909 resultados para Bild
Resumo:
Also:-I. Märthchen. Die Rautschützen. Die Volkssage aus dem Stegreife. Die drey Locken.--II. Anadyomene. Das Votiv-Bild. Der Fehltritt. Der Hausalter.--III. Buch Schwert und Hammer. Oskars Jugendjahre. Das Prinzen-Band.--IV. Atalante. Die Rose von Jericho. Das Johannisfest. Malchen Troschel.--V. Wiesewässerchen. Die neue Psyche. Das Probejahr. Das Hochzeitgeschenk.--VI. Wie man sich irren kann. Die Jägerbräute. Buschmutter. Der Apfel aus Balsora.--VII. Der Amor oder Das italienische Fest. Die Todtenglocke. Die Astern. Aspasia, genannt Milto.--VIII. Das Bergfräulein. Jung gefreit. Der alte Husar.--IX. Die Grafen Dohna. Mira. Verirrungen der Leidenschaft. Der Wunderapfel.--X. Die Treithaus-Blumen. Der Schwan und der Sonnenstaub. Der Weingarten. Das Einhorn.
Resumo:
Translation of La Russie et les russes.
Resumo:
A collection of miscellaneous pamphlets.
Resumo:
Translation of Jüdisches Leben in Wort und Bild.
Resumo:
"Mit einem Bild der Schlacht von Solferino."
Resumo:
[Cigarette trading card, Bulgaria Sport - Photos Bild Nr. 30]
Resumo:
[Trading Card published by Aufn Press Internionale Hoffman, Series 24 Bild 6]
Resumo:
1. Bd. Hauff's Leben. Gedichte zu Hauff's Andenken. Gedichte. Novellen -- 2. Bd. Mittheilungen aus den Memoiren des Satan. Das Bild des Kaisers -- 3. Bd. Othello. Der Mann im Monde -- 4. Bd. Mährchen für Söhne und Töchter gebildeter Stände. Skizzen -- 5. Bd. Lichenstein.
Resumo:
"Verzeichnis der vorträge Jacob Burckhardts [nach der zusammenstellung von Dr. Hans Trog im Basler jahrbuch 1898, mit einigen ergänzungen und berichtigungen]": p. 477-484.
Resumo:
Thesis (doctoral)--Konigl. Universitat Breslau.
Resumo:
Denna uppsats intresserar sig för professional wrestling och då specifikt bolaget World Wrestling Entertainment, WWE. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur nationalitet representeras i World Wrestling Entertainments produkt. Uppsatsens teoretiska ramverk består utav tre olika författare. Dessa tre är Michael Billig, Stuart Hall och Roland Barthes. Från Michael Billig används begreppen 'hot and banal nationalism' för att definiera nationalism. Från Stuart Hall hämtas teorier om 'representation', vad det är och hur det fungerar samt olika perspektiv på varför det är intressant att studera 'olikhet'. Slutligen använder sig uppsatsen utav Roland Barthes artikel Le monde où l'on catche, the World of Wrestling i den engelska översättningen, som analyserar wrestling på ett semiotiskt vis. Många av de teorier som Barthes presenterar i denna artikel är relevanta än idag trots att han skrev artikeln på 1950-talet. Uppsatsens frågeställning kommer att undersökas genom en multimodal analys. En multimodal analys lämpar sig väl för ett så visuellt fenomen som wrestling. Det möjliggör även för studier av de rent textuella elementen i programmen och inte bara det visuella. Materialet består utav de inledande videomontagen från två olika wrestlingmatcher. Båda matcherna är hämtade från WWEs största årliga pay-per-view Wrestlemania som gått av stapeln varje år sedan år 1985. Den ena matchen är hämtad från Wrestlemania 29 år 2013 och den andra är hämtad från Wrestlemania 31 år 2015. Båda matcherna inkluderar icke-amerikanska karaktärer. Den första matchen ser amerikanen Jack Swagger möta mexikanen Alberto Del Rio och den andra matchen ser amerikanen John Cena möta den ryske Rusev. Efter analysen kunde slutsatsen dras att vad gällde de matcher som analyserats framställdes de ickeamerikanska karaktärerna varken positivt eller negativt. Vad analysen lyckades komma fram till var att de icke-amerikanska karaktärerna var där för att reproducera en bild av den amerikanska nationella identiteten och att de icke-amerikanska karaktärernas nationaliteter egentligen inte var relevanta. Det relevanta var det faktum att de var just icke-amerikaner. Deras faktiska nationaliteter behandlades inte i någon större utsträckning i materialet. Materialet verkade mest kretsa kring USA och dess nationella identitet.
