Infall: expectorationer i dagens frågor af Chevalier

Kannet painanut: Helsingfors : F. Tilgmann, 1908.

Familjen på Haapakoski af Jac. Ahrenberg

Alanimeke kannessa: En roman från Östra Finland.

Stockjunkarn: en berättelse från Karelen af Jac. Ahrenberg

Kansilehden signeeraus: Sparre inv. & pinx.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg

Kannet painanut: Helsingfors : F. Tilgmanns bok- och stentryckeri, 1904.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Andra delen

Kannet painanut: Lilius & Hertzberg.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Tredje delen

Kannet painanut: Helsingfors : F. Tilgmann, 1908.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Femte delen

Kannet painanut: Helsingfors : F. Tilgmann.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Sjätte delen

Kannet painanut: F. Tilgmann.

"Vem är det som är lik, och vem är det som är olik?" : En studie om mångfald inom en svensk organisation

I Sverige finns idag ingen enhetlig definition av begreppet mångfald. Begreppet är mångfacetterat, men handlar om våra (o)likheter. Inom många organisationer definieras mångfald utifrån diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion, sexuell läggning och ålder, medan andra definierar mångfaldsbegreppet enbart utifrån etnicitet och/eller kön. Vi fann det med bakgrund i ovanstående av intresse att genomföra en undersökning om hur anställda inom en organisation ser på mångfald. I vår studie har en fenomenografisk metodologisk ansats använts varpå vi fokuserar på de anställdas olika uppfattningar. Förhoppningen är att bidra till lärande kring, och förståelse för, mångfaldsbegreppet, mångfaldsarbeten samt hur mångfald kan främjas. Ur studien framkom kvalitativt skilda uppfattningar om innebörden av begreppet mångfald då det relaterades till individen, etnicitet, alla människors lika värde samt till kategoriseringar, fördomar och diskriminering. Ur studien framkom vidare olika uppfattningar om det organisatoriska mångfaldsarbetet utifrån verksamhetsperspektiv, påverkansmöjlighet, arbetsfördelning och gruppdynamik, samt gällande organisationens och individens ansvar för främjande av detta arbete. Ur resultatet framkom att organisationer aktivt behöver arbeta med frågan samtidigt som individer bör reflektera över sig själva och varandra för att på så vis utveckla en välkomnade och inkluderande organisationskultur där (o)likheter tillvaratas och värdesätts.

Samhällskunskap och historia i svensk gymnasieskola: ämnenas roll och relation i diskurs och ämnesplaner

The adoption of new syllabuses in history and social science in the new Swedish curriculum raises questions on the relationship between the two subjects. Social Science and History as school subjects have previously been described as both competing and complementary. The competing aspect has mainly been descibed in terms of citizenship education and the complementary aspect has been described in terms of content, abilities, and temporality. This article discusses how history and social science relate to these four topics in didactic discourse and in the new syllabuses. In the didactic discource both subjects underline the importance of making subject matter useful in life outside school. However, the new syllabuses are very differently formulated in this sense. History is closely connected to citizenship education and describes content, abilities and temporality in such a context. Social Science on the other hand downtunes the traditional role as a subject important for citizenship. Instead, focus is aimed at disciplinary thinking and using knowledge to understand social science methods and theories. This development is seen as very problematic and challenging for a meaningful teaching of Social Science in upper secondary school. In response to this challenge, the author proposes interdisciplinary didactic development, especially in developing "dynamic concepts" within Social Science didactics.