 7.0 mmol/L or higher, or history of diagnosis with diabetes, or use of insulin or oral hypoglycaemic drugs-in 200 countries and territories in 21 regions, by sex and from 1980 to 2014. We also calculated the posterior probability of meeting the global diabetes target if post-2000 trends continue. We used data from 751 studies including 4,372,000 adults from 146 of the 200 countries we make estimates for. Global age-standardised diabetes prevalence increased from 4.3% (95% credible interval 2.4-7.0) in 1980 to 9.0% (7.2-11.1) in 2014 in men, and from 5.0% (2.9-7.9) to 7.9% (6.4-9.7) in women. The number of adults with diabetes in the world increased from 108 million in 1980 to 422 million in 2014 (28.5% due to the rise in prevalence, 39.7% due to population growth and ageing, and 31.8% due to interaction of these two factors). Age-standardised adult diabetes prevalence in 2014 was lowest in northwestern Europe, and highest in Polynesia and Micronesia, at nearly 25%, followed by Melanesia and the Middle East and north Africa. Between 1980 and 2014 there was little change in age-standardised diabetes prevalence in adult women in continental western Europe, although crude prevalence rose because of ageing of the population. By contrast, age-standardised adult prevalence rose by 15 percentage points in men and women in Polynesia and Micronesia. In 2014, American Samoa had the highest national prevalence of diabetes (>30% in both sexes), with age-standardised adult prevalence also higher than 25% in some other islands in Polynesia and Micronesia. If post-2000 trends continue, the probability of meeting the global target of halting the rise in the prevalence of diabetes by 2025 at the 2010 level worldwide is lower than 1% for men and is 1% for women. Only nine countries for men and 29 countries for women, mostly in western Europe, have a 50% or higher probability of meeting the global target. Since 1980, age-standardised diabetes prevalence in adults has increased, or at best remained unchanged, in every country. Together with population growth and ageing, this rise has led to a near quadrupling of the number of adults with diabetes worldwide. The burden of diabetes, both in terms of prevalence and number of adults affected, has increased faster in low-income and middle-income countries than in high-income countries. Wellcome Trust.

Social differences in avoidable mortality between small areas of 15 European cities: an ecological study

Health and inequalities in health among inhabitants of European cities are of major importance for European public health and there is great interest in how different health care systems in Europe perform in the reduction of health inequalities. However, evidence on the spatial distribution of cause-specific mortality across neighbourhoods of European cities is scarce. This study presents maps of avoidable mortality in European cities and analyses differences in avoidable mortality between neighbourhoods with different levels of deprivation. Methods: We determined the level of mortality from 14 avoidable causes of death for each neighbourhood of 15 large cities in different European regions. To address the problems associated with Standardised Mortality Ratios for small areas we smooth them using the Bayesian model proposed by Besag, York and Mollié. Ecological regression analysis was used to assess the association between social deprivation and mortality. Results: Mortality from avoidable causes of death is higher in deprived neighbourhoods and mortality rate ratios between areas with different levels of deprivation differ between gender and cities. In most cases rate ratios are lower among women. While Eastern and Southern European cities show higher levels of avoidable mortality, the association of mortality with social deprivation tends to be higher in Northern and lower in Southern Europe. Conclusions: There are marked differences in the level of avoidable mortality between neighbourhoods of European cities and the level of avoidable mortality is associated with social deprivation. There is no systematic difference in the magnitude of this association between European cities or regions. Spatial patterns of avoidable mortality across small city areas can point to possible local problems and specific strategies to reduce health inequality which is important for the development of urban areas and the well-being of their inhabitants

Barnbokssamlingen

Samlingen med signum HB Barnbokssaml. finns vid huvudbiblioteket och innehåller uteslutande utländsk barnlitteratur i original och i översättning till finska. Barnbokssamlingen presenteras närmare i Marita Rajalins publikation Barnbokssamlingen i Åbo Akademis bibliotek. Böcker, samlingar, bibliotekarier utgiven i serien Skrifter utgivna av Åbo Akademis bibliotek 14, Åbo 1979, s. 39-56. En förkortad och omarbetad version av publikationen finns under adressen http://bibbild.abo.fi/barnbok/index.htm

Biografica, släktforskning

Den biografiska litteraturen vid huvudbiblioteket är till och med år 1999 samlad under signum HB Vc i tre klasser, HB Vc1 personhistoria, HB Vc2 historiker över flere personer och HB Vc3 släktforskning. Samlingen med signum HB Vc3 omfattar litteratur om släktforskning i form av böcker, adelskalendrar och släktforskningssamfunds årsböcker. Ett stort antal särtryck och småskrifter ingår i samlingen. Släktforskningsmaterial har ingått i talrika bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har följts med kontinuerligt och genom inköp har samlingen kompletterats. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vc3. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets realkatalog eller systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Genealogisk litteratur efter år 1999 vid hela akademibiblioteket söks i Alma med släktnamn som sökterm vid ämnesordssökning (fritext).

