Orde Wingate in the Phony War and After, 1939-1940

An account of Wingate's time in the UK, from his return to Palestine to his departure for Ethiopia.

State and society in the English countryside: the rural community movement 1918-1939

This paper assesses the relationship between state and society in interwar rural England, focusing on the hitherto neglected role of the Rural Community Councils (RCCs). The rise of statutory social provision in the early twentieth century created new challenges and opportunities for voluntaryism, and the rural community movement was in part a response. The paper examines the early development of the movement, arguing that a crucial role was played by a close-knit group of academics and local government officials. While largely eschewing party politics, they shared a commitment to citizenship, democracy and the promotion of rural culture; many of them had been close associates of Sir Horace Plunkett. The RCCs engaged in a wide range of activities, including advisory work, adult education, local history, village hall provision, support for rural industries and an ambivalent engagement with parish councils. The paper concludes with an assessment of the achievements of the rural community movement, arguing that it was constrained by its financial dependence on voluntary contributions.

The audit of regional policy: 1934‐1939

This paper examines the cost-effectiveness of British regional policy during the 1930s. It takes issue with Correlli Barnett, who has argued that regional policy measures introduced from 1945 were already shown to be inefficient by the failure of similar assistance during the 1930s. The evolution of the main 1930s initiatives that influenced post-war policy is discussed and their effectiveness assessed. When account is taken of savings in government welfare payments these initiatives are shown to have been very cost-effective, producing an annual return to the exchequer of around 56%, or more.

Gender, childhood and children’s literature: the CIRCL approach

This paper explores the unique approach to childhood and children’s literature of the research and teaching of the ‘Graduate Centre for International Research in Childhood: Literature, Culture, Media (CIRCL)’. CIRCL follows in its work the arguments of UK critical theorist Jacqueline Rose in her seminal 1984 book The case of Peter Pan or the impossibility of children’s fiction. Rose’s work has been widely and routinely referenced in Children’s Literature studies particularly, but CIRCL interprets her arguments as having quite different implications than those usually assumed. Rose is generally attributed with having pointed out that ‘childhood’ is not one, homogenous category, but that childhood is divided by gender, race, and ethnic, political and religious (and so on) identities. But for CIRCL this is only a first step in Rose’s arguments and certainly one not unique to her work anyway: the perception of various cultural and historical childhoods is widely held. Instead, my paper explores how Rose’s arguments are centrally about how ‘childhood’ itself cannot be maintained in the face of division, a division, moreover, which operates inevitably at every level, and which derives from Rose’s interpretation of psychoanalysis as formulated by Sigmund Freud, which Rose derives in turn from her readings of the interpretations of Freud by French analyst Jacques Lacan and French critical theorist Jacques Derrida. Finally, my paper argues how Rose’s position is about any ‘identity’, including gender and that this allies her work closely to that of the famous gender theorist Judith Butler, whose arguments are often (mis) understood in the same ways as those of Rose.

Lojalitet eller kriminalitet? : Ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949.

Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karaktären på ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att stävja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som på något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke. Påföljderna för ransoneringsbrotten var i regel dagsböter, vilka oftast låg på två normala dagslöner, varvid det märktes att myndigheterna försökte stävja denna brottslighet. Endast fem personer dömdes till fängelse eller straffarbete under de undersökta åren. Karaktären på brottsligheten var att den främst verkade drivas av vinstintressen eller bekvämlighet.

Med hängslen & livrem : Rusthåll för Finlandskämpar i Finskt vinterkrig, 1939-1940

Jag har i denna uppsats undersökt Rusthållningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstäckande – om än ej helt homogen! Rusthållen bildades för att ge ekonomiskt bistånd till svenskar från regionen som åkte över till Finland för att strida sida vid sida med våra finska ”bröder”. En tid efter det att de lokala rusthållen bildats grundades Centrala Rusthållet. Centrala Rusthållets målsättning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd på de orter och i de regioner där det inte fanns några lokala eller regionala rusthåll. Den lokala föreningen betalade ut pengar både till de frivilligas anhöriga och direkt till de frivilliga som kompensation för bland annat förstörda kläder. I uppsatsen har jag granskat ett lokalt Rusthåll vid namn Strängnäs-Mariefredsortens Rusthåll för Finlandskämpar. I denna förening har jag kommit fram till att det finns en socioekonomisk bredd bland den anslutna medlemspopulationen. Jag har kommit fram till detta genom att dela in medlemmarnas yrken i grupper så som kyrka, vård och skola etcetera. Jag har även, för att styrka detta, letat upp medlemmarna i 1940 års taxeringslängd och där hittat en väldigt stor spridning på inkomstnivåerna bland de enskilda medlemmarna. Vidare har jag kunnat konstatera att denna förening till största delen består av män. Det går därför att hävda att den lokala föreningen i Strängnäs-Mariefred har en könstendens. En tendens som understryks av de facto att föreningens styrelse enbart består av män!