Corticospinal tract integrity and lesion volume play different roles in chronic hemiparesis and its improvement through motor practice

Background. Initial evidence suggests that the integrity of the ipsilesional corticospinal tract (CST) after stroke is strongly related to motor function in the chronic state but not the treatment gain induced by motor rehabilitation. Objective. We examined the association of motor status and treatment benefit by testing patients with a wide range of severity of hemiparesis of the left and right upper extremity. Method. Diffusion tensor imaging was performed in 22 patients beyond 12 months after onset of stroke with severe to moderate hemiparesis. Motor function was tested before and after 2 weeks of modified constraint-induced movement therapy. Results. CST integrity, but not lesion volume, correlated with the motor ability measures of the Wolf Motor Function Test and the Motor Activity Log. No differences were found between left and right hemiparesis. Motor performance improved significantly with the treatment regime, and did so equally for patients with left and right arm paresis. However, treatment benefit was not associated with either CST integrity or lesion volume. Conclusion. CST integrity correlated best in this small trial with chronic long-term status but not treatment-induced improvements. The CST may play a different role in the mechanisms mediating long-term outcome compared to those underlying practice-induced gains after a chronic plateau in motor function.

'All in one stroke': Grimms' fairy tales and the TV-production of a new Germany

The article looks at the most recent TV adaptations of the Grimms’ fairy tales by public broadcasting. Realized and marketed as a season which started in 2008,the thirty-four currently existing individual films constitute a significant national project that presents highly appealing notions of the German past to an audience divided over national conflict and demands of globalization. With children and adolescents at the centre, the films offer the young as a generation of moral superiority that facilitates social harmony and moral consensus. This post-unification utopia is beautifully realized on screen but rests on very conservative assumptions about gender, social driving forces, and political order.

SLAP/SLAP2 prevent excessive platelet (hem)ITAM signaling in thrombosis and ischemic stroke in mice

Glycoprotein VI and C-type lectin-like receptor 2 are essential platelet activating receptors in hemostasis and thrombo-inflammatory disease, which signal through a (hem)immunoreceptor tyrosine-based activation motif (ITAM)-dependent pathway. The adapter molecules Src-like adapter proteins (SLAP and SLAP2) are involved in the regulation of immune cell surface expression and signaling, but their function in platelets is unknown. In this study, we show that platelets expressed both SLAP isoforms and that overexpression of either protein in a heterologous cell line almost completely inhibited glycoprotein VI and C-type lectin-like receptor 2 signaling. In mice, single deficiency of SLAP or SLAP2 had only moderate effects on platelet function, whereas double deficiency of both adapters resulted in markedly increased signal transduction, integrin activation, granule release, aggregation, procoagulant activity, and thrombin generation in response to (hem)ITAM-coupled, but not G protein-coupled, receptor activation. In vivo, constitutive SLAP/SLAP2 knockout mice displayed accelerated occlusive arterial thrombus formation and a dramatically worsened outcome after focal cerebral ischemia. This was attributed to the absence of both adapter proteins in platelets, as demonstrated by adoptive transfer of Slap(-/-)/Slap2(-/-) platelets into wild-type mice. Our results establish SLAP and SLAP2 as critical inhibitors of platelet (hem)ITAM signaling in the setting of arterial thrombosis and ischemic stroke.

Physical disability, recent illnesses and health self-assessment in a population-based study in Sao Paulo, Brazil

Objectives. To investigate health self-assessment and to estimate the prevalence of chronic diseases and recent illnesses in people with and without physical disabilities (PD) in the state of Sao Paulo, southeastern Brazil. Study design. A Cross-sectional study comprising two population-based health surveys conducted in 2002 and 2003. Methods. A total of 8317 persons (165 with PD) were interviewed in the two studies. Variables concerning to health self-assessment; chronic disease and recent illness were compared in the people with and without PD. Negative binomial regression was used in the analysis. Results. Subjects with PD more often assessed their health as poor/very poor compared to non-disabled ones. They reported more illnesses in the 15 days prior to interview as well as more chronic diseases (skin conditions, anaemia, chronic kidney disease, stroke, depression/anxiety, migraine/headache, pulmonary diseases, hypertension, diabetes, arthritis/arthrosis/rheumatic conditions and heart disease). This higher disease prevalence can be either attributed to disability itself or be associated to gender, age and schooling. Conclusions. Subjects with PD had more recent illnesses and chronic diseases and poorer health self-assessment than non-disabled ones. Age, gender, schooling and disability have individual roles in disease development among disabled people.

