Livsfrågor och religionskunskap : En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik

This thesis focuses on “livsfrågor” (questions of life) a typical Swedish concept introduced in the RE syllabus in the curriculum for compulsory schools in 1969. The study poses three questions: what can qualify as a “livsfråga”, why are they regarded important, and how do they fit into teaching? The main purpose is to study differences of the concept in two materials. Primarily interviews with Teacher educators all over Sweden and, secondly in the R.E. syllabus for compulsory and secondary schools from 1962 until today. Finally, the two materials used, will be brought together, and foci are recognized with the help of a tool for thought.  The study is using the concept dialogicity from Bachtin. Syllabus are viewed as compromises in accordance with a German tradition. In the syllabus, “livsfrågor” is one within many different words used with none what so ever stringency. It is not necessarily the most important term, as “livsåskådningsfrågor” (questions within philosophies of life)  is often dominating in objectivities. Also “existential questions” etc is used. The relation between the words are never made clear.  The syllabus are in one sense monologial as different meanings of the word are not made explicit, and other utterances are not invoked. In the interviews the dialogicity is more obvious. Philosophy is mentioned, eg.. Martin Buber, Viktor Frankl, theology (Paul Thillich), but also literature (Lars Gyllensten) and existentialism in a general sence. Other words are not as frequent – but “livsåskådningsfrågor” are of course mentioned, eg. Faith vs. knowledge. In the last chapter “livsfrågor” is problematized with the help of Andrew Wright and his three metanarrativies within the modern R.E. And the assumption, especially in the syllabus, of “livsfrågor”, as common between cultures and over time is problematized with the help of . feministic theory of knowledge.

Om wäxelbruk med handledning till dess införande i Finland af C. F. von Fieandt

Imprimatur: Frans Ludv. Schauman.

Uppsatser och rön i landthushållningen af C. F. von Fieandt - Första häftet, Skogshushållning

Imprimatur: N. A. Gyldén.

Italine: lyriska skaldeförsök af J. -

Imprimatur: Herman Molander.

Sorge-qwäde öfver doctorinnan fru Elisabeth Stråhlmans född Tavast, dödliga frånfälle, stäldt till deltagande slägtingar och wänner vid hennes begrafning å Walkjärvi prestegård, den 29 januarii 1834 af dess bedröfvade make Johan Stråhlman

Ruotsinkielinen runo.

Tal, hållet vid fru doctorinnan Frerique Sophie Lindforss född Malm jordfästning i Sääminge kyrka den 1 Martii 1838 af Gustaf Gräsbeck

Ruotsinkielinen puhe.

Ord, talade vid fru collegii assessorskan Emilie Sophie Pistolekors's, född Malm, begrafning i Randasalmi den 26 martii 1838 af Isaac Ahlholm

Ruotsinkielinen puhe.

Den vandrande juden af Eugène Sue

Nimiösivulla myös: Öfversättning.

Om hemmans besutenhet och beskattning, eller, Försök till extraordinarie skattläggnings method af H. J. Kjöllerfeldt

Imprimatur: F. Granbom.

Den vandrande juden af Eugène Sue

Nimiösivulla myös: Öfversättning.

Den vandrande juden af Eugène Sue

Nimiösivulla myös: Öfversättning.

Med anledning af den inom länet befarade foderbristen, har Landtbruks-Sällskapet härmed velat meddela följande underrättelse ..

Nimeke tekstin alusta.

Elieser och Naphtali af Florian ; öfversatt af J. F. Lagerwall

Imprimatur: J. M. af Tengström.