Hur effektiva är undervisningsmetoder som inkluderar grundskoleelevers bakgrundskunskaper för deras utveckling av läsförståelse? : En systematisk litteraturstudie.

The results from the international surveys PISA 2011 and PIRLS 2011 shows that Swedish students have been deteriorating in reading comprehension. The main purpose of this literature study was to do a research review over different methods that intend to increase students’ reading comprehension by including students’ background knowledge. The method that is applied is a systematic literature study. The result of the study shows two bigger specializations of teaching methodics within reading comprehension, strategy oriented, and contextual teaching methods. The difference between these methods is hardly worth mentioning, but the contextual method is proven to be more efficient. Despite this the strategy oriented teaching method is to a great extent more researched. The result also shows that a new orientation within the research of reading comprehension is growing, where the focus is on the teachers’ knowledge and competence, instead of on teaching methods. A conclusion of the study is that all teaching methods that have been presented in the study develop the students’ reading comprehension in an effective way. It is also shown that the teacher has a big responsibility for the development within students’ reading comprehension.

Läsmotivation hos elever med lässvårigheter : På vilket sätt bör elever med lässvårigheter motiveras jämfört med övriga elever?

Att besitta förmågan att kunna läsa är något som blir allt viktigare i dagens samhälle då vi hela tiden möts av text i olika sammanhang. Dock visar internationella undersökningar, såsom PIRLS, en negativ trend när det handlar om svenska elevers läsförmåga. Vi får en allt sämre förmåga att tolka texter och läsmotivationen verkar även den sjunka. Forskare talar om vikten av att eleverna ska känna en genuin motivation inför skolarbetet för att på bästa sätt kunna tillägna sig kunskapen vilket blir problematiskt för de elever som upplever läsning som något svårt och tungt. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att lyfta fram olika forskares teorier angående motivationens betydelse när det handlar om läsning hos framför allt elever med lässvårigheter. Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar att läraren, materialet och arbetssättet kan påverka en elevs motivation. Studien lyfter även fram olika arbetsmetoder som visat sig gynnsamma för elevers läsmotivation. Den slutsats man kan dra är att varje elev är unik och motiveras av olika saker. Med andra ord är en individanpassning av undervisningen ett måste för att varje elev ska få chansen att känna en äkta motivation gentemot skolarbetet.

Reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse : En litteraturstudie om vad svensk forskning anser om reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse

The purpose of this study is to investigate what scholars in Sweden think about reciprocal teaching as a method for increased reading comprehension. This area is not an area that is researched a lot in Sweden so the knowledge is limited but the studies that has been conducted shows that especially students with a low reading comprehension answers well to RT. This study did also investigate work materials in Sweden that are based upon RT. One of these materials is quite popular and it turns out that it has no scientific base and there has only been students that has investigated the materials rehabilitee to increase reading comprehension. This literature study has generated in more areas that need research.

Historiebruk i skolan : Historielärares tankar och resonemang om historiebruk

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

Kroppsideal via Instagram

Syfte Dagens teknik har medfört en explosion av nätbaserade sociala medier där bilder av träning och kroppar är ett tydligt fenomen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kroppsideal skapas och framställs på internet och framförallt sociala medier. Till hjälp användes frågeställningarna: Hur gestaltar manliga fitness-profiler sig själv och sina kroppar på den nätbaserade tjänsten Instagram? Finns det kopplingar mellan dessa profilers kroppsgestaltningar och specifika kroppsideologier? (Rosenmann & Kaplan, 2014) Metod Arbetet utfördes med netnografisk metod i grunden, en metod specifikt fokuserad på kvalitativ forskning av internet. Tre manliga fitnessprofiler samt fem av varje profils bilder valdes utifrån popularitet på Instagram för att granskas och analyseras i relation till kroppsideal. Resultat Bilderna hade gemensamma egenskaper då dessa, ofta i gymmiljö, visade avklädda, extremt muskulösa kroppar med fokus på framsidan av överkroppen. Skilda egenskaper förekom, dock inte i någon signifikant bemärkelse. Kroppsideologin metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten (Rosenmann & Kaplan, 2014) präglade profilerna. Slutsatser Dessa fitnessprofilers framställning av sina kroppar stämde väl överens med dagens rådande muskulära kroppsideal som innefattar en slimmad, muskulös, väldefinierad kropp. Tydliga kopplingar kunde också göras till Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) kroppsideologi; metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten.

