En kommunal korttidspool i mellansverige : - en utvärdering ur tre perspektiv, år 2002

Arbetets syfte är att utvärdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrån tre olika intressenters perspektiv, nämligen de anställda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. Utvärderingen sker från tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgränsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anställda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anställda ute på de arbetsplatser som använder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vårdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelämnats då denna utvärdering inte syftar till att mäta vårdkvaliteten. Undersökningen inleddes med att ett brevutskick (i form av ett öppet svarsbrev) ut till samtliga berörda parter, därefter genomfördes intervjuer, med ett urval informanter. Till grund för undersökningen har en egen komponerad utvärderingsmodell använts. De variabler som modellen innefattar är; Mål och avtal, Arbetsmiljö, Ledarskap och Ekonomi. Undersökningen påvisar att korttidspoolen föranletts av flertalet brister, bland annat gällande förberedelsetid/planeringsarbete med resultat att viktiga detaljer förbisågs; upprättande av mål och avtal. Korttidspoolen är (i nuläget) inte ekonomiskt bärande, vilket tillviss del beror på att arbetsplatserna (som nyttjar poolen) inte förvaltar bokningen på ett adekvat sätt, vilket i förlängningen undergräver korttidspoolens fortsatta verksamhet.

Elevernas upplevelser av ett Ung Företagsamhets-år : – med tyngdpunkt på relation till och användning av sina rådgivare

Ung Företagsamhet är en organisation som verkar för att ge gymnasieelever möjlighet att starta, driva och avveckla ett så kallat UF-företag under ett läsår. Dessa företag går under kategorin enkla bolag och för att få driva ett UF-företag måste eleverna uppfylla fem krav. Kraven består av att företaget måste registreras hos UF, eleverna måste göra en affärsplan, de måste skaffa en rådgivare från näringslivet, delta i mässor och slutligen göra en årsredovisning. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på kravet om rådgivare från näringslivet. Det är intressant att skriva om detta, dels för att UF inte tidigare har berört detta ämne i större grad, och dels för att situationen idag kan förbättras. UF i Dalarna har sett tendenser till att UF-eleverna gör det enkelt för sig och använder en bekant eller släkting som rådgivare, så att kravet blir uppfyllt. Med detta som utgångspunkt blev min frågeställning att ta reda på hur UF-företagen använder sina rådgivare. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa vilken relation eleverna har till sina rådgivare och hur de använder dessa. Bisyfte är att se vilka problem och svårigheter som eleverna upplever. För att kunna redogöra för detta syfte, har jag använt mig av en enkät som alla 160 av årets UF-företag har fått chans att svara på. Utfallet blev dock att 54 % av dessa svarade på enkäten. Resultaten från enkäten visade att de flesta av UF-eleverna har någon form av relation till rådgivaren, där relationen främst innebär bekantskap mellan de båda parterna, men det är inte heller ovanligt att en familjemedlem är rådgivare till UF-företaget. Från resultaten gick det även att utläsa att de flesta av UF-eleverna upplever rådgivaren som en kunskapsbank, men en hel del av eleverna ser rådgivaren som en coach. Det framkom även att många UF-företag kommunicerar högst en gång per månad med rådgivaren, vilket tyder på att rådgivaren inte används speciellt mycket. Eleverna har upplevt problem av olika slag under året, men det största problemet visade sig vara tidsbrist. Det har också framkommit att det främst är inom områden, kopplade till UF-elevernas program, som dessa elever bett rådgivaren om hjälp inom.

Ungdomars tankar kring betydelsen av färg och form vid framställningen av en internationell webbtidning

När en grafisk profil för en spännande ny internationell webbtidning för ungdomar skall göras är det viktigt att tänka på hur färg och form påverkar våra känslor. Experiment med färg som har gjorts av ledande färgpsykologer och färgvetare som Goethe, Itten, Lüscher och Karl Ryberg bevisar att färg har en stor psykologisk påverkan på människan. Internet är ett väldigt effektiv kommunikationsmedium och för att kommunicera effektivt är det inte bara orden, utan även färgerna och formerna på webbsidorna som skall vara väl genomtänkta. Vilka färger kopplar ungdomar i Sverige och Chile ihop med vissa känslor? Vilka former kopplas ihop med samma känslor? Svaren på de frågorna sammanställdes och analyserades efter svaren på en enkät om färg och form som delades it till två högstadieskolor i Borlänge, Sverige och en i Santiago, Chile.

