Feedback i matematikundervisning : En empirisk undersökning om hur sex lärare undervisande i årskurs 1-3 ger muntlig och skriftlig feedback på elevers lösningar av matematikuppgifter

I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.

Problemlösning och kommunikation : En undersökande studie kring hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers kunskaper i problemlösning

I denna studie undersöks det hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers matematiska förmågor i problemlösning samt om det finns något samband mellan kommunikation och problemlösning. Detta undersöktes genom observationer och intervjuer av fem grundskollärare i årskurserna 1-4. Resultatet visar att lärare anser att kommunikationen är nödvändig för att elever ska ges möjligheten att utveckla förståelse för matematisk problemlösning. Specifikt genom att alla elever behöver ges tid för sig själv, att reflektera kring problemets innehåll för att sedan kunna föra ett matematiskt resonemang tillsammans med andra. Detta sätt är något som alla lärare använder i arbetet med problemlösning. Att reflektera själv innan argumentation i grupp tas vid är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå problemet och för att själva komma fram till en rimlig lösning med hjälp av en eller flera lämpliga strategier. Men även för att utveckla sina matematiska förmågor i problemlösning. Resultatet visar också att kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av abstrakta och konkreta verktyg vilket även forskning hävdar. Studiens slutsats visar att lärare och forskning anser att kommunikation är nödvändig för elevers utveckling i matematisk problemlösning och att elever bör ges möjligheten att argumentera, reflektera, resonera och analysera kring valda strategier på olika sätt för att utvecklas till effektiva problemlösare.

Multimodalt skrivande i praktiken : Sex lärares beskrivningar om och hur det multimodala skrivandet på Åland sker samt deras upplevelser av och attityder till multimodalt skrivande

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.

Lärares undervisning om och i hållbar utveckling : En intervjustudie om hur lärare i F-3 arbetar med hållbar utveckling samt lärares åsikter och kunskaper om hållbar utveckling

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling.

Historisk empatisk förmåga i praktiken : En kvalitativ undersökning om hur elever i årskurs ett resonerar kring historia.

I denna studie presenteras en undersökning om hur elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom användandet av historisk skönlitteratur i historieundervisningen. Genom en effektstudie med deduktiv ansats har empiriskt material samlats in genom intervju med elever i grupp och individuellt. Studiens resultat pekar på ett antal faktorer som utgår från elevens individuella förutsättningar som visats vara beroende av varandra. Till viss del visar studiens resultat på att elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom skönlitteratur. I vissa fall visas att samtal i gruppdiskussion kan vara fördelaktigt medan samtalet i andra fall inte kan relateras till att direkt resultera i att eleven utvecklar historisk empati. Dessutom pekar studiens resultat på eventuella negativa följder för elevens historiska förståelse vid användandet av historisk skönlitteratur. Mina slutsatser är att det inte kan fastställas om historisk skönlitteratur utvecklar historisk empati hos elever i årskurs 1 utifrån vald metod som eventuellt inte är tillräcklig för att dra sådana slutsatser. Istället tyder resultaten på att det är högst individuellt samt att samtalet kring historisk skönlitteratur kan bygga upp elevens förförståelse så att historisk empati kan utvecklas. När eleven har en god förförståelse finns möjligheten till att kontextualisera som i sig möjliggör förmågan till historisk empati.

Med rena händer i kampen mot VRI : Sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer om handhygien: främjande och hindrande faktorer En litteraturöversikt

Bakgrund: Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett globalt problem. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer. Bra handhygien är väsentligt för att minska VRI. Med bättre följsamhet till handhygien kan uppkomsten av VRI minskas, därför har forskning om följsamhet till handhygien och faktorer som inverkar, stort betydelse. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om sjuksköterskors följsamhet till handhygien och vilka faktorer främjar respektive hindrar följsamheten till handhygien. Metod: En litteraturöversikt som baserades på artiklar publicerade de senaste fem åren, från länder som följer Världshälsoorganisationens (WHO) handhygieniska riktlinjer. Sexton artiklar valdes efter kvalitetsgranskning för analys och beskrivning. Artiklarna bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien var låg. Följande främjande faktorer identifierades: handhygien efter patientkontakt, materialtillgång, förebilder, utbildning, verbala och visuella påminnelser, positiva individuella attityder, kvinnlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet, patientens skydd, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien. Följande hindrande faktorer identifierades: hög arbetsbelastning, bristande utbildning, kunskapsbrist, individuella attityder, hudpåverkan, materialtillgång, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien, manlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet. Slutsats: Enligt resultat rekommenderas: samspelet med kollegor och patienter, stöd av teamarbete ledare, förebilder, materialtillgång, utbildning, påminnelser, intervention med tillgång till information, stöd, resurser och möjligheter för regelbunden kunskapsuppföljning, motivera till handhygien före patientkontakt, involvera patienter.