Bridging discourses in a writing classroom

The aim of this study is to describe and analyse the writing discourse in one classroom and how students learn through studying a topic, i.e. the teaching and learning of written argument. The study takes its stance from a sociocultural perspective and is influenced by discourse analyses, new literacy studies and critical literacy (Fairclough1989; Barton 2007; Janks 2010; Ivanič 2004). Data from year 6 in Sweden consists of observations, informal conversations, teachers’ planning and students’ written texts, i.e. letters to a newspaper editor. The results are presented in terms of four themes that became apparent during the reading of the data, viz. (1) teaching for learning - deconstruction; (2) dialogue and scaffolding for learning – enabling access; (3) reconstruction, feedback and students’ reflections for learning; and (4) writing to learn. The data is analysed and discussed on the basis of four concepts for developing critical literacy, viz. access, deconstruction, reconstruction and domination (cf. Janks 2010:21 – 32). The study indicates that explicit teaching of a written argument gives students access to the dominating structure of the genre if they are given the time and tools to reflect and be given feedback from the teacher.

Elvaåringars skriftbruk till vardags och i skolan

The written word ‘surrounds us round the clock’. Consequently, it is difficult to determine the border between children’s school literacy and their vernacular literacy outside school. The aim of this article is therefore to describe some everyday literacy events and their relation to literacy events in grade 5 in school.  The concept literacy covers broader ways of reading and writing and is understood in the social context in which it is used and acquired. Children use different written modes of communication outside school, for example, Facebook and blogs, but seldom books. In school, on the other hand, they usually write with a pen and read books made of paper. The children’s vernacular literacy practices and school literacy practices meet during school breaks, where students’ texting and typing are visible. The different use of modes, tools and literacy events among students are something that probably should be problematized and discussed within schools with the aim of drawing on everyday practices to enhance educational development.

Exploring critical literacy in Swedish education : Introductory notes

This article is an introductory note to The thematic section in this issue of Education Inquiry has its background in the need for research interpreting literacy from a critical perspective. Teaching literacy is not solely about technical reading skills but is also about understanding and the making of meaning. From that point of view, teaching must also consider the use of language, the context within which language is used, and issues of power. The thematic section includes five articles about critical literacy in Swedish education. The contributions were developed after a workshop conducted by Professor Hilary Janks, University of the Witwatersrand, Johannesburg. She introduces the framework of a critical literacy theory in the first article of the issue. Further, the contributions of Swedish scholars are united in their interest in applying a mode of critical literacy designed by Janks to different practices, sites and speech-events, for example policy documents, home reading, teaching and learning practices. The articles offer a wide perspective of critical literacy in education and further understanding of the complex processes in teaching.

Synsättet på förnyelsebara elkällor inom fastighetsbranschen

För mellan 40-50 år sedan så byggdes en miljon bostäder i Sverige. Idag har arbetet påbörjats med att renovera och restorera dessa bostäder, i samband med dessa åtgärder så görs även många åtgärder för att minska energianvändningen. Syftet med detta arbete var att ta reda på vad som var det mest ekonomiska valet av olika gröna elkällor. Även fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar ställs i relation till slutsatserna vid beräkningarna för att få en uppfattning om det stämmer överens. För att arbetet inte skulle bli för stort och krävande så gjordes dessa avgränsningar:  För att tiden skulle räcka till så avgränsades arbetet till Dalaregionen.  Arbetet har dessutom avgränsats till att bara undersöka ekonomin vid valet av de olika gröna elkällorna. Genom två olika undersökningar med mentometerknappar så kunde resultatet om fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar redovisas och analyseras. Vidare kunde fastighetsägarnas tankar och uppfattningar jämföras med beräkningarna och dessa slutsatser kunde då dras: Slutsatser:  Vindkraft var ej lönsam med dagens elpriser.  Av fastighetsbolag kunde det ses att deltagarna trodde olika på vad som gav bäst lönsamhet mellan vindkraft, solel eller grön el.

Feminismen i en psykologisk kriminalroman. : En genusteoretisk stickprovskontroll.

En genusteoretisk stickprovskontroll. Uppsatsen genomlyser Camilla Grebes Älskaren från huvudkontoret ur ett genusteoretiskt perspektiv med focus på Luce Irigaray teorier. Inledningsvis presenteras Luce Irigaray övergripande och hennes arbete ställs i relation till Simone de Beauvoirs. Irigarays teorier om maskulint och feminint subjekt gås igenom och teoridelen avslutas med ett destillat av teorierna här kallat; typiska drag. Utifrån dessa typiska drag analyseras delar, utvalda med heuristisk metod, av Camilla Grebes roman Älskaren från huvudkontoret från 2015. I analysen diskuteras utöver undersökningen och de presenterade teorierna även paralleller till Janice Radways Kvinnor läser romantik: om samspelet mellan text och kontext. Resultaten av undersökningen och slutsatsen diskuteras och ifrågasätts.

