Les Français sous les bombes alliées, 1940-1945

Plus de 517 000 tonnes de bombes sont déversées sur l’Hexagone par les alliés entre 1940 et 1945, soit près de sept fois plus que le total largué sur le Royaume-Uni par la Luftwaffe. Plus de 57 000 Français en sont morts, dont plus de 38 000 au cours de la seule année 1944. Cet aspect fondamental de l’histoire des années noires, que les survivants et les familles des victimes ne connaissent que trop bien, et qui a fait l’objet de nombreuses études locales, est encore relativement marginalisé de la « grande histoire » de l’Occupation et de la Libération. Pourquoi et comment les armées aériennes alliées ont-ils attaqué la France ? Quelles mesures ont été prises par le gouvernement de Vichy pour protéger les populations ? Comment les Alliés ont-ils justifié les attaques auprès des Français, et comment la propagande vichyssoise a-t-elle essayé de les mettre à profit ? Comment les populations civiles ont-ils vécu les bombardements, et comment se sont-elles mobilisées pour se défendre ? Comment la Résistance a-t-elle réagi à des attaques qui ne pouvaient que nuire à son audience au sein des Français, ainsi qu’à celle des « Anglo-saxons » ? Autant de questions auxquelles l’ouvrage comme le documentaire répondent, avec l’appui de documents d’archives britanniques et françaises, mais aussi de témoignages nombreux et émouvants.

Judah Benjamin: marginalized outsider or admitted insider?

Judah Benjamin (1811-1884) was one of the greatest of nineteenth century lawyers. This article analyses how a young man who might have been marginalized in society because of the circumstances of his birth, ethnic origin and religious identity rose to prominence in law, politics and business in the United Kingdom and the United States.

Review and cladistic analysis of the Neotropical tarantula genus Ephebopus Simon 1892 (Araneae : Theraphosidae) with notes on the Aviculariinae

The tarantula genus Ephebopus Simon 1892 is reviewed and includes the type species, E. murinus (Walckenaer 1837), and E. uatuman Lucas, Silva & Bertani 1992, E. cyanognathus West & Marshall 2000, E. rufescens West & Marshall 2000 and Ephebopus foliatus, sp. nov., from Guyana. Ephebopus violaceus Mello-Leitao 1930 is transferred to Tapinauchenius Ausserer, where it is a senior synonym of Tapinauchenius purpureus Schmidt 1995 new synonymy. Ephebopus fossor Pocock 1903 is considered a nomen dubium. Ephebopus occurs in northeastern South America where it is known only from Brazil, Guyana, Suriname, and French Guiana. Spiders of the genus are generally fossorial; however, Ephebopus murinus has a developmental stage that is arboreal. A cladistic analysis of the Theraphosidae retrieves the Aviculariinae as monophyletic, including Avicularia Lamarck, Iridopelma Pocock 1901, Pachistopelma Pocock 1901, Tapinauchenius, Psalmopoeus Pocock, Ephebopus, Stromatopelma Karsch and Heteroscodra Pocock, having as a synapomorphy the well-developed scopulae on tarsi and metatarsi I-II that is very laterally extended.

Revalidation and revision of the genus Magulla Simon 1892 (Araneae, Mygalomorphae, Theraphosidae)

The genus Magulla Simon 1892 is revalidated and redescribed. The female of the type species M. obesa Simon 1892 is redescribed and the male is described for the first time. Magulla janeirus (Keyserling 1891) is considered a valid species. Magulla symmetrica Bucherl 1949 is transferred to Plesiopelma Pocock 1901, and considered a junior synonym of P. insulare (Mello-Leitao 1923). Additionally, two new species are described from Brazil: M. buecherli n. sp. from Ilhabela, Sao Paulo and M. brescoviti n. sp. from Sao Francisco de Paula, Rio Grande do Sul.

