Deras själawåda, som upskjuta sin bättring till en lägligare tid

Imprimatur: Stockholms consistorium 29.3.1791 E. M. Lindströmer, ven. cons. notar.

Kort, men nödig underrättelse för den som tänker begå den heliga nattwarden

Imprimatur: Götheb. consist. 2.6.1784 A. W. Ekebom.

Effektivisering av en tjänsteleverantörs processer : Genomfört som en fallstudie på köksprojekt

Produktionskostnaderna i byggbranschen ökar ständigt och i en rapport utgiven av Sveriges byggindustrier kartläggs att uppemot 30-35 % av den totala produktionskostnaden i ett byggprojekt kan betraktas som slöseri. Slöseri kan beskrivas som de förbrukade resurser som inte skapar något värde för kunden, såsom förflyttning av material, väntan, avbrott, lagerhållning och överproduktion. Studien är genomförd på köksprojekt där Peab byggservice agerar tjänsteleverantör och bistår Ikea med monteringstjänster. Studien baseras på ett rikstäckande avtal som rör all typ av montering av Ikeas sortiment, dock har i denna studie endast monteringen av kök studerats. De förbättringsområden som har identifierats i rapporten har sedan analyserats och diskuterats med hjälp av verktyg från Lean. I rapporten benämns Peab byggservice som tjänsteleverantör och Ikea som leverantör. Syfte: Syftet med arbetet är att effektivisera en byggtjänsteleverantörs processer för att uppnå en ökad lönsamhet. Metod: För att uppnå målet och besvara frågeställningarna har arbetet utförts som en fallstudie av köksprojekt. Kvalitativa intervjuer och dokumentinsamling har använts som metoder och har varit en del av fallstudien. För att inhämta stöd i teorin och metoder som lämpar sig i det aktuella fallet har en litteraturstudie gjorts. För att identifiera slöseri i den befintliga processen har en värdeflödesanalys uppförts, det är ett verktyg från Lean med syfte att synliggöra köer, och andra icke värdeskapande aktiviteter. Resultat: I rapporten har: ● Processen gällande ett köksprojekt kartlagts. ● Olika former av slöseri identifierats. ● Verktyg från Lean analyserats för att minimera slöseri. Detta har lett till förslag på: ● Reducerade ledtider genom kombinerade aktiviteter. ● Kortare processtider genom effektivisering. ● Metoder för långsiktiga lösningar för att på sikt uppnå en effektivare process. Konsekvenser: Utifrån rapportens resultat konstateras möjlighet till förbättring. Slöseri har identifierats och förbättringsåtgärder med hjälp av framtagna teorier bedöms vara möjligt. Begränsningar: Resultatet är kopplat till generella problem och ger förslag på förbättringsarbete i de fall där en entreprenör agerar tjänsteleverantör åt en leverantör. Nyckelord: Processeffektivisering, Lean Production, Slöseri, Värdeflödesanalys.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg

Kannet painanut: Helsingfors : F. Tilgmanns bok- och stentryckeri, 1904.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Andra delen

Kannet painanut: Lilius & Hertzberg.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Tredje delen

Kannet painanut: Helsingfors : F. Tilgmann, 1908.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Femte delen

Kannet painanut: Helsingfors : F. Tilgmann.

Människor som jag känt: personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar af Jac. Ahrenberg - Sjätte delen

Kannet painanut: F. Tilgmann.

"Vem är det som är lik, och vem är det som är olik?" : En studie om mångfald inom en svensk organisation

