Obesity, diabetes and longevity in the Gulf: is there a Gulf Metabolic Syndrome?

The Gulf is experiencing a pandemic of lifestyle-induced obesity and type 2 diabetes mellitus (T2DM), with rates exceeding 50 and 30%, respectively. It is likely that T2DM represents the tip of a very large metabolic syndrome iceberg, which precedes T2DM by many years and is associated with abnormal/ectopic fat distribution, pathological systemic oxidative stress and inflammation. However, the definitions are still evolving with the role of different fat depots being critical. Hormetic stimuli, which include exercise, calorie restriction, temperature extremes, dehydration and even some dietary components (such as plant polyphenols), may well modulate fat deposition. All induce physiological levels of oxidative stress, which results in mitochondrial biogenesis and increased anti-oxidant capacity, improving metabolic flexibility and the ability to deal with lipids. We propose that the Gulf Metabolic Syndrome results from an unusually rapid loss of hormetic stimuli within an epigenetically important time frame of 2-3 generations. Epigenetics indicates that thriftiness can be programmed by the environment and passed down through several generations. Thus this loss of hormesis can result in continuation of metabolic inflexibility, with mothers exposing the foetus to a milieu that perpetuates a stressed epigenotype. As the metabolic syndrome increases oxidative stress and reduces life expectancy, a better descriptor may therefore be the Lifestyle-Induced Metabolic Inflexibility and accelerated AGEing syndrome – LIMIT-AGE. As life expectancy in the Gulf begins to fall, with perhaps a third of this life being unhealthy – including premature loss of sexual function, it is vital to detect evidence of this condition as early in life as possible. One effective way to do this is by detecting evidence of metabolic inflexibility by studying body fat content and distribution by magnetic resonance (MR). The Gulf Metabolic Syndrome thus represents an accelerated form of the metabolic syndrome induced by the unprecedented rapidity of lifestyle change in the region, the stress of which is being passed from generation to generation and may be accumulative. The fundamental cause is probably due to a rapid increase in countrywide wealth. This has benefited most socioeconomic groups, resulting in the development of an obesogenic environment as the result of the rapid adoption of Western labour saving and stress relieving devices (e.g. cars and air conditioning), as well as the associated high calorie diet.

Determinants of Accelerated Small Intestinal Transit in Alcohol-Related Chronic Pancreatitis

Patients with chronic pancreatitis may have abnormal gastrointestinal transit, but the factors underlying these abnormalities are poorly understood. Gastrointestinal transit was assessed, in 40 male outpatients with alcohol-related chronic pancreatitis and 18 controls, by scintigraphy after a liquid meal labeled with (99m)technetium-phytate. Blood and urinary glucose, fecal fat excretion, nutritional status, and cardiovascular autonomic function were determined in all patients. The influence of diabetes mellitus, malabsorption, malnutrition, and autonomic neuropathy on abnormal gastrointestinal transit was assessed by univariate analysis and Bayesian multiple regression analysis. Accelerated gastrointestinal transit was found in 11 patients who showed abnormally rapid arrival of the meal marker to the cecum. Univariate and Bayesian analysis showed that diabetes mellitus and autonomic neuropathy had significant influences on rapid transit, which was not associated with either malabsorption or malnutrition. In conclusion, rapid gastrointestinal transit in patients with alcohol-related chronic pancreatitis is related to diabetes mellitus and autonomic neuropathy.

Barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 : samt sjuksköterskans betydelse i deras omvårdnad

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan kunde ha i omvårdnaden av dessa barn. Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie och tillvägagångssättet har varit att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa resultat inom det valda ämnesområdet från olika studier. Sökningen har skett i databaserna Elin@Dalarna, Cinahl och Blackwell Synergy. Sökorden som har använts var: diabetes mellitus type 1, diabetes mellitus, children, adolescents, experiences, perspective, nurs* och care i olika kombinationer. Sammanställningen från resultatet visade att barn med diagnosen diabetes mellitus typ 1 upplever sin sjukdom olika utifrån sina egna förutsättningar, kön eller ålder. Det framkom även att sjuksköterskan hade en viktig roll när det gällde att fånga upp barnens upplevelser kring den förändrade livssituationen som uppstått och utifrån detta kartlägga barnens resurser att hantera denna situation. Att då kunna bemöta barnen och deras familjer utifrån egna förutsättningar och att motivera dessa till att sköta den livslånga behandlingen, kan vara avgörande för att få en bra kontroll över diabetes och på så sätt en ökad livskvalité och ett gott välbefinnande.

Patienters upplevelser samt sjuksköterskans roll i undervisningen till patienter med Diabetes mellitus typ 2

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen. Dessutom upplevde de att det var givande att träffa personer med samma sjukdom. I studien framgick att enskild undervisning var önskvärt från både patienter och sjuksköterskor då det kunde upplevas lättare att ta upp de frågor de hade där. Sjuksköterskan kunde vara ett stort stöd för patienten. Förutom att förmedla sina kunskaper och undervisa patienten var lyssna, uppmuntra och stötta något som sjuksköterskorna ansåg vara viktigt i mötet med patienten. Något som togs upp av patienter och sjuksköterskorna var att de ansåg att det vore bra om patienterna under besöken träffade samma personer då det skulle underlätta uppföljningarna.