Omvårdnadsbehov i form av stöd hos kvinnor med bröstcancer : En systematisk litteraturstudie

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan. Omvårdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vården och personliga samtal med sjuksköterskan. Att få utöva sin religiösa tro, sin andlighet och utöva sin kulturella tillhörighet samt likaså känna förtroende är omvårdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys omvårdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

Borlänge and Falun Brundtland cities

Development of an infrastructure for Brundtland Renewable Energy Network - BREN is a European Commission Alterner Project with Contract no XVII/4. 1030/Z96-032.The project has its origin in the UN-report “Our Common Future”, 1989. A change in and reduction of the use of energy was fundamental in order to reach the goals which the report proposed. Denmark decided on an action plan on how energy consumption could be reduced “Energi 2000 - Handlingsplan för en bäredygtig udvikling”. The ministries of energy in Denmark and Schleswig Holstein both agreed to start an energy saving project in a smaller town. The project was called “Brundtlandby” and the two first were Toftlund in South Jutland and Bredstedt in North Friesland. After a short period a further two German Cities, Rheinsberg and Viernheim, and Rajec in Slovakia joined the group. A network for the exchange of knowledge and experience between the cities was formed. The network, Brundtland City Project, inspired the participating cities in the continuing work with energy saving measures. The Brundtland City Project was presented at an international conference “Cities and Energy” in Trondheim, Norway,in December 1995. Great interest was shown in the project and it was decided that a network should be developed in northern European countries as a pilot project to be enlarged with other European countries later on. A steering committee was formed with representatives from the nordic countries.An application was sent to the European Commission, Alterner Program, and was approved in Juli 1996. The project was subdivided into nine activities. Activity 1, consisted of summarising the experiences of the Brundtland City Project in Toftlund, Denmark and the Brundtland Cities network in Slovakia, Germany and Denmark. The Scandinavian part started with Activity 2, to engage municipalities/cities in Finland, Norway and Sweden in the project. The Solar Energy Research Center, SERC, Högskolan Dalarna was appointed as co-ordinator for the Swedish part. The project was presented at a seminar on the 30th September for representatives from the municipalities of Borlänge and Falun. On the 10th of December 1996 the two municipalities accepted the invitation to join the Northern network. Pelle Helje, Borlänge Energi, has been informant for the municipality of Borlänge and Anders Goop, Department of Urban Planninginformant for the municipality of Falun with Jan Kaans, Estates department providing information to the basis for the Newsletter.Reports on the work in Borlänge and Falun municipalities have been made to Brundtland Center Denmark on three occasions; Activities 2-5, 16-12-1997, Activities 6-7, including parts of activities 8-9, 03-03-1998, and the basis for the Newsletter, 01-07-1998. The Nordic reports have been compiled at the Brundtland Center Denmark for submission to the European Commission. English has been the common language. After the report of activities 2 - 5 the participants wereinvited to a project meeting and a workshop at Brundtland Center the 23rd and 24th March 1998.This was the first occasion the participants in the project met and the network thus took a moreconcrete form. It also was decided that the next meeting should be in Borlänge in August 1998,with Borlänge Energi and Solar Energy Research Center SERC as organisers. As BrundtlandCentre Denmark was wound up for financial reasons, the project meeting in Borlänge wascancelled.Compilation of the Final Report was carried out by Esbensen Consultants in October 1998Future development of the networkIt is intended to continue the work with the Brundtland City Network as an “EU Thermie Bproject”and the network will be enlarged with the addition of four new Brundtland Cities from Austria, Germany, Italy and Great Britain. In addition the village of Putja in Estonia will join the network but this will be financed by the EU-Phare programme.

Att utveckla barns matematiklärande i förskolan : En fallstudie om pedagogers arbete med matematik för barn i åldern 4-5 år

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2. I vilka situationer sker pedagogers arbete med matematik? I vilka av de sex vardagssituationerna: barns lek med närvarande pedagog, samling, utgång, ingång, lunch och läsvila?3. Hur ser de verksamma pedagogerna på behov, möjligheter och hinder för att utveckla arbetet med barns matematiklärande?För att få svar på frågeställning 1 och 2 genomfördes strukturerade observationer med hjälp av observationsscheman. Sammanlagt observerades fem avdelningar och på varje avdelning observerades samtliga sex situationer, det vill säga vid 30 tillfällen. Barnen var i åldern 4-5 år och med pedagog menas i undersökningen all personal som arbetade på avdelningarna. För att få svar på den tredje och sista frågeställningen genomfördes kvalitativa intervjuer genom fokusgruppssamtal vilket innebär att samtalet utfördes avdelningsvis med samma fem avdelningar vilka ingick i observationerna.Resultatet visar att pedagoger arbetar med barns matematiklärande i större utsträckning än de själva tror och upplever. Observationerna åskådliggör att de matematiska aktiviteterna räkna och förklara förekommer oftast, följt av lokalisera, mäta och konstruera. Den matematiska aktiviteten leka förekommer sällan. Av de sex undersökta uttrycksformerna dominerar samtal, följt av rörelse, lek/drama, sång/musik, bild/form och dans. Pedagogerna har en önskan om fortbildning i matematik, så att de kan synliggöra matematiklärandet för sig själva, barnen och hela verksamheten. Av resultatet framgår att de matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan inte är helt tydliga för personalen, och att uttrycksformerna inte används fullt ut av pedagogerna i det dagliga arbetet.En slutsats av undersökningens resultat är att pedagogerna behöver ökad kunskap i arbetet med barns matematiklärande samt stöd för att förtydliga och omsätta de olika matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan i verksamheten.

