Conséquences du stress en période périnatale sur la réponse émotionnelle chez l'enfant prématuré

Problématique: Les naissances prématurées sont des situations cliniques à risque pour l'enfant. Celui-ci arrive au monde avec une capacité amoindrie à être autonome, que ce soit, par exemple, au niveau respiratoire ou de la régulation thermique. Lors de leur séjour aux soins intensifs, les enfants prématurés subissent des interventions qui peuvent être douloureuses, ils sont souvent manipulés et exposés à des bruits et des lumières intenses; ceci peut induire un stress important pour l'enfant qui est déjà vulnérable du fait de sa prématurité. Lorsque confronté à une situation stressante, l'organisme humain réagit par l'activation de l'axe hypothalamo-hypophysio-surrénalien (HHS). Une des hormones principales sécrétées par l'axe HHS est le cortisol. Plusieurs études suggèrent que le cortisol, lorsque sécrété en quantités importantes, risque d'altérer la matière grise, en induisant une diminution de volume, notamment celui de l'hippocampe (Plotsky & Meaney, 1993; Sapolsky, 2000; McEwen, 1994; 2000; Sandman et al., 1994; Meaney et al., 1991;1996). Ces altérations auraient comme effet un dérèglement de l'axe HHS (Heim & Nemeroff, 1999) avec comme conséquence une variation de la réponse au stress mais aussi de la mémoire et de la régulation émotionnelle (Stam et al., 2000 et Siegel, 1998). Objectifs: Nous allons nous intéresser aux grands prématurés nés à moins de 32 semaines de gestations selon leur exposition à des interventions stressantes et douloureuses ou des complications postnatales. Nous allons étudier l'impact qu'un stress modéré ou sévère sur un prématuré a sur la réponse de l'axe HHS et sur sa régulation émotionnelle lorsque celui-ci est confronté à des situations de stress modéré ultérieurement, plus précisément à six mois d'age corrigé. Méthodologie: Dans le cadre de l'étude «Stress néonatal et réactivité au stress ultérieur: effets préventifs d'une intervention précoce» (SNF 3200 BO-104230) menée au SUPEA en collaboration avec le service de néonatologie du DMCP, le Lab-TAB (Laboratory Temperament Assessment Battery, prelocomotor version 3.1, Goldsmith & Rothbart, 1999) a été utilisé comme outil pour analyser le tempérament d'un enfant par l'analyse de ses réactions émotionnelles à certaines situations. L'enfant, qui était filmé, a été confronté à des mises en scène conçues pour susciter diverses émotions comme la peur, la colère, la frustration, la curiosité ou le plaisir. Un système de codage dérivé de celui du Lab-TAB sera utilisé par deux codeurs différents pour analyser les réactions émotionnelles des enfants. Les taux de cortisol sécrétés ont été mesurés dans la salive de l'enfant. La mesure du cortisol libre dans la salive montre une bonne corrélation avec le cortisol plasmatique ; plusieurs prélèvements de salive ont été faits avant, pendant et après la situation de stress. Les situations filmées n'ont pas encore été codés, ni les taux analysés par l'équipe de la SUPEA. Nous allons observer 40 vidéos, 20 d'enfants nés prématurément et 20 d'enfants nés à terme comme groupe contrôle, et examiner la réponse endocrinienne au stress ainsi que leur régulation émotionnelle au niveau de leur comportement comme l'excitation, les pleurs, l'évitement... Hypothèse : L'intensité de l'exposition au stress postnatal chez l'enfant prématuré induirait des variations de la réponse de l'axe HHS mais aussi de la régulation émotionnelle. Il n'est pas clair selon la littérature actuelle si les variations des réponses de l'axe HHS dues à l'exposition à un stress précoce vont dans les sens de l'hypo- ou l'hyperréactivité, et si cette réponse corrèle avec la régulation émotionnelle au niveau des comportements. C'est ce que l'analyse des données nous permettra de déterminer.

Typhlonesticus gocmeni sp. n., a new cave-dwelling blind spider species from the Aegean region of Turkey (Araneae, Nesticidae)

A new species of the troglobitic spider genus Typhlonesticus is described from specimens found in Keloğlan Cave (Denizli Province, Dodurgalar Town), Turkey. Typhlonesticus gocmeni sp. n. is described on the basis of both sexes; and its phylogenetic relationships with closely related European genera and species are discussed based on morphological and molecular data (the cox1, rrnL and H3 genes). Three new combinations are proposed: Typhlonesticus idriacus (Roewer, 1931), comb. n., Typhlonesticus morisii (Brignoli, 1975) comb. n. and Typhlonesticus obcaecatus (Simon, 1907), comb. n. all ex Nesticus.