Med hängslen & livrem : Rusthåll för Finlandskämpar i Finskt vinterkrig, 1939-1940

Jag har i denna uppsats undersökt Rusthållningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstäckande – om än ej helt homogen! Rusthållen bildades för att ge ekonomiskt bistånd till svenskar från regionen som åkte över till Finland för att strida sida vid sida med våra finska ”bröder”. En tid efter det att de lokala rusthållen bildats grundades Centrala Rusthållet. Centrala Rusthållets målsättning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd på de orter och i de regioner där det inte fanns några lokala eller regionala rusthåll. Den lokala föreningen betalade ut pengar både till de frivilligas anhöriga och direkt till de frivilliga som kompensation för bland annat förstörda kläder. I uppsatsen har jag granskat ett lokalt Rusthåll vid namn Strängnäs-Mariefredsortens Rusthåll för Finlandskämpar. I denna förening har jag kommit fram till att det finns en socioekonomisk bredd bland den anslutna medlemspopulationen. Jag har kommit fram till detta genom att dela in medlemmarnas yrken i grupper så som kyrka, vård och skola etcetera. Jag har även, för att styrka detta, letat upp medlemmarna i 1940 års taxeringslängd och där hittat en väldigt stor spridning på inkomstnivåerna bland de enskilda medlemmarna. Vidare har jag kunnat konstatera att denna förening till största delen består av män. Det går därför att hävda att den lokala föreningen i Strängnäs-Mariefred har en könstendens. En tendens som understryks av de facto att föreningens styrelse enbart består av män!

Bereden (beredskaps)väg för kvinnorna Lärarinneförbundet i krigets skugga. : En studie i folkskollärarinnornas fackliga och politiska aktivitet under be-redskapsåren 1940-1945

Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför. Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform. De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade. Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor

Le Statut comparé de l'autofiction chez Benjamin Constant et Amélie Nothomb : une histoire de genre?

Le genre autobiographique, malgré une popularité qui ne se dément pas depuis deux siècles, ne bénéficie pas d’une définition claire. Cet article se propose de montrer que cela est sans doute dû à l’hybridité intrinsèque de ce genre qui se traduit aussi par un pacte autobiographique complexe. Plus précisément, en s’appuyant sur les cas de Constant et de Nothomb, sera démontré que la lecture qui est faite des écrits intimes détermine bien souvent le genre. En ce qui concerne en particulier ces deux auteurs, leur personnalité changeante, contradictoire voire affabulatoire repousse le genre autobiographique dans ses limites, illustrent l’adage selon lequel le roman est plus vrai que la réalité vécue.  

In the service of the society: the labour management practices of an Australian life Insurer to 1940

This article considers the labour management practices in use in the Australian life insurance industry during the inter-war period. Using the Australian Mutual Provident as a case study, it is argued that the specific human resource management practices evolved to deal with separate sets of problems arising from the functions of the life insurance business and the manner in which the principal/agent problem was manifested. The differing nature of work associated with the sales and management of life insurance fostered the development of primary and secondary labour markets in which the benefits flowing to one were superior to those accruing to the other.

There's no place like home : unhomely moments in three postcolonial picture books

One of the principal strands of postcolonial theory and critical practice is the interrogation of received versions of colonial history. This paper investigates the extent to which three contemporary picture books, Gavin Bishop's The House that Jack Built, John Marsden and Shaun Tan's The Rabbits, and Thomas King and William Kent Monkman's A Coyote Columbus Story, mobilise postcolonial strategies in their representations of place. In particular, it focuses on how postcolonial textuality unsettles and transgresses notions of "homeliness" in narratives involving the displacement of colonised and colonising peoples. As the shifting power relations of colonialism render unhomely what has previously been homely (especially for colonised peoples), so they involve a contrary move in which unhomely spaces are changed into simulacra of lost or abandoned homes. Drawing upon Walter Benjamin's formulation of materialist historiography, Homi Bhabha describes what he terms 'the unhomely moment' as that in which personal and psychic histories intersect with the violent dislocations of colonialism. This paper will argue that such unhomely moments shape the visual and verbal narratives of The House that Jack Built, The Rabbits and A Coyote Columbus Story, all of which deal with the trauma which occurs when cultures previously geographically and psychically distant are brought into close contact with each other. Written to and for children who are citizens of postcolonial cultures, these texts disclose the unease which persists in contemporary societies where colonial histories are rehearsed and revisioned. However, the paper will argue that the three texts position readers in quite different ways; for instance, while the verbal text of The Rabbits constructs an implied author capable of speaking for the colonised and offering readers a very circumscribed subject position, Thomas King's narrative in A Coyote Columbus Story engages in a dialogic playfulness which allows readers to adopt a variety of reading positions. For each text, some key representations of unhomely moments will be considered, and the paper will explore the extent to which they construct forms of temporality which negotiate the space between history and its significances within crosscultural and intercultural formations.