Biografier och memoarer, enskilda personer

Den biografiska litteraturen vid huvudbiblioteket är till och med år 1999 samlad under signum HB Vc i tre klasser, HB Vc1 personhistoria, HB Vc2 historiker över flere personer och HB Vc3 släktforskning. Samlingen med signum HB Vc1 personhistoria omfattar memoarer och biografier om enskilda personer. Dessutom finns ett stort antal biografiska särtryck och småskrifter som är ordnade i tre kapselsamlingar. Kapselsamling HB Vc1 A omfattar material om finlandssvenskar från svenska tiden, dvs intill år 1810. Kapselsamling HB Vc1 B omfattar material om finländare från och med år 1810. Kapselsamling HB Vc1 C omfattar s.k. personskrifter om utlänningar. Memoarer och biografiska arbeten har ingått i talrika bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har kontinuerligt följts med och genom inköp har samlingen kompletterats. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vc1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets realkatalog eller systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 söks i Alma med personens namn som sökterm vid ämnesordssökning (fritext).

Biografier om flere personer, matriklar

Den biografiska litteraturen vid huvudbiblioteket är till och med år 1999 samlad under signum HB Vc i tre klasser, HB Vc1 personhistoria, HB Vc2 historiker över flere personer och HB Vc3 släktforskning. Samlingen med signum HB Vc2 omfattar biografier om flere personer och biografiska förteckningar såsom matriklar. Biografiska arbeten har ingått i talrika bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har kontinuerligt följts med och genom inköp har samlingen kompletterats. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vc2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets realkatalog eller systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Litteratur från och med år 2000 vid hela akademibiblioteket söks i Alma med namn som sökterm vid ämnesordssökning (fritext).

Bok- och biblioteksväsen

Samlingen med signum HB Ib finns vid huvudbiblioteket och innehåller böcker, småskrifter och kataloger om böcker och om bibliotek. Bok- och biblioteksväsen har särskilt intresserat bibliotekets överbibliotekarier och detta har gjort att samlingen vid huvudbiblioteket blivit mycket omfattande, över 13.600 titlar, genom ett aktivt anskaffande av speciellt utländskt material som komplement till den litteratur som från och med år 1919 erhållits som friexemplar. Huvudbibliotekets systematiska kortkatalog som går till år 1980 är finindelad i klasserna HB Ib1 – HB Ib7. HB Ib1 Bok- och biblioteksväsen, allmänt period / antal titlar -1899 / 26 1900-49 / 184 1950-59 / 155 1960-69 / 144 1970-79 / 283 HB Ib2a Bibliografier, allmänt -1899 / 39 1900-49 / 77 1950-59 / 58 1960-69 / 149 1970-79 / 152 HB Ib2b Bibliografier enligt bibliotekets klassifikationssystem -1899 / 69 1900-49 / 168 1950-59 / 168 1960-69 / 451 1970-79 / 719 HB Ib2c Bibliografier, länder -1899 / 180 1900-49 / 497 1950-59 / 190 1960-69 / 283 1970-79 / 208 HB Ib2d Bibliografier, personbibliografier -1899 / 5 1900-49 / 117 1950-59 / 72 1960-69 / 146 1970-79 / 161 HB Ib3 Bibliotek -1899 / 162 1900-49 / 949 1950-59 / 292 1960-69 / 533 1970-79 / 968 HB Ib4 Arkiv, arkivteknik, organisation -1899 / 17 1900-49 / 69 1950-59 / 25 1960-69 / 58 1970-79 / 82 HB Ib5 Bokhandel, förlag, antikvariat -1899 / 62 1900-49 / 235 1950-59 / 71 1960-69 / 81 1970-79 / 77 HB Ib6a Bokväsen, allmänt -1899 / -- 1900-49 / 2 1950-59 / 2 1960-69 / 6 1970-79 / 18 HB Ib6a Bokväsen, bibliofili -1899 / 8 1900-49 / 35 1950-59 / 8 1960-69 / 4 1970-79 / 5 HB Ib6b Bokväsen, boktryckeri, bokhistoria -1899 / 89 1900-49 / 295 1950-59 / 119 1960-69 / 139 1970-79 / 104 HB Ib6d Bokväsen, bokbindning -1899 / 4 1900-49 / 30 1950-59 / 5 1960-69 / 13 1970-79 / 13 HB Ib6e Bokväsen, exlibris -1899 / 5 1900-49 / 34 1950-59 / 5 1960-69 / 9 1970-79 / 7 HB Ib7 Utställningskataloger -1899 / 4 1900-49 / 55 1950-59 / 66 1960-69 / 49 1970-79 / 41 Från och med år 1980 har litteraturen om bok- och biblioteksväsen införts i Alma utan finfördelning, dvs allt material mellan åren 1980 och 1999 har ett gemensamt signum, HB Ib. Från och med år 2000 ingår litteraturen om bok- och biblioteksväsen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling. Sökning i Alma med ämnesord ger litteratur vid hela akademibiblioteket.