Icke-följsamhet vid diabetes mellitus : en litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad personer med diabetes anser inverka på deras möjlighet och vilja att följa egenvårdsråd (patientperspektivet) och att beskriva omvård-nad som stöder följsamhet (sjukvårdsperspektivet). Studien har genomförts som en litteratur-studie. Det visade sig att alla krav för att hålla sjukdomen under kontroll innebär livsstilsför-ändringar, som kan vara så utmanande för patienten, att han kanske inte kan eller vill vidta dessa. Bristande kunskap om sjukdomen och om dess egenvårdskrav kan göra honom dåligt emotionellt anpassad till denna, det vill säga han har inte accepterat att han har sjukdomen och han vill inte låta dess egenvårdskrav inkräkta på det sociala livet. Detta ger honom för-sämrade möjligheter att hantera sjukdomen på ett bra sätt. Barriärer av olika slag kan uppstå mellan patient och vårdgivare. Det kan röra sig om en upplevd brist på information och stöd när diabetes diagnosticerats eller en känsla av att vara utsatt för läkarens eller sjuksköterskans stereotypa föreställningar och/eller att bli paternalistiskt behandlad. Till barriärer räknas även klinisk misskötsel, det vill säga att läkare/sjuksköterska inte följer vedertagna riktlinjer för be-handling.Vad som kan inverka positivt på följsamheten är patientens stöd av anhöriga eller andra i det sociala nätverket. Omvårdnad som stöder följsamhet visade sig varapatientundervisning, främst om den inriktades på att öka patientens självständighet genom att låta undervisningen pågå under en längre tid, så att patienten hinner integrera sin nya kunskap med det dagliga livet. Med eller utan patientundervisning tar det tid att bygga upp ett socialt stöd och ett förtroende mellan patient och vårdare.

Effects of computer reminders on complications of peripheral venous catheters and nurses' adherence to a guideline in paediatric care : a cluster randomised study

BACKGROUND: Reminder systems in electronic patient records (EPR) have proven to affect both health care professionals' behaviour and patient outcomes. The aim of this cluster randomised trial was to investigate the effects of implementing a clinical practice guideline (CPG) for peripheral venous catheters (PVCs) in paediatric care in the format of reminders integrated in the EPRs, on PVC-related complications, and on registered nurses' (RNs') self-reported adherence to the guideline. An additional aim was to study the relationship between contextual factors and the outcomes of the intervention. METHODS: The study involved 12 inpatient units at a paediatric university hospital. The reminders included choice of PVC, hygiene, maintenance, and daily inspection of PVC site. Primary outcome was documented signs and symptoms of PVC-related complications at removal, retrieved from the EPR. Secondary outcome was RNs' adherence to a PVC guideline, collected through a questionnaire that also included RNs' perceived work context, as measured by the Alberta Context Tool. Units were allocated into two strata, based on occurrence of PVCs. A blinded simple draw of lots from each stratum randomised six units to the control and intervention groups, respectively. Units were not blinded. The intervention group included 626 PVCs at baseline and 618 post-intervention and the control group 724 PVCs at baseline and 674 post-intervention. RNs included at baseline were 212 (65.4 %) and 208 (71.5 %) post-intervention. RESULTS: No significant effect was found for the computer reminders on PVC-related complications nor on RNs' adherence to the guideline recommendations. The complication rate at baseline and post-intervention was 40.6 % (95 % confidence interval (CI) 36.7-44.5) and 41.9 % (95 % CI 38.0-45.8), for the intervention group and 40.3 % (95 % CI 36.8-44.0) and 46.9 % (95 % CI 43.1-50.7) for the control. In general, RNs' self-rated work context varied from moderately low to moderately high, indicating that conditions for a successful implementation to occur were less optimal. CONCLUSIONS: The reminders might have benefitted from being accompanied by a tailored intervention that targeted specific barriers, such as the low frequency of recorded reasons for removal, the low adherence to daily inspection of PVC sites, and the lack of regular feedback to the RNs. TRIAL REGISTRATION: Current Controlled Trials ISRCTN44819426.

Conhecimento e prática dos portadores de diabetes mellitus tipo 2 com relação aos cuidados na prevenção do pé diabético

Este estudo teve como objetivo identificar o conhecimento e prática dos portadores de Diabetes Mellitus tipo 2 com relação aos cuidados na prevenção do pé diabético em uma Unidade de Saúde localizada no município de São Caetano do Sul -SP. Trata-se de um estudo transversal descritivo, exploratório, com abordagem quantitativa. O procedimento técnico utilizado foi o levantamento de dados através do formulário que norteou a realização 21 entrevistas. Foi constatado que os sujeitos da pesquisa realizavam de maneira rotineira alguns cuidados com os pés, porém, não relacionavam essa prática à prevenção do pé diabético. Ao serem questionados sobre as conseqüências do diabetes, 82% não tinham informação sobre o pé diabético. Em relação às orientações sobre os cuidados com os pés, 67% dos entrevistados não tiveram orientação e 67% já apresentavam alterações nos pés, o que mostra necessidade de investir em programas de orientação sobre as complicações do Diabetes.

Estudo de custo-efetividade do rastreamento populacional para o diabetes mellitus em nível nacional realizados no Brasil

Resumo não disponível.

Avaliação normativa do atendimento prestado pelo programa municipal de atendimento a portadores de diabetes mellitus de Santa Maria (RS)

Resumo não disponível.

Níveis urinários de TGF-B1 em pacientes com diabetes mellitus tipo 2 : impacto da hipertensão arterial sistêmica

Resumo não disponível.