I Sverige finns idag ingen enhetlig definition av begreppet mångfald. Begreppet är mångfacetterat, men handlar om våra (o)likheter. Inom många organisationer definieras mångfald utifrån diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion, sexuell läggning och ålder, medan andra definierar mångfaldsbegreppet enbart utifrån etnicitet och/eller kön. Vi fann det med bakgrund i ovanstående av intresse att genomföra en undersökning om hur anställda inom en organisation ser på mångfald. I vår studie har en fenomenografisk metodologisk ansats använts varpå vi fokuserar på de anställdas olika uppfattningar. Förhoppningen är att bidra till lärande kring, och förståelse för, mångfaldsbegreppet, mångfaldsarbeten samt hur mångfald kan främjas. Ur studien framkom kvalitativt skilda uppfattningar om innebörden av begreppet mångfald då det relaterades till individen, etnicitet, alla människors lika värde samt till kategoriseringar, fördomar och diskriminering. Ur studien framkom vidare olika uppfattningar om det organisatoriska mångfaldsarbetet utifrån verksamhetsperspektiv, påverkansmöjlighet, arbetsfördelning och gruppdynamik, samt gällande organisationens och individens ansvar för främjande av detta arbete. Ur resultatet framkom att organisationer aktivt behöver arbeta med frågan samtidigt som individer bör reflektera över sig själva och varandra för att på så vis utveckla en välkomnade och inkluderande organisationskultur där (o)likheter tillvaratas och värdesätts.

Aktionsforskning som förhållningssätt i en föränderlig omvärld

Abstract Vad kan behövas för att hantera en verksamhet i en föränderlig omvärld? De senaste årens krav på förbättringar inom skolan har lett till omfattande policyförändringar och många gånger en jakt på ”rätt” metod. I strävan efter högre måluppfyllelse har bland annat bedömning för lärande (Lundahl, 2014) fått stort genomslag i svensk skola. Vilket gör skolledare och lärares förståelse av såväl skolförbättring som bedömning till intressant undersökningsobjekt. Inom ramen för vår forskning har vi genomfört en inledande kartläggning av hur bedömning för lärande (BFL) förstås av skolledare och lärare. I analysen av kartläggning framträder två tydliga mönster.  Det första mönstret uppvisar en tydlig skillnad mellan grundantaganden för hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande och hur lärare praktiserar BFL i sin verksamhet. Bedömning för lärande bygger på dialog, där återkoppling och förändring av undervisning är centralt. I kartläggningen ser vi att det i praktiken snarare blir information, det vill säga envägskommunikation från lärare till elev. Det sker heller ingen förändring av undervisningen utifrån de bedömningar som görs.  Vi ser med andra ord en instrumentell användning av bedömning snarare än en förändrad förståelse av hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande.   Det andra mönstret visar på hur skolledare och lärares uppfattningar skiljer sig om vad som behöver göras i skolans pågående förbättringsarbete, gällande bedömning. Det rektorer berättar om skolans förbättringsarbete försvinner i lärarnas beskrivningar om vad som görs. Vi ser att rektorer fokuserar på att starta upp förbättringsarbeten på skolan men att de inte följer upp arbetet. Dessutom saknas en långsiktig ledningsstrategi för hur arbetet ska få fäste i verksamheten.   De framträdande mönster har gjort oss intresserade av Critical Participatory Action Research (CPAR) där utgångspunkten är att praktiken behöver fånga sina egna frågor, synliggöra sin verksamhet och i ett dialogiskt samarbete långsiktigt förbättra praktiken. Utifrån det har vi initierat två aktionsforskningsprojekt: Hur lärare konstruerar sina bedömningspraktiker och hur rektorers förstår och gestaltar ett pedagogiskt ledarskap i praktiken?

Kompetensutveckling som konkurrensmedel : En kvalitativ intervjustudie med fokus på förskollärarstudenters och förskollärares uppfattning av kompetensutveckling som konkurrensmedel

Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor. 

"Jag är inte en så'n som är bra på matte" : Hur faktorer i skolan kan påverka elevers matematiska subjektskapande