Resumo:
I denna studie har det framkommit ett genomgående mönster som visar att de personer som framhäver sin musiklyssning på Spotify gör det för att de vill att någon skall se att de har lyssnat på en specifik musik. Dessutom anser dessa personer att musik är jätteviktigt och döljer aktivt sina musiklistor och gör dem privata på Spotify. Däremot finns det personer som inte aktivt gör sina spellistor osynliga och dessa är sådana som inte anser att bilden av en person ändras om de ser att denne lyssnar på oväntad musik. Det framkom även att personer som aktivt döljer vad de lyssnar på gör det då de anser att musiken de ibland lyssnar på är pinsam. Dessa personer anser att musik säger mycket om en person, varför de aktivt döljer sina lyssningar på Spotify. De personer som även döljer sina spellistor gör det på grund av att de följs av andra Spotify-användare. Någonting som var relativt överraskande i denna studie var att Justin Bieber fortfarande ses som någonting pinsamt att lyssna på, vilket även bevittnas i inledningen till denna studie. Vi hade ändå trott att han hade blivit mer socialt accepterad. Dessutom kom vi fram till att de som nyttjar musikanvändningen i syfte att skapa ett personligt varumärke gör det då de anser att musik säger mycket om en person, vilka även ändrar bilden av en person när man får se vad den personen egentligen lyssnar på. Dessutom anser även de som har ändrat sin bild av en annan person på grund av musikval att det finns musik som är pinsam, vilket även är de personer som värderar musik allra högst. De skapar sig ett personligt varumärke genom att dölja och framhäva vad de lyssnar på på Spotify. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att det finns en viss skillnad mellan olika typer av människor; de som värdesätter musik högre bryr sig mer om sitt personliga varumärke och sin digitala identitet utåt när det gäller musik, varför de manipulerar sin Spotify-användning mer än den grupp personer som inte värdesätter musik lika mycket. Med dessa resultat kan vi konstatera att de musikintresserade svenska Spotify-användarna (15-35) döljer och framhäver vad de lyssnar på och på så vis använder musikstreamingtjänsten för att lyfta fram sin image och därmed det personliga varumärket.
Resumo:
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur kommunikationskanaler används av konsumenter i samband med musik, för att lyssna samt att hitta ny musik och artister. Detta för att i förlängningen kunna utreda och förstå vilka av dessa kommunikationskanaler som passar bäst för att lansera artister och göra deras musik tillgänglig på marknaden. Vi har tagit hjälp av tidigare forskning och teorier om musikindustrins utveckling kopplat till digitaliseringen och uppkomsten av de nya kommunikationskanalerna för att få en bredare bild samt kunna koppla dessa till den kvantitativa enkätundersökning vi genomfört. Teorier kring gräsrotsdriven kommunikation, Word of Mouth och digitalisering har exempelvis varit centrala. Varumärke samt strategisk kommunikation finns även med som begrepp. Själva metodramen är som sagt av kvantitativ form, där en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Denna har sedan brutits ner och analyserats för att få insikt om respondenternas åsikter och beteende när de konsumerar musik, utifrån vilka kanaler de använder för att lyssna på musik, hitta ny musik samt eventuellt dela och sprida den till vänner och bekanta. Det har även ställts frågor kring vikten av varumärke samt eventuella icke-musikaliska attribut i dagens musikvärld, ifall de spelar in för konsumenten när ny musik uppsöks. Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband kring hur respondenterna dels lyssnar, dels hittar ny musik. Det är genom de nya digitala kommunikationskanalerna detta sker i störst utsträckning. Det visade sig även att det tycks finnas ett dalande förtroende gentemot klassisk uttalad marknadsföring och dess kommunikationskanaler. En majoritet av respondenterna i undersökningen föredrog gräsrotsdrivna kanaler samt mer personliga tips på musik snarare än ren kommersiell marknadsföring. Det var även vanligt att attribut utöver det musikaliska sågs som något positivt, ett mervärde till musiken. När det gäller varumärke kopplat till artister ansåg en majoritet att artister idag faktiskt är att betrakta som ett varumärke.