Skolan i livet - livet i skolan : Några illitterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk

Many immigrants in Sweden have not had the chance to learn to read and write, for various reasons. In Sweden, literacy is a prerequisite to being able to function in the cultural community, and for many immigrants this is the first time that they experience their inability to read and write as a handicap or see themselves as “illiterate”. The aim of this study is to use a socio-cultural, second language and gender approach to describe, analyse and understand how a number of adult, illiterate, immigrant women experience their situation when they are expected to simultaneously learn to speak, read and write Swedish. The study focuses on two literacy groups in two Swedish municipalities. In one of the groups I act as both teacher and researcher. The thesis is a case study of the learning process of five illiterate immigrant women in Sweden. The results are based on interviews, carried out with the help of an interpreter, and observation of teaching and texts ritten by the students. The study is based on the assumption that human learning is an activity that takes place in a cultural community in a social context. When learning a language, the language is simultaneously the tool that facilitates social communication and the object of the learning process. The study shows that cultural communities influence the women in different ways. Gender structures are firmly planted in a patriarchal value system, which means that women are seen as inferior to men, and women are expected to “meet the demands of others”. The women have no time to study at home, as their household duties are prioritised. However, there are subtle indications that there is a wish to change the situation in accordance with Swedish values and norms. This can be seen in the Swedish for Immigrants (SFI) lessons. As they have little contact with Swedes, school is the only arena in which they have a chance to use Swedish. They are positive towards teaching and school as an institution. Here they are able to develop an alternative identity. The study also shows that teaching in the literacy groups is to a great extent based on a technical approach, in which the teacher tries to elicit a correct answer from the students. Social interaction involving contemplation and negotiation is either not included or not prioritised. the women’s experience and knowledge is not made use of. There are,however, occasions when collaborative discussions take place between the teacher and students. On these occasions an exchange of experiences takes place. Learning is based on the students’ own experiences and thoughts. Linguistic concepts gain meaning in the collaborative discussion. Initially the concepts may be unclear, but the group works on them together, adapting and adjusting them until they finally make sense. Finally, I conclude that women immigrants bring their own socio-cultural values and experience to the school situation, which affects their learning process to varying degrees. Furthermore, immigrant women need more time at school, as it is the only arena in which they can spend time on studying and personal development. another conclusion is that the school must become a learning community that recognises the immigrants’ cultures, makes use of the students’ experience and allows the students to participate in collaborative discussions, so that they can develop their ability to speak, read and write Swedish.

Historiemedvetande, historiska medier och historieundervisning

I ljuset av samtidens förändrade medielandskap och samhällsgrundade spänningar om historieframställningar framstår de historiska mediernas roll i dagens och historiens historieämne i ungdomsskolan som en historiedidaktiskt angelägen fråga. Med denna fråga i fokus utformades forskarskolan Historiska medier: forskarskola i historia med didaktisk inriktning i början av 2011. I denna antologi ges en samlad presentation av elva studier från forskarskolan som berör de historiska mediernas roll, funktion, villkor och användning. Studierna bidrar till den historiedidaktiska forskningen, och erbjuder också verksamma och blivande historielärare en möjlighet att utveckla sin kunskap om hur medier påverkar undervisning och lärande i historia.

Barns naturvetenskapliga lärande i förskolans miljö : En studie om utforskandet av och förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande samt pedagogers användande av läroplanen

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Interaktiva skrivtavlor som redskap i No-undervisning : En litteraturstudie om interaktiva skrivtavlor i No i årskurserna 1-3

Syftet med litteraturstudien är att få kunskap om hur och till vad interaktiva skrivtavlor kananvändas som ett verktyg i No-undervisningen för årskurserna 1-3. Litteraturstudien undersökerockså om interaktiva skrivtavlor kan öka elevernas motivation och lärande i No. Eftersom mångakommuner i Sverige valt att satsa på olika digitala verktyg är det relevant att ta reda på vadforskningen säger om varför det är relevant att använda interaktiva skrivtavlor i Noundervisningen,på vilket sätt det gynnar eleverna. De frågeställningar som litteraturstudienkommer att utgå ifrån är: Vad säger tidigare forskning om varför pedagoger använder interaktivaskrivtavlor i undervisningen inom No i årskurserna 1-3? Vad säger tidigare forskning om hur ochtill vad pedagoger använder interaktiva skrivtavlor som verktyg i undervisningen för att ökamotivationen och lärande hos eleverna inom No i årskurserna 1-3? Metoden för studien är ensystematisk litteraturstudie och sökningarna för vald litteratur har skett i databaserna ERIC(Proquest) och Summon för att få fram relevant litteratur. Resultatet visar att det finns flerafördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan i No-undervisningen i årkurserna 1-3. Någraav dessa fördelar är att kommunikationen i klassrummet ökar, att undervisningen lättare kanvarieras och att lärarna kan inspirera varandra. I diskussionen diskuteras bland annat om deninteraktiva skrivtavlan kan vara ett redskap för att förbättra resultatet för eleverna i No, dettaeftersom Pisa-undersökningarna visar att eleverna visar sämre resultat i No än tidigare.