Matematik som ämne har under lång tid uppfattats som maskulint kodat. Sådana genusstyrda föreställningar kan anses leva kvar än idag, då det efter analys av statistik framgår att de personer som väljer yrken och utbildningar som är matematikintensiva till stor del är män. I skolans styrdokument står det att att elevers könstillhörighet inte ska avgöra vilka studier och arbeten de väljer i framtiden. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur flickors och pojkars matematiska subjektskapande påverkas av faktorer i skolan. Genom att utgå från begrepp som kan ses som centrala i den poststrukturalistiska feministiska teoribildningen möjliggörs denna komparativa litteraturstudie.   De forskningspublikationer som har jämförts och analyserats har resulterat i en sammanställning av olika faktorer som påverkar elevers matematiska subjektskapande. De återkommande faktorer som vi har valt att behandla i denna studie är hur läraren påverkar elevers matematiska subjektskapande, hur klassrumsdiskursen påverkar elevers matematiska subjektivitet samt hur subjektskapandet påverkar matematiska strategier. Resultatet visar att det inte går att urskilja tydliga skillnader mellan flickors och pojkars matematiska prestationer i förskolan och början av årskurs 1, utan dessa ökar under de första skolåren. Av de publikationer vi har analyserat framkommer att subjektskapandet påverkas av faktorer i skolan och att lärares genusstyrda föreställningar har betydelse för subjektskapandet.    Genom att se på människan som ett lärandesubjekt, som hela tiden skapas och skapar sig själv i förhållande till sammanhanget, möjliggörs föreställningen om att även det matematiska subjektskapandet kan ses som föränderligt. Med detta synsätt är subjektet inte matematiskt, utan detta är istället något som subjektet kan bli. Att som lärare ha detta förhållningssätt är av stor relevans för professionen, då det är en förutsättning för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas. 

Lässvårigheter som ett resultat av bristande läsutveckling och motivation : En litteraturstudie om lässvårigheter i de yngre åldrarna

Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om lässvårigheter hos elever i de yngre åldrarna. Vad beror lässvårigheter på och vad kan det leda till hos eleven? Vilka metoder finns för att förebygga och åtgärda lässvårigheter? Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga publikationer analyserats. Resultatet visar att lässvårigheter främst beror på brister i läsutvecklingen, framför allt bristande fonologisk medvetenhet. Motivation är också en bidragande faktor till att brister i läsutvecklingen uppstår. Att eleven har låg motivation beror ofta på att föräldrarna har en negativ inställning till läsning, men det kan också bero på andra sociala faktorer. Miljön i klassrummet är även en faktor som påverkar eleven, exempelvis stora klasser och ett tävlingsinriktat klassrum. För att förebygga att eleven får låg motivation är digital teknik användbart. Det viktigaste är att försöka förebygga lässvårigheter tidigt genom att arbeta med läsutvecklingen redan i förskola och förskoleklass. Att arbeta tillsammans i klassen och lära ihop motverkar också lässvårigheter. Det är även viktigt att uppmuntra elevens läslust och skapa motivation hos eleven genom exempelvis dagliga lässtunder.

Förändringsprogram i hälso- och sjukvården : Nätverkskonstruktioner som möjliggör och försvårar införandet av lean

Within the public sector great change efforts are currently made to meet future challenges. In the area of health care, change initiatives are implemented to enhance quality and efficiency. To this end, a lean change programme is being widely introduced in Sweden as well as internationally. The overriding aim of this study is to increase knowledge of what happens when change programmes, CP, such as lean are implemented in a healthcare organisation, HCO. Previous research has shown that the main obstacle to implementing CP in HCO:s is their complexity. However, the complexity has often been reduced, as different factors such as management, professions, organisation and control have been studied separately. To fully capture the complexity of the HCO the Actor Network Theory, ANT, was used in this study. In line with ANT, introducing lean can be described in terms of a translation process in which human and non-human actors are woven into a network. This approach allows for the incorporation of various factors in the study of a change process in a complex organisation. Drawing on ANT, this thesis explores how network constructions enable or impede change programmes. The approach is based on ethnographic monitoring of the implementation of lean in the Värmland county council public healthcare organisation. As a result of the holistic perspective, the study provides detailed descriptions of how complexity impacts on the implementation. It displays the relations enabling or impeding the implementation of CP and the methods actors use to establish and defend the relations. The contribution of the study is threefold. Empirically, the study monitors a HCO aiming to implement full-scale lean as philosophy, principle and tool. Methodologically, the study evaluates ANT as a methodological theory to study CP in a HCO. Finally, the domain-specific contribution of the study is its identification of the relations and methods that impact on lean deployment.