The repatriation of 1973 and the re-making of modern south Asia

In the aftermath of the 1971 war, nearly 250,000 people found themselves stranded in various parts of the subcontinent. These 'trapped minorities' became hostages in a complex negotiation process that highlighted how questions of citizenship and belonging remained unresolved in post-Partition South Asia. By studying three groups - the non-Bengalis, the Bengalis and the prisoners of war in a comparative perspective, this paper re-visits the question of who was welcome within certain borders and on what terms. It argues that these decisions depended not just on the state's policies towards 'outsiders' but also upon its own relationship with its minority communities.

Putting the Canal on the map: Panamanian agenda-setting and the 1973 Security Council meetings

In the early 1970s, Panama’s negotiations with the United States over the status of the Panama Canal ground to a standstill. General Omar Torrijos had rejected treaties left unratified by previous governments only to receive a less generous offer from the Nixon administration. Realizing that the talks were being ignored in Washington, the Panamanian government worked to internationalize the previously bilateral issue, creating and exploiting a high-profile forum: Extraordinary meetings of the UN Security Council in March 1973 held in Panama City. In those meetings, Panama isolated the United States in order to raise the issue’s profile and amplify the costs of leaving the matter unsettled. Using underutilized Panamanian sources, this article examines that meeting, the succeeding progress, and the effect of this early stage on the final negotiations several years later. The case also illustrates how, during the unsettled international environment of the 1970s, a small state utilized international organizations to obtain attention and support for its most important cause.

Att bygga en folkhemsstad : En studie av förnyelse- och moderniseringsarbetet i Oxelösund under perioden 1956 till 1973 ur ett folkhemsideologiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund. Resultatet visar att utvecklingen och moderniseringen av Oxelösund i många fall utgick från folkhemsideologins aspekter. Planeringen för det nya samhället genomfördes inte bara som ett lokalt projekt utan även regionala instanser samt instanser på riksnivån var inblandade i arbetet. Stor tilltro fästes också vid experter. Även när det gällde genomförandet av själva arbetet slår folkhemstanken igenom på många sätt. ABC-tanken, där man skilde mellan arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner är genomgående. Analysen av bostadsaspekterna visar att utformningen av dessa var starkt klassrelaterade. Stor ansträngning lades från planerarnas sida på att utforma sociala mötesplatser exempelvis idrottsplatser, lekparker och andra fritidsrelaterade funktioner

"¡Cáncer es una mujer pegada como una sanguijuela sesenta años succionándole el alma!" : Un examen de los rasgos misóginos en la novela El desbarrancadero de Fernando Vallejo

El desbarrancadero, published in 2001 by Colombian author Fernando Vallejo is foremost a moving story about brotherly love, but it is also a highly critical novel that lashes out on a number of phenomena such as the catholic church, the Pope and the very idea of religion. It also addresses the poverty of Colombia, its corrupt politicians, the drug trade, viral diseases and animal abuse to mention a few more subjects. This essay however, does not aim to explore any of the above mentioned matters but rather examine how women are portrayed in this novel. The objective of this investigation, based on feminist theories, is to establish the very clear presence of misogyny attitudes.

Un estudio de La Sombra del Viento de Carlos RuizZafón desde una perspectiva de género

Esta tesina tiene el propósito de analizar las características de algunos de lospersonajes principales de La Sombra del Viento de Carlos Ruiz Zafón desde un punto de vistade género. El estudio se basa en diferentes teorías de género que pretenden funcionar comoherramientas para poder destacar las diferencias entre las descripciones femeninas y lasmasculinas que aparecen en la obra. Primero, definimos y concretamos el término género conla ayuda de las teorías de Yvonne Hirdman. En segundo lugar, presentamos la teoría deldualismo, de acuerdo con la cual Lena Gemzöe hace una división entre las cualidadesmasculinas y femeninas. El objetivo de nuestro estudio ha sido hacer un análisis de lascaracterísticas de algunos de los personajes principales de para demostrar si existenconstrucciones de identidad de género desde una perspectiva dualista. Como resultado denuestro estudio podemos afirmar que Zafón refuerza la división entre las cualidadesmasculinas y femeninas. Los personajes masculinos son descritos como fuertes, valientes,lógicos, intelectuales e independientes. Paralelamente, las mujeres son descritas como débiles,cobardes, intuitivas y dependientes. Además, consideramos que Zafón da a todos lospersonajes masculinos mayor espacio, estatus y protagonismo en el desarrollo de la historia.En todo momento, queda claro que Zafón crea de forma inconsciente el orden de género yrefuerza así las diferencias sexuales.

1973 Yearbook

New Horizons ’73; 154 p., b&w photographs. CREDITS: FACULTY ADVISOR, ROBERT McVEIGH, OFFICE OF THE PRESIDENT; YEARBOOK REPRESENTATIVE, RON WEINMAN, FOR AMERICAN YEARBOOK; EDITORS: ANN TRZCINSKI, CAROL ClCCIARI, FRAN ATTONITO, GLORIA WALC, JOANN O'CONNOR, KATHY TRAEGER, LINDA McKENNA, LOUISE THARARUS, MERYL SUSSER, PATTY GIL; INSIDE COVER, CAROL CICCIARI; COVER DESIGN, GLORIA WALC AND CAROL CICCIARI; PHOTOGRAPHY, JOSEPH A. WALC (LEHMAN COLLEGE), KATHY TRAEGER, VINCENT NANFRA; EXTRA CREDITS, HOWARD PARNES, SAM KONIGSBERG PHOTOS, ANYONE ELSE WHO WE LEFT OUT