Flerspråkighet och modermålsundervisning i Älvdalens kommun : En undersökning av politikernas åsikter

Denna studies syfte är att i Älvdalens kommun undersöka politikernas åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisningen i den egna kommunen. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har fyra politiker från Älvdalens kommun lagt fram sina åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisning i allmänhet och i Älvdalens kommun i synnerhet. Studien kom fram till att de intervjuade politikerna överlag har stor erfarenhet av flerspråkighet och är väl medvetna om flerspråkighetens betydelse för individen, men att de samtidigt inte verkar kunna utnyttja dessa positiva erfarenheter i samband med den allt större invandringen av personer som talar andra språk till kommunen. Samtidigt råder det stor osäkerhet angående organisationen av modersmålsundervisningen i den egna kommunen, att med andra ord flera av de intervjuade politikerna var osäkra om modersmålsundervisningen existerar och i så fall hur den är utformad. Studien visade även tydligt att älvdalskan, den talade språkvarieteten i kommunen, av de intervjuade politikerna anses vara ett språk.

Upplevelser av palliativ vård i hemmet under livets slutskede – ur ett anhörigperspektiv : En litteraturöversikt

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att ge stöd till patienten och anhöriga under och efter vårdtiden. De ”6 s:n” är en arbetsmodell inom palliativ vård där patienten har rätt till självbestämmande och att upprätthålla sina sociala relationer, även stöd till anhöriga ingår. Anhöriga har en betydelsefull roll i den palliativa vården, deras närvaro skapar möjlighet för den döende att vara hemma i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet under livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från fem olika länder med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades kopplade till anhörigas upplevelser: Palliativa teamets inträde i hemmet, anhörigas vårdansvar, den medicintekniska utrusningens inverkan på vardagslivet, känslor och konsekvenser för anhöriga samt förbättringsmöjligheter och anhörigas uppfattning om palliativ vård. Slutsats: Anledningen till anhörigas vårdansvar var löftet att få dö hemma, uppgiften upplevdes krävande och gav konsekvenser på sömnen och deras fysiska och psykiska mående. Detta var genomgående i hela litteraturöversikten. Vården i hemmet sågs som den rätta platsen att dö på för alla parter, endast en anhörig uttryckte avsky för situationen. Enligt anhöriga var stödet bra dock fanns det ett ökat behov av mer resurser för fullständig trygghet.

Bemötande i vården vid övervikts- och fetmaproblematik En litteraturöversikt

Bakgrund: Övervikt och fetma orsakar idag fler dödsfall än undervikt. Det är ett folkhälsoproblem som ökar över hela världen. Övervikt och fetma leder till såväl fysiska som psykiska problem och besvär för den drabbade. Forskning har visat att patienter med övervikt eller fetma upplever mest stigmatisering i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bemötandet av patienter med övervikts- och fetmaproblematik ur patientens och vårdpersonalens perspektiv. Metoder: En litteraturöversikt. Resultat: Det framkom att patienter med högre BMI upplevde negativt bemötande från vårdpersonal, att de inte blev hörda. Patienterna sökte inte gärna vård. Det framkommer att vårdpersonalen hade en negativ attityd till patienter med övervikt eller fetma och ville helst inte vårda dessa. Slutsats: Patienter med övervikt eller fetma är en utsatt patientgrupp i såväl samhälle som inom vården. Patienterna upplever att de inte blir hörda och inte blir tagna på allvar. Vårdpersonal är enig om att vården måste hjälpa dessa patienter, trots det uppger en stor del av vårdpersonal att de inte vill vårda patienter med övervikt eller fetma relaterat till tidsbrist.

Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om vad som är viktigt vid upplägget av sex- och samlevnadsundervisning

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit under utveckling en längre tid. Från att upplysa befolkningen om riskerna med sex, och olika ”sexuella störningar” som homosexualitet, har fokus flyttat till att bejaka människors olika sexualiteter och få alla människor att känna sig trygga i sin identitet. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att få en fördjupad kunskap kring vad som är och anses viktigt vid sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola och hur man kan arbeta med de rådande normer som finns. Litteraturstudien har hämtat aktuell litteratur inom forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Litteraturen har granskats och valts ut för att svara mot studiens frågeställningar. Resultatet från studien visar vilket gemensamt ansvar rektorer och lärare har för att sex- och samlevnadsundervisningen ska integreras i fler skolämnen, samt att man bör arbeta med mål och bedömning för att få ett gynnsamt lärande och få delaktiga elever som kan påverka undervisningen. Det är viktigt för att undervisningen ska utgå från elevernas behov och funderingar samtidigt som både ett riskperspektiv och ett njutningsperspektiv lyfts. Lärarna bör arbeta objektivt och lyfta frågor som avviker från den heterosexuella normen, bland annat Hbt- frågor, detta för att inkludera alla elever i sex- och samlevnadsundervisningen.