Resumo:
I studien undersöks huruvida en grupp narkotikasäljare på den svenska hemsidan Flugsvamp drivs av andra motivationer än ett grundläggande vinstintresse. Sidan bygger på de teknologiska verktyg som utvecklades av den libertarianskt inspirerade Cypherpunkrörelsens arbete med stark kryptografi i slutet av 1990-talet. Dessa verktyg skyddar både brottslingar och frihetskämpar, men har främst associerats med de som använder anonymiteten i kriminella syften och således har verktygen fått ett dåligt rykte som riskerar äventyra kryptografins framtid. Genom semistrukturerade onlineintervjuer med fem säljare av skiftande karaktär samlade jag information gällande deras upplevelse av sidan, relationerna till kunder och administratörer, hur de rent moraliskt rationaliserade sin verksamhet och vilken påverkan de såg sig ha på samhället och kryptografin. En bild framträdde där majoriteten av säljarna uppvisade ansvarskänsla och eftertänksamhet genom att agera med transparens och professionalitet. Genom att utkonkurrera oärliga aktörer och med ett nära kollegialt samarbete med varandra använde dessa säljare sin roll för att utmana den traditionella majoritetsinställningen till narkotika och visa hur den ansvarsfulla digitala försäljningen i längden kan vara samhällsförändrande. En minoritet uppgav att de endast använde sidan för att tjäna extrapengar och egentligen tyckte att det var en rimlig idé för staten att förbjuda de kryptoanarkistiska verktygen då de främst anses användas i kriminella syften. Studien når fram till slutsatserna att samhället som helhet tjänar på att det narkotikarelaterade våldet försvinner från gatorna, visar på hur en inkonsekvent och konservativ lagstiftning gör sig mottaglig för starka motargument samt understryker att den framtida digitala mänskligheten kommer ha en betydande användning för de kryptoanarkistiska verktygen.
Resumo:
Myndigheten för tillgängliga medier ger ut tidningen 8 SIDOR med nyheter på lättläst svenska, som riktar sig till alla med lässvårigheter. Uppsatsens syfte är att ta reda på om läsare i målgruppen och skribenter till texter i tidningen har samma syn på vad som är en lättläst och begriplig text, och vad de tycker förenklar och försvårar en text. Tio elever i årskurs 7-8 i grundsärskolan och grundskolan har fått samtala i tre fokusgrupper om tre texter från tidningens webbsida. Samtalen har analyserats utifrån begreppet textrörlighet, som är ett verktyg som analyserar läsarens relation till texten. Textrörlighet delas upp i textbaserad rörlighet, rörlighet utåt och interaktiv rörlighet. De två journalister som har skrivit texterna har intervjuats om begreppet lättläst, mottagaranpassning och texterna. I många fall resonerar elever och journalister lika, men eleverna önskar tydligare rubriker och i viss mån ämnen som är mer anpassade till dem själva. Det som fungerar bäst för elevernas textbaserade rörlighet är när texten är logiskt uppbyggd och har lagom svåra ord samt en välvald bild. För textrörligheten utåt fungerar det bäst när eleverna har intresse och förkunskaper i ämnet. Den interaktiva rörligheten fungerar inte särskilt bra inför någon av texterna, vilket kan bero på ovana vid att läsa tidningsartiklar och/eller ovana vid att reflektera över texter. Slutsatsen är att en tydlig mottagaranpassning är viktig och ger resultat, men är svår att genomföra när tidningen har ett stort urval av ämnen och många olika målgrupper.