Typografiska riktlinjer och textframställning för smartphones

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant.

Skatte- och sysselsättningseffekter till följd av ett större idrottsevenemang : Förväntade effekter på regionens näringsliv till följd av ett kommande Skid VM i Falun 2015

Syfte: Att mäta turisternas konsumtion i samband med ett större idrottsevenemang samt att beräkna skatte- och sysselsättningseffekter till följd av denna under Skid-VM i Falun år 2015. Metod: Turisternas konsumtion har i denna studie mätts genom att ett urval av besökarna på Skidspelen 2013 fört dagbok över sin konsumtion. Vi har även använt sekundärdata i form av en konsumtionsundersökning som är genomförd under Svenska Skidspelen 2012 samt uppgifter från en rapport författad av HUI Research AB. Slutsats: Tre olika scenarion har använts för att beräkna skatte och sysselsättningseffekter. Ett lågt scenario där vi räknar med 140 000 sålda endagsbiljetter vilket är samma antal som Skid- VM i Falun 1993. Ett medelhögt där vi räknar med 200 000 sålda endagsbiljetter vilket är vad arrangören förväntar sig samt slutligen ett högt scenario med 270 000 sålda endagsbiljetter vilket är vad som såldes under Skid-VM i Oslo 2011. Beroende på valt scenario kommer turisternas totala konsumtion i regionen att uppgå till mellan 147 och 197 miljoner kronor. Denna omsättningsökning uppskattas leda till att mellan 85 och 111 arbetstillfällen skapas i regionen på kort sikt. Summan av samtliga skatter och avgifter uppgår till mellan 27 och 36 miljoner kronor.

Akademisk kvalitet, vad är det? : Om utarmningen av den akademiska autonomin

What is academic quality? On the decline of academic autonomy In light of the transformations that universities currently undergo, with Bologna as a keyword, the following questions are put: What ideals lie behind the assessment of academic “excellence” and “quality”? What agents have the ability to define what is good science and education today? These questions are approached through Pierre Bourdieus concept of field. Looking at the development the last decade, traditional academic values, such as the ideal of universal knowledge as (personal and collective) enrichment and the intellectual independence “of all political authority and economic power”, as stated in the Magna Charta Universitatum, seem to have emerged into the shadow of employability, knowledge control, competitiveness, and economic benefit. In connection with the formation of concepts such as “the knowledge society” and “knowledge based economies” the university has received a somewhat different and more central role in society. The university has come to take the role more of a knowledge producing enterprise clearly directed towards the surrounding society. There are higher demands on academic knowledge to contribute to economic, regional or national development and competitiveness. When the university is regarded as a knowledge company whose task is to accoun tfor the requests of the students, the labour market, and the business world it undertakes to follow trends and short term social phases rather than to critically examine them, which has been a traditional task for the university. If the academic work is guided by the market economical principle, that the client requests decide what quality is, instead of the experts on the academic field themselves (i.e. the scientists,) it is obviously not scientific ideals that constitute the criteria for what is good science and education.

Vad är elever i årskurs 4-6 intresserade av inomnaturvetenskap? : En enkätundersökning om elevers intresse

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever. Eleverna tenderar att vara mer positivt än negativt inställda till NO-ämnena. NOär dock inte favoritämne hos någon av eleverna. Eleverna är mest intresserade av djur, ämnen (kemi) samtkroppen. Flera flickor, men inga pojkar, visar intresse för växter. Flera pojkar, men inga flickor, visarintresse för energi. De ämnesområden som eleverna finner mest intressanta återfinns i Lgr 11, men är intede som eleverna i första hand tycker att de har blivit undervisade i och arbetat med. Lärandet processasnär eleverna får ägna sig åt de områden som de finner intressanta. Detta skapar ett positivt förhållningssätttill utbildning och lärande då lärandedimensionerna påverkas av intresset.Sökord