Genomics of clinal variation in Drosophila: disentangling the interactions of selection and demography.

Clines in phenotypes and genotype frequencies across environmental gradients are commonly taken as evidence for spatially varying selection. Classical examples include the latitudinal clines in various species of Drosophila, which often occur in parallel fashion on multiple continents. Today, genomewide analysis of such clinal systems provides a fantastic opportunity for unravelling the genetics of adaptation, yet major challenges remain. A well-known but often neglected problem is that demographic processes can also generate clinality, independent of or coincident with selection. A closely related issue is how to identify true genic targets of clinal selection. In this issue of Molecular Ecology, three studies illustrate these challenges and how they might be met. Bergland et al. report evidence suggesting that the well-known parallel latitudinal clines in North American and Australian D. melanogaster are confounded by admixture from Africa and Europe, highlighting the importance of distinguishing demographic from adaptive clines. In a companion study, Machado et al. provide the first genomic comparison of latitudinal differentiation in D. melanogaster and its sister species D. simulans. While D. simulans is less clinal than D. melanogaster, a significant fraction of clinal genes is shared between both species, suggesting the existence of convergent adaptation to clinaly varying selection pressures. Finally, by drawing on several independent sources of evidence, Bo?ičević et al. identify a functional network of eight clinal genes that are likely involved in cold adaptation. Together, these studies remind us that clinality does not necessarily imply selection and that separating adaptive signal from demographic noise requires great effort and care.

Worldwide trends in diabetes since 1980: a pooled analysis of 751 population-based studies with 4.4 million participants.

One of the global targets for non-communicable diseases is to halt, by 2025, the rise in the age-standardised adult prevalence of diabetes at its 2010 levels. We aimed to estimate worldwide trends in diabetes, how likely it is for countries to achieve the global target, and how changes in prevalence, together with population growth and ageing, are affecting the number of adults with diabetes. We pooled data from population-based studies that had collected data on diabetes through measurement of its biomarkers. We used a Bayesian hierarchical model to estimate trends in diabetes prevalence-defined as fasting plasma glucose of 7.0 mmol/L or higher, or history of diagnosis with diabetes, or use of insulin or oral hypoglycaemic drugs-in 200 countries and territories in 21 regions, by sex and from 1980 to 2014. We also calculated the posterior probability of meeting the global diabetes target if post-2000 trends continue. We used data from 751 studies including 4,372,000 adults from 146 of the 200 countries we make estimates for. Global age-standardised diabetes prevalence increased from 4.3% (95% credible interval 2.4-7.0) in 1980 to 9.0% (7.2-11.1) in 2014 in men, and from 5.0% (2.9-7.9) to 7.9% (6.4-9.7) in women. The number of adults with diabetes in the world increased from 108 million in 1980 to 422 million in 2014 (28.5% due to the rise in prevalence, 39.7% due to population growth and ageing, and 31.8% due to interaction of these two factors). Age-standardised adult diabetes prevalence in 2014 was lowest in northwestern Europe, and highest in Polynesia and Micronesia, at nearly 25%, followed by Melanesia and the Middle East and north Africa. Between 1980 and 2014 there was little change in age-standardised diabetes prevalence in adult women in continental western Europe, although crude prevalence rose because of ageing of the population. By contrast, age-standardised adult prevalence rose by 15 percentage points in men and women in Polynesia and Micronesia. In 2014, American Samoa had the highest national prevalence of diabetes (>30% in both sexes), with age-standardised adult prevalence also higher than 25% in some other islands in Polynesia and Micronesia. If post-2000 trends continue, the probability of meeting the global target of halting the rise in the prevalence of diabetes by 2025 at the 2010 level worldwide is lower than 1% for men and is 1% for women. Only nine countries for men and 29 countries for women, mostly in western Europe, have a 50% or higher probability of meeting the global target. Since 1980, age-standardised diabetes prevalence in adults has increased, or at best remained unchanged, in every country. Together with population growth and ageing, this rise has led to a near quadrupling of the number of adults with diabetes worldwide. The burden of diabetes, both in terms of prevalence and number of adults affected, has increased faster in low-income and middle-income countries than in high-income countries. Wellcome Trust.

