Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med ’alla’ barn : En deltagarorienterad studie

The aim of this thesis is to, based on teachers’ experiences, describe and analyse meanings of teachers’ leadership in general, and in relation to children in need of special support in particular. The study was carried out within the tradition of participatory-oriented research, a research circle. The dialogues in the circle were based on the participants’ questions, experiences, interests, and knowledge. The circle included a researcher and nine teachers from the following types of schools: preschool, preschool class, compulsory school, and compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is based on an understanding of leadership as a relational practice. Leadership is practised in the interaction between teacher and child. Both parties exert influence over the practice of leadership. A central assumption in the study is that knowledge can develop through and in interactions between people, that knowledge and power are connected, and that knowledge and actions are intertwined. Another central assumption is that learning is a complex phenomenon. In the analysis of the research circle’s dialogues, the following meanings of teachers’ leadership emerge: to facilitate learning and discipline, and to promote different interests. The practice of leadership involves teachers handling complex situations in their interactions with ‘all’ children, i.e. children in need of special support and children without such needs. Leadership is practised between teachers and children, and the teachers have to consider the group of children as a collective in relation to the individual children. At the same time, the teachers have to consider their intentions versus what happens during the interactions. In addition, the teachers have to pay heed to the fact that their own actions and the children’s actions influence one another. Finally, the teachers have to consider the individual child’s ‘best interest’ in relation to the requirements of the policy documents. Furthermore, the results indicate that the practice of leadership is perceived as both unpredictable and, to some extent, predictable at the same time, which adds to the complexity of leadership. The teachers cannot know for sure what the children understand or if the children’s actions facilitate learning. However, the teachers can make certain assumptions about how to practice leadership in order to facilitate learning and discipline in children with different needs. The meanings of leadership were expressed in different ways in the circle’s dialogues; both as enabling and limiting in interactions with children in need of special support. One of the study’s conclusions is that leadership seems to be particularly complex in interactions with children in need of special support. The research circle’s dialogues served to promote a democratic knowledge process. The dialogues were characterised by respect for the participants’ different opinions; however, this does not mean that they were free from power structures.

Guds barn: en liten berättelse om styrman Broström och fröken Ejder

Kannen signeeraus: H.

Barn utforskar sin förskolegård : Förskolebarns perspektiv på sin utemiljö

Vårt intresse för utemiljön uppstod då vi såg, genom erfarenheter av arbete på förskolor, att många förskolegårdar inte alltid tilltalade barnen. Några gårdar såg inte inspirerande ut och barnen visste inte vet vad de skulle göra. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur barn utforskar sin förskolegård och vad som styr deras val av hur de placerar sig själva på gården när de leker. Utifrån en etnografisk, induktiv studie, vill vi lyfta fram vad barnen berättar om sin förskolegård. Vi har utgått från barndomsgeografi vilken ses inom forskningen som en del av barndomssociologin. Barndomen ses här som socialt konstruerad och frågor uppkommer om vilka platser som betraktas som bra för barn. Vi har sett utifrån våra samtalspromenader och observationer att barnen använder sig av olika rörelsestrategier såsom att klättra i träden, åka rutschkana och gunga samt att de använder sig av fysiska aktiviteter som till exempel att bygga kojor, samla naturmaterial och hoppar i lövhögar men att de även styrs av sin nyfikenhet och plötsligt kan stanna till för att titta på insekter etc. när de utforskar områden på gården. Resultaten av vår studie visar att rörelse är något som barnen ofta berättar om att de ägnar sig åt på sin förskolegård.

Barns intryck av omgivningen på en ortopedteknisk avdelning : - En kvalitativ studie om hur barn uppfattar miljön och mötet på en ortopedteknisk avdelning

Bakgrund: För att uppnå en god barnanpassad vård inom ortopedteknik krävs information om hur barn uppfattar mötet på en ortopedteknisk avdelning. Genom att ta del av barns tankar, åsikter och förslag kan verksamheter i framtiden lättare argumentera för exempelvis hur lokaler bör inredas och hur man bör bemöta barn.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever mötet på en ortopedteknisk avdelning i avseendet vårdmiljö och möte med ortopedingenjören.   Metod: En kvalitativ metod där deltagarna får rita och berätta kallad “Draw and tell” och åtta intervjuer med barn mellan 6 till 12 år om deras upplevelse efter besöket hos en ortopedingenjör genomfördes. Intervjuerna transkripterades och en innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Vissa gemensamma faktorer hittades i intervjuerna så som att det ansågs att det samtalades för mycket utan att engagera barnet samt att aktiviteter som fanns sågs som bra då det kunde bli lite väntan under besöket. Det fanns flera förslag på andra aktiviteter som önskades under väntan och speglade barnens egna intressen så som datorspel och böcker.   Slutsats: Denna studie visar att det som ortopedingenjören är viktigt att engagera barnen vid mötena samt att aktiviteter finns till hands under långa väntetider.   Nyckelord: Barns upplevelser, ortopedteknik, ortopedingenjör, bemötande, miljö

Unas «cartas de Francia» de Josep Pla en Destino : Aproximación a la IV República francesa en los inicios de la Guerra de Argelia

This article means a first approach to the information given to its readers by the magazine Destino about the France of the IV French Republic, exactly during Pierre Mendès-France´s term in 1954, and having its origin in four articles published by the journalist and writer Josep Pla just when the Algeria conflict started. That information was determined by the obsessive anti-communist editorial policy of the aforementioned charismatic publication of the francoist Spain.