"Det är mycket man inte vill minnas" : Upplevelse av kognitiv rehabilitering och livskvalitet samt innebörd av livskvalitet vid stroke

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.

Dysfagi efter stroke : Omvårdnadsåtgärder för att underlätta näringsintag och måltidssituationer

Dysfagi betyder svårt att svälja och innefattar många olika problem. Det kan vara svårigheter med att få födan att passera från munnen bakåt till svalget, att riskera att få ner mat och dryck i lungorna vilket ger lungkomplikationer. En känsla av att maten fastnar i bröstet men också ett hot om isolering. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens egna upplevelser av måltidssituationer, hur malnutrition kan förebyggas samt vilka omvårdnadsåtgärder som underlättar ätandet för patienter som i samband med en stroke drabbats av dysfagi. Artiklar har sökts i databaserna Blackwell Synergy, Swemed+, Elin@Dalarna och Medline. Manuellt har litteratur sökts på Ludvika Kommuns bibliotek och bland tidigare studielitteratur. Urvalet begränsades till att beröra patienter som fått dysfagi i samband med en stroke vidare skulle artiklarna ha en relevans till syfte och frågeställning. Till resultat delen har 12 artiklar använts. Munvård och konsistensanpassning av mat och dryck är omvårdnadsåtgärder som visat sig ge bra resultat vidare är det viktigt med lugn vid matbordet och att måltiden får ta den tid den tar. Att dricka en kopp kaffe kan ta en timme för en person med dysfagi. Nyttan av information och tips om olika knep, tekniska hjälpmedel och träning är inte att förringa.

Ätsvårigheter efter stroke : Upplevelser och stöd

Syftet med litteraturstudien var att belysa strokepatienters upplevelser av måltissituationen samt beskriva de vanligaste ätsvårigheterna som strokepatienter kan ha samt att undersöka hur vårdpersonal kan hjälpa vid ätsvårigheter. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via hörskolan dalarnas sökmotorer/databaser och sökorden som kombinerades var dysphagia, eating situation, nursing, nutrition och stroke. Artiklarna granskades enlig modifierade granskningsmallar. Resultatet visar på att strokedrabbade kunde uppleva sina svårigheter vid måltiden som pinsamma. Patienterna hade en strävan att återgå till det normala. Vanliga ätsvårigheter var att stokepatienterna hade tugg och sväljproblem och att patienterna hade en dålig sittposition under måltiden. Några hade svårt att transportera maten till munnen och hade nedsatt vakenhet under måltiden och smak och luktförändringar var vanliga. Det stöd som vårdpersonal kunde ge strokepatienterna med sväljsvårigheter var att anpassa konsistensen på mat och dryck. Genom att göra läpp och tungövningar och sväljträning kunde sväljförmågan förbättras för patienter med dysfagi. Resultatet visade även att de som vårdats på rehabiliteringsavdelning hade förbättrad sittposition samt lättare att transportera maten till munnen och mindre påverkade sväljsvårigheter.

Kommunikation med patienter som har afasi till följd av stroke : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlätta kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och Vård i Norden. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010 samt skrivna på svenska eller engelska. Huvudresultat: En fungerande vårdrelation var en grundförutsättning för att bedriva en god omvårdnad. För skapandet av denna vårdrelation behövdes en lugn, stödjande och avslappnande miljö. Asymmetri förekom i olika varianter i kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter med afasi. Hälso- och sjukvårdspersonal upplevde både negativa och positiva känslor i interaktionen med patienten. Slutsats: Att plötsligt förlora sin kommunikationsförmåga genom det verbala språket har påvisats vara en tragedi för den drabbade. Det ställde krav på hälso- och sjukvårdspersonalen vars uppgift var att bevara patientens autonomi och integritet. För att både hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter skulle må bra och kunna kommunicera så framkom det att strokeenheter kunde vara betydelsefulla.