Social differences in avoidable mortality between small areas of 15 European cities: an ecological study

Health and inequalities in health among inhabitants of European cities are of major importance for European public health and there is great interest in how different health care systems in Europe perform in the reduction of health inequalities. However, evidence on the spatial distribution of cause-specific mortality across neighbourhoods of European cities is scarce. This study presents maps of avoidable mortality in European cities and analyses differences in avoidable mortality between neighbourhoods with different levels of deprivation. Methods: We determined the level of mortality from 14 avoidable causes of death for each neighbourhood of 15 large cities in different European regions. To address the problems associated with Standardised Mortality Ratios for small areas we smooth them using the Bayesian model proposed by Besag, York and Mollié. Ecological regression analysis was used to assess the association between social deprivation and mortality. Results: Mortality from avoidable causes of death is higher in deprived neighbourhoods and mortality rate ratios between areas with different levels of deprivation differ between gender and cities. In most cases rate ratios are lower among women. While Eastern and Southern European cities show higher levels of avoidable mortality, the association of mortality with social deprivation tends to be higher in Northern and lower in Southern Europe. Conclusions: There are marked differences in the level of avoidable mortality between neighbourhoods of European cities and the level of avoidable mortality is associated with social deprivation. There is no systematic difference in the magnitude of this association between European cities or regions. Spatial patterns of avoidable mortality across small city areas can point to possible local problems and specific strategies to reduce health inequality which is important for the development of urban areas and the well-being of their inhabitants

Barnbokssamlingen

Samlingen med signum HB Barnbokssaml. finns vid huvudbiblioteket och innehåller uteslutande utländsk barnlitteratur i original och i översättning till finska. Barnbokssamlingen presenteras närmare i Marita Rajalins publikation Barnbokssamlingen i Åbo Akademis bibliotek. Böcker, samlingar, bibliotekarier utgiven i serien Skrifter utgivna av Åbo Akademis bibliotek 14, Åbo 1979, s. 39-56. En förkortad och omarbetad version av publikationen finns under adressen http://bibbild.abo.fi/barnbok/index.htm

Biografica, släktforskning

Den biografiska litteraturen vid huvudbiblioteket är till och med år 1999 samlad under signum HB Vc i tre klasser, HB Vc1 personhistoria, HB Vc2 historiker över flere personer och HB Vc3 släktforskning. Samlingen med signum HB Vc3 omfattar litteratur om släktforskning i form av böcker, adelskalendrar och släktforskningssamfunds årsböcker. Ett stort antal särtryck och småskrifter ingår i samlingen. Släktforskningsmaterial har ingått i talrika bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har följts med kontinuerligt och genom inköp har samlingen kompletterats. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vc3. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets realkatalog eller systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Genealogisk litteratur efter år 1999 vid hela akademibiblioteket söks i Alma med släktnamn som sökterm vid ämnesordssökning (fritext).

Biografier och memoarer, enskilda personer

Den biografiska litteraturen vid huvudbiblioteket är till och med år 1999 samlad under signum HB Vc i tre klasser, HB Vc1 personhistoria, HB Vc2 historiker över flere personer och HB Vc3 släktforskning. Samlingen med signum HB Vc1 personhistoria omfattar memoarer och biografier om enskilda personer. Dessutom finns ett stort antal biografiska särtryck och småskrifter som är ordnade i tre kapselsamlingar. Kapselsamling HB Vc1 A omfattar material om finlandssvenskar från svenska tiden, dvs intill år 1810. Kapselsamling HB Vc1 B omfattar material om finländare från och med år 1810. Kapselsamling HB Vc1 C omfattar s.k. personskrifter om utlänningar. Memoarer och biografiska arbeten har ingått i talrika bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har kontinuerligt följts med och genom inköp har samlingen kompletterats. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vc1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets realkatalog eller systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 söks i Alma med personens namn som sökterm vid ämnesordssökning (fritext).

Biografier om flere personer, matriklar

Den biografiska litteraturen vid huvudbiblioteket är till och med år 1999 samlad under signum HB Vc i tre klasser, HB Vc1 personhistoria, HB Vc2 historiker över flere personer och HB Vc3 släktforskning. Samlingen med signum HB Vc2 omfattar biografier om flere personer och biografiska förteckningar såsom matriklar. Biografiska arbeten har ingått i talrika bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har kontinuerligt följts med och genom inköp har samlingen kompletterats. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vc2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets realkatalog eller systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Litteratur från och med år 2000 vid hela akademibiblioteket söks i Alma med namn som sökterm vid ämnesordssökning (fritext).

