"Även om jag bor här i 100 år så blir det inte samma" : En kvalitativ studie av fem ensamkommande ungdomar och deras personliga identitetsutveckling i mottagarlandet.

SAMMANFATTNING: Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.

”Homosexuella och deras familjebildning” : En studie om 15-åringars attityder i en aktuell fråga

Diskussionen kring homosexuellas lämplighet som föräldrar och deras rätt att bilda familj är nu aktuell i samhällsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jämställer homosexuellas och heterosexuellas rättigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta. Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i årskurs 9 vid tre skolor, i frågor om homosexuellas rätt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhållande till könstillhörighet och social klass. Målgruppen valdes utifrån att ungdomar i den åldern ifrågasätter föräldrarnas påverkan och skapar sig egna värderingar. En inblick i detta kan lägga fokus på att även vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frågor då barn och ungdomar i stor utsträckning påverkas av vuxna. Uppsatsens primärdata har insamlats genom enkätundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007. Undersökningen utfördes med kvantitativ forskningsmetod och elevenkäten bestod av 25 flervalsfrågor med slutna svar. Resultaten visade att elevernas könstillhörighet har betydelse för attityder till homosexuellas rätt att bilda familj. I de undersökta skolorna var flickorna mer accepterande än pojkarna, både till homosexuella generellt och till deras rätt att bli föräldrar. Om detta beror på verkliga skillnader i attityder mellan könen eller om flickorna i högre grad än pojkarna svarar vad som anses som ”politiskt korrekt” är svårt att avgöra. I denna studie konstaterades att könstillhörigheten har betydelse medan elevernas sociala klasstillhörighet inte hade någon påverkan för acceptansen till homosexuella och deras familjebildande.

Mobbning i skolan. : Vad är det och hur kan det förebyggas?

Mobbning är ett stort problem på skolorna runt om i världen och även i Sverige. För elever är det en grundläggande rättighet att kunna känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta är en litteraturstudie som sammanställer forskning kring mobbning, olika åtgärdsprogram samt vilka effekter olika åtgärdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar någon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfällen. Olika åtgärdsprogram har utvecklats som ett sätt att förebygga samt stoppa mobbning. Gemensamt för dessa är skapa ett bra skolklimat där eleverna visar respekt för varandra och utvecklar goda relationer. Olika studier har gjorts för att visa på effekterna av åtgärdsprogram och fått varierande resultat, men gemensamt är att det behövs insatser för att förebygga och stoppa mobbning och det måste finnas en kontinuitet i detta arbete. De vuxna på skolan bär ansvaret att på ett effektivt och bra sätt arbeta för att mobbning inte skall uppstå samt att tidigt stoppa mobbning som uppstår.

"Se till mig som liten är..." En utredning av 2 § i lagen med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga LVU

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Syftet med studien var att göra en utredning av den 2 § i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU) samt under vilka förutsättningar denna lag kan stärka socialtjänstens möjligheter att utföra de skyldigheter de är ålagda. Avsikten har förutom att förmedla regleringen kring 2 § LVU varit att redogöra för hela processen från det att beslut om utredning fattas till vårdens upphörande. Vid ansökan om vård enligt LVU är socialnämnden underställd en rättslig överprövning varför studiens syfte även avsåg socialnämndens medverkan vid rättens bevisprövning. När beslut fattas om tvångsvård skall principen om barnets bästa vara likt en ledstjärna vid avgörande varför studien även omfattade att bringa klarhet i innebörden av denna princip. Uppsatsen är rättsdogmatisk och kvalitativ i sin karaktär och därför har främst traditionella rättskällor som författningstexter, förarbeten, doktrin och praxis används för besvara dess syfte.

MÖJLIGHETER OCH HINDER INOM PREVENTIVT HIV/AIDS-ARBETE : En intervjuundersökning, i Zambia, om rådgivares upplevelser

HIV/Aids är ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika är särskilt drabbat och detta påverkar många olika delar av mänskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förståelse för hur maktstrukturer, utifrån fem rådgivares upplevelser, påverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förändring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska området för studien var södra Zambia. Det finns inget givet svar på vår forskningsfråga, utan resultatet visar snarare på motsatser och komplexitet. Vår utgångspunkt har varit att det inte finns något självklart rätt eller fel och inte heller en enda sanning. Dock är vår slutsats att de möjligheter som finns kan basera sig i att ta hänsyn till lokala förhållanden och maktstrukturer.

Nationellt identitetsskapande : en diskursanalys av framställningen av homosexualitet i ghananska medier

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ”dom andra” och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media. Frågor som ställdes var; vilka är de som har möjlighet att uttrycka sig i media, vilka åsikter uttrycker de och hur påverkar detta ghananernas syn på sig själva och andra? Studien kommer fram till att homosexuella i diskussionerna ses som ett ”dom” i förhållande till ”oss” – ”ghananerna”, och därmed som stående utanför den nationella gemenskapen. Sättet på vilket ”vi och dom” omtalas i medierna gör också att ”vi” kommer att ses som bättre än ”dom”. Detta identitetsskapande är dock mycket komplext och påverkas i hög grad av de maktstrukturer som existerar i samhället. Att ingen kan stå utanför diskurserna, att alla både påverkar och påverkas av dessa, blev genom artikelskrivandet klart för mig.

Barndom som präglar vuxenlivet : Samband mellan traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder

SAMMANFATTNING: Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.

Unga män berättar om våld

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.