Role of climate on barn owls road-kill likelihood and the effect on population viability in future climate change

Roads represent a new source of mortality due to animal-vehicle risk of collision threatening log-term populations’ viability. Risk of road-kill depends on species sensitivity to roads and their specific life-history traits. The risk of road mortality for each species depends on the characteristics of roads and bioecological characteristics of the species. In this study we intend to know the importance of climatic parameters (temperature and precipitation) together with traffic and life history traits and understand the role of drought in barn owl population viability, also affected by road mortality in three scenarios: high mobility, high population density and the combination of previous scenarios (mixed) (Manuscript). For the first objective we correlated the several parameters (climate, traffic and life history traits). We used the most correlated variables to build a predictive mixed model (GLMM) the influence of the same. Using a population model we evaluated barn owl population viability in all three scenarios. Model revealed precipitation, traffic and dispersal have negative relationship with road-kills, although the relationship was not significant. Scenarios showed different results, high mobility scenario showed greater population depletion, more fluctuations over time and greater risk of extinction. High population density scenario showed a more stable population with lower risk of extinction and mixed scenario showed similar results as first scenario. Climate seems to play an indirect role on barn owl road-kills, it may influence prey availability which influences barn owl reproductive success and activity. Also, high mobility scenario showed a greater negative impact on viability of populations which may affect their ability and resilience to other stochastic events. Future research should take in account climate and how it may influence species life cycles and activity periods for a more complete approach of road-kills. Also it is important to make the best mitigation decisions which might include improving prey quality habitat.

Naturupplevelser tillsammans med barn och ungdomar: Utmaningar och glädjeämnen för lärare i årskurserna 1–9

Människors möten med naturen har under historiens gång inneburit både positiva och negativa känslor. Forskning har visat att naturupplevelser främjar människans psykiska och fysiska hälsa. Avhandlingen undersöker barns och lärares gemensamma naturupplevelser. De viktigaste frågeställningarna är att ta reda på vad som motiverar lärarna att gå ut i naturen med sina elever och vilka utmaningar de möter under vistelserna i naturen. Slutligen studeras implementering av naturupplevelser i skolans vardag. Nio lärare intervjuas i kvalitativa forskningsintervjuer om sin uppfattning om lärarrollen under visteler i naturen. Lärarnas sammanlagda erfarenhet sträcker sig från årskurs ett till årskurs nio i skolor på landsbygden och i städer. De viktigaste orsakerna till att lärarna går ut i naturen med sina elever är att eleverna ska få känna samhörighet med och respekt för naturen, lugn och ro i själen, gemenskap med kamraterna samt att få kunskap om naturen. Utmaningar inför utevistelser är dåligt självförtroende och osäkerhet hos en del lärare, som av de intervjuade lärarna får rådet att börja i all enkelhet med korta exkursioner samt att ta med en extra resursperson. Regn och kyla är en annan utmaning och läraren bör se till att eleverna har lämpliga kläder. Ibland uppstår problem med disciplin och negativ gruppdynamik, och en utmaning för läraren är då att verkligen hinna se alla elever. En utmaning kan vändas till glädje när elever klarar av att delta i äventyr i naturen. I intervjuerna framkommer att lärande är en del av naturupplevelserna. Inom många skolämnen kan man relatera till naturen och vara ute i skog och mark. Naturupplevelser inverkar enligt respondenterna positivt på lärande inom olika ämnen och de olika ämnena inverkar positivt på naturupplevelser. Eftersom alla elever inte vistas i naturen tillsammans med familj och vänner är det en viktig uppgift för skolan att ordna möjlighet för alla elever att få uppleva naturen.

La fundación Saint-Simón y el debate sobre la modernización en Francia: las pautas de una vocación homogeneizadora

La Fundación Saint-Simon, una asociación a medio camino entre los Think tank anglosajones y los clubes de cooptación franceses, trató, durante sus dieciocho años de existencia (1982-1999), de construir puentes entre políticos de derecha e izquierda moderada, empresarios, intelectuales, académicos e ideólogos políticos. Su objetivo sería un proyecto intelectual de reforma de la sociedad traída por unas elites que pretenden encarnar el bien común, en la línea de lo planteado por Pierre Rosanvallon, uno de sus máximos representantes, en el sentido de que, lo más urgente era producir ideas, elaborar proyectos, formular diagnósticos. Este artículo tiene como principal objetivo ofrecer una visión general de una asociación —con especial incidencia en sus fines, funcionamiento e influencia— que, reagrupando siempre a intelectuales, altos funcionarios e industriales intentó permanecer como un ámbito de iniciativas para formular proyectos orientados a una mejor inteligibilidad de nuestras sociedades contemporáneas. Se trataba de auspiciar un espacio para la elaboración y difusión de nuevas maneras de percibir el mundo social. Y así fue: allí se modelarían visiones compartidas de la sociedad que acabarían por abarcar una gran cantidad de cuestiones, con unas conclusiones que —pese a no ser jamás verificadas científicamente o llevadas al menos a la práctica— acabarán deviniendo en evidencias indiscutibles, en el contexto de una sociedad que se quiere plenamente homogeneizada.

Francia, 1789 las ranas no tienen la culpa de los problemas de Luis y La Austríaca, pilas, María Antonieta : nación, ley y jaque al rey 1

Fondo Margaritainés Restrepo