Bok- och biblioteksväsen

Samlingen med signum HB Ib finns vid huvudbiblioteket och innehåller böcker, småskrifter och kataloger om böcker och om bibliotek. Bok- och biblioteksväsen har särskilt intresserat bibliotekets överbibliotekarier och detta har gjort att samlingen vid huvudbiblioteket blivit mycket omfattande, över 13.600 titlar, genom ett aktivt anskaffande av speciellt utländskt material som komplement till den litteratur som från och med år 1919 erhållits som friexemplar. Huvudbibliotekets systematiska kortkatalog som går till år 1980 är finindelad i klasserna HB Ib1 – HB Ib7. HB Ib1 Bok- och biblioteksväsen, allmänt period / antal titlar -1899 / 26 1900-49 / 184 1950-59 / 155 1960-69 / 144 1970-79 / 283 HB Ib2a Bibliografier, allmänt -1899 / 39 1900-49 / 77 1950-59 / 58 1960-69 / 149 1970-79 / 152 HB Ib2b Bibliografier enligt bibliotekets klassifikationssystem -1899 / 69 1900-49 / 168 1950-59 / 168 1960-69 / 451 1970-79 / 719 HB Ib2c Bibliografier, länder -1899 / 180 1900-49 / 497 1950-59 / 190 1960-69 / 283 1970-79 / 208 HB Ib2d Bibliografier, personbibliografier -1899 / 5 1900-49 / 117 1950-59 / 72 1960-69 / 146 1970-79 / 161 HB Ib3 Bibliotek -1899 / 162 1900-49 / 949 1950-59 / 292 1960-69 / 533 1970-79 / 968 HB Ib4 Arkiv, arkivteknik, organisation -1899 / 17 1900-49 / 69 1950-59 / 25 1960-69 / 58 1970-79 / 82 HB Ib5 Bokhandel, förlag, antikvariat -1899 / 62 1900-49 / 235 1950-59 / 71 1960-69 / 81 1970-79 / 77 HB Ib6a Bokväsen, allmänt -1899 / -- 1900-49 / 2 1950-59 / 2 1960-69 / 6 1970-79 / 18 HB Ib6a Bokväsen, bibliofili -1899 / 8 1900-49 / 35 1950-59 / 8 1960-69 / 4 1970-79 / 5 HB Ib6b Bokväsen, boktryckeri, bokhistoria -1899 / 89 1900-49 / 295 1950-59 / 119 1960-69 / 139 1970-79 / 104 HB Ib6d Bokväsen, bokbindning -1899 / 4 1900-49 / 30 1950-59 / 5 1960-69 / 13 1970-79 / 13 HB Ib6e Bokväsen, exlibris -1899 / 5 1900-49 / 34 1950-59 / 5 1960-69 / 9 1970-79 / 7 HB Ib7 Utställningskataloger -1899 / 4 1900-49 / 55 1950-59 / 66 1960-69 / 49 1970-79 / 41 Från och med år 1980 har litteraturen om bok- och biblioteksväsen införts i Alma utan finfördelning, dvs allt material mellan åren 1980 och 1999 har ett gemensamt signum, HB Ib. Från och med år 2000 ingår litteraturen om bok- och biblioteksväsen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling. Sökning i Alma med ämnesord ger litteratur vid hela akademibiblioteket.

Dissertationer - Sverige

Samlingen med signum HB Sv.diss finns vid huvudbiblioteket och innehåller svenska doktorsavhandlingar. Den lista över avhandlingar som fåtts i april 2008 med sökfunktionen Signum och söktermen HB Sv.diss. kommer att ändra då den retroaktiva inmatningen i Alma ur bibliotekets alfabetiska kortkatalog genomförts. Period Antalet titlar - 1899 10 1900-49 214 1950-59 293 1960-69 616 1970-79 2952 Listan antyder att det skulle finns väldigt få svenska avhandlingar före år 1900 vid akademibiblioteket, vilket inte är med verkligheten överensstämmande. Dels ingår en del äldre avhandlingar i övriga samlingar, dels finns det en ansenlig separat samling svenska doktorsavhandlingar från äldre tid som inte i detta skede är katalogiserade, men finns förprickade i ett exemplar av Catalogus disputationum in Academiis Scandinaviae et Finlandiae Lidenianus (Lidén-Marklin) Med sökfunktionen Avancerad sökning och söktermen diss kombinerad med Sveriges ISBN 91 fås alla svenska doktorsavhandlingar vid hela akademibiblioteket fr.o.m. 1980.