Jämförelse av två system för att bedöma vinter väglag : Ett nytt system i utvecklingen för att säkra Sveriges vägar

Trafikverket, är den statliga verksamhet som har hand om alla Sveriges vägar och järnvägar har den så kallade nollvisionen som ett huvudmål. Tanken bakom nollvisionen är att de som använder vägarna skall vara säkra och inte komma till skada. En del av uppfyllandet av detta mål är att Trafikverket ger ut korttidsprognoser för väglag och körförhållande. I nuläget så används ett mycket manuellt systemet som heter NTIS, men man håller på att utveckla det nya automatiska systemet RCC som skall kunna ta fram korttidsprognoser baserat på olika former av data, t.ex. data från väderstationer. Syftet med denna studie är att utvärdera hur väl de två olika systemen utför en korttidsprognos och jämföra de mot varandra, samt verkligheten. Denna studie gjordes i form av en förklarande fallstudie. Som datainsamling används dokument i olika former och analysen var kvantitativ då resultatet av utvärdering ger olika procenttal av hur rätt respektive system har. Under undersökningen gång så kom vi fram till att båda systemen hade sina fördelar och nackdelar. T.ex. så det gamla NTIS systemet fortfarande bäst på isigt och moddigt väglag. Medans det nya RCC systemet hade sina egna fördelar, t.ex. snöigt väglag och vått väglag. Samt så hade RCC en klar fördel med sin rapporteringstid, vilket var ett problem man såg med NTIS. Resultat var som sagt ett procenttal av hur rätt de två olika systemen hade, men även förslag till förbättringar. T.ex. hur man skulle kunna ändra RCC regler för bättre resultat.

Är teknikämnet efter över 20 år med egen kursplanpå väg att etablera sig i årskurs 1-3? : Åtta lärares beskrivning av sin planering och undervisning iteknik

Studien har haft som syfte att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 planerar och genomförundervisning i teknik. Frågeställningarna som tagits fram för att för att få svar på studiens syfteär: hur beskriver lärarna att de planerar för teknikämnet, allmänt och i relation till det centralainnehållet för årskurs 1-3?, hur beskriver lärarna att de undervisar relaterat till det centralainnehållet i teknik för årskurs 1-3? samt vilka undervisningsmetoder används, enligt lärarna?Dessa frågor har det sökts svar på genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i årskurs 1-3.I resultatet framkommer att teknik är ett ämne som inte fullt ut har fått fäste i årskurs 1-3, då detvisar sig att flera lärare i studien saknar förtrogenheten med ämnets kursplan och planering ochundervisning beskrivs till stor del bedrivas tillsammans med No-ämnena. Teknikämnet har haften egen kursplan i tjugo år. Trots detta saknas på många skolor lärare med utbildning i tekniksamt material. Det framgår dock också i resultatet att några av de intervjuade lärarna ärintresserade och väl insatt i ämnets kursplan, även material i form av Skellefte-tekniken och NTAanvänds av flertalet av lärarna i studien. Teknikämnet behöver stärkas ytterligare som eget ämneoch i högre utsträckning undervisas separat för att ge eleverna en god uppfattning av vad som är teknik

"Jag slåss med rosa handskar, men de är fan inte fluffiga" : En kvalitativ studie om verksamheten Pink Gloves Boxing

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse verksamheten Pink Gloves Boxing haft för enskilda deltagares psykosociala livssituation, som öppenvårdsinsats i Borlänge kommun. Dessutom har syftet varit att undersöka vilka komponenter i verksamheten som bidragit till en eventuell förändring avseende psykosocial livssituation. Då studien ämnat fånga deltagares subjektiva upplevelser av Pink Gloves Boxing har det empiriska materialet insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. Genom en tematisk analys av det insamlade materialet framkom centrala teman och subteman, vilka utgjort grunden i studiens resultatdel. För att analysera resultatet har en teoretisk tolkningsram tillämpats, vilken innefattat teorier om empowerment och genus. Samtliga informanter pekar på bättre fysik och ökad psykisk hälsa, av sitt deltagande i verksamheten. Stresshantering, aggressionskontroll och grupptillhörighet är exempel på förtjänster av ett deltagande, som informanterna framhållit. Gynnande komponenter som framträder i verksamheten är tränarnas roll, gruppen, träningsformen och verksamhetens upplägg, som exempelvis endast kvinnliga deltagare och gruppsamtal.