Dissertationer - Sverige

Samlingen med signum HB Sv.diss finns vid huvudbiblioteket och innehåller svenska doktorsavhandlingar. Den lista över avhandlingar som fåtts i april 2008 med sökfunktionen Signum och söktermen HB Sv.diss. kommer att ändra då den retroaktiva inmatningen i Alma ur bibliotekets alfabetiska kortkatalog genomförts. Period Antalet titlar - 1899 10 1900-49 214 1950-59 293 1960-69 616 1970-79 2952 Listan antyder att det skulle finns väldigt få svenska avhandlingar före år 1900 vid akademibiblioteket, vilket inte är med verkligheten överensstämmande. Dels ingår en del äldre avhandlingar i övriga samlingar, dels finns det en ansenlig separat samling svenska doktorsavhandlingar från äldre tid som inte i detta skede är katalogiserade, men finns förprickade i ett exemplar av Catalogus disputationum in Academiis Scandinaviae et Finlandiae Lidenianus (Lidén-Marklin) Med sökfunktionen Avancerad sökning och söktermen diss kombinerad med Sveriges ISBN 91 fås alla svenska doktorsavhandlingar vid hela akademibiblioteket fr.o.m. 1980.

Etnografi och antropologi

Etnografisk och antropologisk litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 söks i Alma med sökfunktionen Avancerad sökning med söktermerna antropol-, ethnogra- och etno-

Etnografi och antropologi

Samlingen med signum HB Vd1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller etnografisk och antropologisk litteratur till och med år 1999. Vid Humanistiska biblioteket finns liknande litteratur i samband med ämnet Etnologi. Äldre etnografisk och antropologisk litteratur har ingått i talrika donationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har följts med kontinuerligt och genom inköp har samlingen av såväl inhemsk som utländsk litteratur kompletterats. I klass HB Vd1 ingår många serier och årsböcker från utländska, främst nordiska vetenskapliga institutioner. Dessa publikationer är inte monografikatalogiserade, det finns endast ledkort till serierna och årsböckerna. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vd1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår den etnografiska och antropologiska litteraturen i en numerus currens-samling.

Etnologi och antropologi

Samlingen med signum HF Etnol omfattar litteratur om etnologi och antropologi dels vid Humanistiska biblioteket och dels vid ämnet Etnologi. Vid huvudbiblioteket finns också etnologisk och antropologisk litteratur. De etnologiska och antropologiska samlingarna vid akademibiblioteket har byggts upp under lång tid genom bytesverksamhet, inköp och omfattande gåvor. Tidskrifter och årsböcker från hela Europa har kommit genom bytesverksamheten och en aktiv inköpspolitik har kompletterat samlingarna med såväl inhemsk som utländsk litteratur. Professorerna Gabriel Nikander och K.Rob.V.Wikman skaffade bägge stora samlingar etnologisk litteratur, som utgör stommen till de etnologiska samlingarna. Vidare har professor Sven-Erik Åströms samling av sockenhistoriker över svenska socknar i Finland donerats till institutionen. Värdefulla särtryckssamlingar om etnologi och antropologi samlade av professorerna Sigurd Erixon, Helmer Tegengren och Nils Storå förvaras på institutionen. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Etnol.

Filosofi

Filosofisk litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 fås vid sökning i Alma med funktionen ämnesordssökning och söktermen filosofi.

Filosofi

Samlingen med signum HB IIa finns vid huvudbiblioteket och innehåller filosofisk litteratur till och med år 1999. Vid Humanistiska biblioteket finns dessutom en samling filosofisk litteratur i anslutning till ämnet Filosofi. Stommen till akademibibliotekets filosofiska samlingar ligger i donationer. Några donatorer från äldre tid kan nämnas, som hovrättsauskultant Harry Streng, FM Kurt Reuter, prof. Rolf Lagerborg, teol.dr. Eric Hammarberg, prof. J.V.Tallqvist och fil.dr. Arne Törnudd. Friexemplar som erhållits från och med 1919 samt inköp kompletterar samlingen vid huvudbiblioteket. Den filosofiska litteraturen vid huvudbiblioteket söks med sökfunktionen Signum och söktermen HB IIa medan återvinning av litteratur tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att också litteratur tryckt 1830 t.o.m. 1979 med tiden blir sökbar i Alma. Från och med år 2000 ingår den filosofiska litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling.

Filosofi

Samlingen med signum HF fil finns vid Humanistiska biblioteket i samband med ämnet Filosofi. Vid huvudbiblioteket finns dessutom en samling filosofisk litteratur Som grund för akademibibliotekets filosofiska samlingar ligger donationer. Några donatorer från tidigare år kan nämnas, folkskollärare Ivar Wihlman, doktor Gösta Enckell, FM Max Söderman, vicehäradshövding Jon Hartman, professor Gunnar Landtman, lektor Axel Söderholm och studerande Leo Lillja. Den filosofiska litteraturen vid Humanistiska biblioteket söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF fil.