Är teknikämnet efter över 20 år med egen kursplanpå väg att etablera sig i årskurs 1-3? : Åtta lärares beskrivning av sin planering och undervisning iteknik

Studien har haft som syfte att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 planerar och genomförundervisning i teknik. Frågeställningarna som tagits fram för att för att få svar på studiens syfteär: hur beskriver lärarna att de planerar för teknikämnet, allmänt och i relation till det centralainnehållet för årskurs 1-3?, hur beskriver lärarna att de undervisar relaterat till det centralainnehållet i teknik för årskurs 1-3? samt vilka undervisningsmetoder används, enligt lärarna?Dessa frågor har det sökts svar på genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i årskurs 1-3.I resultatet framkommer att teknik är ett ämne som inte fullt ut har fått fäste i årskurs 1-3, då detvisar sig att flera lärare i studien saknar förtrogenheten med ämnets kursplan och planering ochundervisning beskrivs till stor del bedrivas tillsammans med No-ämnena. Teknikämnet har haften egen kursplan i tjugo år. Trots detta saknas på många skolor lärare med utbildning i tekniksamt material. Det framgår dock också i resultatet att några av de intervjuade lärarna ärintresserade och väl insatt i ämnets kursplan, även material i form av Skellefte-tekniken och NTAanvänds av flertalet av lärarna i studien. Teknikämnet behöver stärkas ytterligare som eget ämneoch i högre utsträckning undervisas separat för att ge eleverna en god uppfattning av vad som är teknik

Äldre och ensamhet : En kartläggning av sociala insatser för äldre personer i Dalarnas kommuner

Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer.

Passive MVC och MVVM designmönster i Android : En jämförelse av kodkomplexitet mellan Passive MVC och MVVM

Det mobila operativsystemet Android är idag ett ganska dominerande operativsystem på den mobila marknaden dels på grund av sin öppenhet men också på grund av att tillgängligheten är stor i och med både billiga och dyra telefoner finns att tillgå. Men idag har Android inget fördefinierat designmönster vilket leder till att varje utvecklare får bestämma själv vad som ska användas, vilket ibland kan leda till onödigt komplex kod i applikationerna som sen blir svårtestad och svårhanterlig. Detta arbete ämnar jämföra två designmönster, Passive Model View Controller (PMVC) och Model View View-Model (MVVM), för att se vilket designmönster som blir minst komplext med hjälp av att räkna fram mätvärden med hjälp av Cyclomatic Complexity Number (CCN). Studien är gjord utifrån arbetssättet Design & Creation och ämnar bidra med: kunskap om vilket mönster man bör välja, samt om CCN kan peka ut vilka delar i en applikation som kommer att ta mer eller mindre lång tid att testa. Under studiens gång tog vi även fram skillnader på om man anväder sig av den så kallade Single Responsibilyt Principle (SRP) eller inte. Detta för att se om separerade vyer gör någon skillnad i applikationernas komplexitet. I slutändan så visar studien på att komplexiteten i små applikationer är väldigt likvärdig, men att man även på små applikationer kan se skillnad på hur komplex koden är men också att kodkomplexitet på metodnivå kan ge riktlinjer för testfall.

Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun

Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap. Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.   Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.   Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.   Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.

Uppdrag Orsa - En utvärderande studie av skola och arbetsliv i samverkan

Skolan fyller många funktioner, varav en är att öka elevernas förståelse för sin roll som samhällsmedborgare, en annan är att förbereda eleverna för ett framtida inträde på arbetsmarknaden. Syftet med elevernas kontakter med arbetslivet under grundskoletiden är att det utgör en viktig del av det livs- och meningssammanhang som eleverna ingår i. För att eleverna skall kunna göra sina studie- och yrkesval måste de få tillfälle att på olika sätt pröva skilda arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. Det är viktigt att de unga får självupplevda insikter i de krav som ställs inom olika yrken och på olika arbetsplatser. Detta stärker upplevelsen av sammanhang och mening och kan bidra till ökad studiemotivation i skolan. I Orsa kommun har man aktivt arbetat med denna fråga och organiserat samverkan mellan skola och arbetsliv i form av Uppdrag Orsa. En verksamhet som sker i nära samverkan mellan Orsaskolan, Orsa kommun och näringslivet i Orsa. Denna är uppbyggd av Uppdrag Orsa Kommun respektive Uppdrag Orsa Näringsliv. Studien syftar till att beskriva och analysera de resultat och erfarenheter som Uppdrag Orsa Kommun respektive Uppdrag Orsa Näringsliv har genererat under 2006 och vt 2007 som det uppfattats av olika grupper av intressenter. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställning: a) På vilket sätt har Uppdrag Orsa organiserats och genomförts? b) Vilka pedagogiska effekter har Uppdrag Orsa gett upphov till? Med utgångspunkt i hur dessa frågor kan besvaras diskuterar jag tänkbara slutsatser och konsekvenser för att ge eleverna ökade möjligheter att förstå hur arbetslivet fungerar, samtidigt om det kan fungera motiverande både för deras studier som för framtida yrkesval.