Short fiction of Thomas Hardy: an exploration and assessment

Hardy's novels and poetry have received extensive criticism, in due proportion to their merit. Hardy's short stories, however, have been virtually excluded from the annals of Hardy criticism, even though Hardy wrote over forty short stories, several of which are truly outstanding. In part, the reason for this neglect is because of the neglected state of the short story in Victorian England. Short fiction, published mainly only in periodicals and never collected in volume form, was obscured to a large extent by the highly popular serial novel. This thesis examines Thomas Hardy's short stories in the context of both the Victorian period and the Victorian short story genre, and explores the ways in which Thomas Hardy improved upon and deviated from some of the common types of short fiction being written in his day.

Acumulação de capacidades tecnológicas e mecanismos de aprendizagem: um estudo comparativo em duas subsidiárias de empresas multinacionais do setor de tecnologias da informação e comunicação no Brasil

Esta dissertação examina o relacionamento entre o acúmulo de capacidades tecnológicas e os mecanismos de aprendizagem tecnológica em subsidiárias de empresas multinacionais inseridas em economias em desenvolvimento. Este relacionamento é analisado por meio de estudo de caso comparativo de duas subsidiárias do setor de tecnologia da informação e comunicação brasileiro, de diferente países de origem, para as tecnologias associadas ao acesso à internet em alta velocidade, no período de 2004 a 2009. A literatura referente ao desenvolvimento de capacidades tecnológicas em organizações inseridas em economias emergentes evoluiu consideravelmente nos últimos anos, descrevendo vários exemplos da evolução destas capacidades tecnológicas. Porém, ainda são raros os estudos que examinam este processo em subsidiárias de empresas multinacionais presentes em economias emergentes e,mais raros ainda, os estudos que examinam os relacionamentos entre estas trajetórias de acumulação e os seus mecanismos de aprendizado em duas subsidiárias. Com o objetivo de contribuir para o preenchimento dessa lacuna, esta pesquisa buscou enriquecer este debate baseando-se em evidências empíricas primárias e secundárias, para explorar este relacionamento com bastante profundidade e pôde verificar que: 1. Em ambas as subsidiárias pesquisadas houve acumulação de capacidades tecnológicas. Porém, houve uma forte distinção entre estas empresas estudadas em termos da natureza e velocidade de acumulação de capacidades tecnológicas. 2. Também pôde-se identificar um intenso uso de mecanismos intra-organizacionais de fontes internas e de interorganizacionais de fontes externas de aprendizagem tecnológica. Porém, esta característica também apresentou uma grande variabilidade de diversidade e intensidade do uso destes mecanismos, para acumulação de capacidades tecnológicas ao nível da subsidiária. E, a partir destas evidências, pode-se concluir que os diferentes mecanismos de aprendizado tecnológico utilizados pelas organizações inseridas em economias em desenvolvimento desempenham um papel de fundamental relevância não somente para a natureza das capacidades tecnológicas acumuladas, mas também para a intensidade de acumulação. Assim, desta conclusão pode-se interpretar que a Alcatel-Lucent, através de seus esforços de aprendizado tecnológico, está melhor preparada para um contexto competitivo caracterizado por inovações tecnológicas que a ZTE Corporation. Mas este contexto competitivo muitas vezes não se forma em economias emergentes, como a brasileira, que devido à baixa competição e uma crescente necessidade de resultados econômicos de curto prazo faz com que a opção por empresas com o enfoque de custos (ou capacidades operacionais) seja mais valorizada do que empresas com o enfoque de desenvolvimento de capacidades inovadoras capazes de produzir tecnologias. Logo, os resultados desta dissertação sugerem aos gestores destas empresas: (1) a necessidade de um contínuo engajamento em busca de novas fontes de aprendizado tecnológico interno e externo às suas respectivas organizações, de forma a sustentar e acumular novas capacidades tecnológicas operacionais e inovadoras, (2) a importância da qualidade e intensidade dos diversos tipos de relacionamentos e interações internos e externos a estas organizações, de forma a intensificar estes relacionamentos de aprendizado em tecnologias inexistentes nestas organizações. Os resultados desta dissertação também permitem apontar sugestões para gestores governamentais, visto que, no “Plano Nacional de Banda larga”, em desenvolvimento pelo governo federal brasileiro, (1) deve-se incentivar o fortalecimento das parcerias e interações entre as diversas organizações do setor, como as subsidiárias de EMN, as operadoras e centros tecnológicos e universidades locais, de forma a criar projetos mútuos de pesquisa e desenvolvimento de novas tecnologias no setor e, por conseqüência, um maior desenvolvimento tecnológico setorial e (2) buscar através da regulação do setor, que as empresas sejam incentivadas a buscar novos e melhores mecanismos de aprendizagem de forma a consolidar e evoluir as suas capacidades tecnológicas, visando o desenvolvimento tecnológico setorial.