Naturvetenskap i förskolan : En intervjustudie om pedagogers beskrivning av barns naturvetenskapliga lärande i åldern 1-3 år

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ”Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap?”, ”Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap?”, ”På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande?”, samt ”Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn?”. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp. Intervjusvaren påvisar att barns spontana naturvetenskapliga verksamhet är en stor del av respondenternas arbete med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ser även sig själva och sitt engagemang och intresse som en viktig förutsättning för barns naturvetenskapliga lärande. Sitt arbete med naturvetenskap i förskolan beskriver respondenterna som att det mest handlar om ämnet biologi. Då respondenterna exemplifierade olika aktiviteter eller händelser som de menar speglar deras naturvetenskapliga verksamhet i förskolan så anger de bland annat arbete med växtprocesser, vattenlek, bygglek, årstider, väder, internet och naturkännedom. Genom dessa exempel påvisar respondenterna även aktiviteter inom kemi, fysik och teknik och inte bara inom biologi.

Överlämningar från förskola till förskoleklass

Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan 4 förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden. 

Fyra lärare om könsskillnader och framgång i skolan : Varför ges flickor i högre grad än pojkar ett högre kursbetygjämfört med nationellt provbetyg i engelska 5 och engelska 6?

Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats. I bakgrunden redogörs för hur flickors och pojkars studieprestationsett ut historiskt, hur bedömningen av ämnet engelska sker samt skillnader i betygssättningmellan nationellt prov och kurs gällande engelska 5 och engelska 6. Det teoretiska perspektivetgrundar sig på tidigare forskning kring könsskillnader relaterat till studieprestation med fokus påflickors och pojkars beteenden samt attityder. Teorin är uppdelat i områdena ansträngning,motivation, förväntningar, självförtroende och stress.Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever att skillnaderna i flickors och pojkarsstudieprestationer är i linje med vad forskning gällande det teoretiska perspektivet visat. Dessakönsskillnader, kopplat till att nationellt prov och kurs mäter olika förmågor och även betygssättsefter olika riktlinjer, är tillsammans möjliga påverkansfaktorer till att flickor i högre utsträckningän pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de skrev på det nationella provet.

Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola

Artikelns övergripande syfte är att redovisa hur pedagogisk personal och rektorer i en svensk kommun ser på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Frågor kring inflytande, påverkan och kompetens samt styrdokumentens betydelse i samband med arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ställdes. Personalens och rektorernas syn på orsaker till att barn hamnar i behov av särskilt stöd studerades också. Samtlig pedagogisk personal tillfrågades (N=1345) varav 73 % svarade. Bland rektorerna (N=45) var svarsfrekvensen 100 % . Den teoretiska ansatsen är socialkonstruktivistisk och verksamhetsteorin har använts för att studera och analysera kommunen och skolan som system. Resultaten visar bland annat att drygt en fjärdedel av all pedagogisk personal i kommunen anser att de har små möjligheter att påverka barns måluppfyllelse, att de flesta anger att speciallärare/specialpedagoger ska ha störst inflytande över arbetet kring barn i behov av särskilt stöd samt att orsakerna till att barn hamnar i behov av särskilt stöd oftast anses bero på barnets individuella brister.

Samtal om demokratiuppdraget i praktiken : Elever och lärares tankar kring demokratiuppdraget iskolan

Syftet med denna studie är att skapa en djupare diskussion om hur elever och lärare igrundskolans tidigare år uppfattar och arbetar med skolans demokratiuppdrag. Elever och läraresåsikter om förutsättningar och begränsningar i praktiserandet av demokratiuppdraget ges ocksåfokus. Studien är av kvalitativ art, där intervjuer har gjorts med tre verksamma lärare och fyraelever i grundskolans tidigare år. Intervjuerna grundar sig på en kvalitativ intervju, där personernasom intervjuas ges möjlighet till att formulera egna svar. Intervjuerna har genomförts enskilt, föratt sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna harsvårigheter med att diskutera själva innebörden i begreppet demokrati. Även lärarna anger attdetta är ett svårt ord och använder olika redskap för att konkretisera begreppet. Resultatet visarockså att demokratiuppdragets värdegrund är något som praktiseras dagligen i det vardagligaarbetet. När situationer som konflikter uppstår skapas också möjlighet till samtal omdemokratiuppdragets värden. Studiens resultat visar vidare att praktiserandet avdemokratiuppdraget i klassrummet kräver ett öppet klimat som tar tillvara på elevers frågor ochintressen. Dessutom påpekar lärare att det inte finns någon given metod för att praktiserademokratiarbetet, då alla elever är olika och lär olika. Motverkande av kränkande behandling ärockså något som behandlats i denna studie. Detta diskuteras endast som förebyggandehandlingar. Via resultatet framkommer att planering och reflektion med andra lärare är viktigaaspekter för att praktisera demokratiuppdraget.

Exploring 'Samoaness' in the Samoan language film The Orator (O Le Tulafale)

The Pacific nation of the Independent Samoa (formerly Western Samoa)  is not known for having a developed film industry.   In 2011, a Samoan languge film called The Orator (O le Tulafale) placed the spotlight on Samoa, its people, and the Samoan culture when it became the country’s first ever film to be accepted into major international film festivals such as the 68th Venice Film Festival.  Samoans the world over have embraced the film for its richness, compassion, and authenticity. Yet at times, the film portrays the Samoan culture as harsh and cruel.   Samoans are usually quick to criticise negative portrayals of their culture but the thousands of comments on the film’s official Facebook page show otherwise.  From April 2011 to March 2012, there were only 11 comments criticising the film on Facebook, and these criticisms were denounced as ‘un-Samoan’. This raised the question as to why Samoans did not react to the unflattering portrayals of their culture, but instead react against legitimate criticisms of the film.  By using Foucault’s concept of heterotopia and the Samoan narrative structure of fāgogo, a heterotopia space and a utopia space are created in which past memories confirming Samoan cultural identity and bonds to the culture are evoked and are (re)experienced by Samoans while viewing the film.  Thus the film’s ability to encourage this is what Samoans praise rather than the actual film.  

NO-lärares syn på begreppsanvändning i NO-undervisningen i årskurs 1-8 : En kvalitativ intervjustudie om lärares syn på begrepp och deras syn på det naturvetenskapliga språkets användande

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare ser på begreppsanvändning i NO-undervisningen och hur de ser på sitt eget användande av begrepp i undervisningen. Studien visar att lärare sällan planerar specifikt för begreppsanvändning i undervisningen. Lärarna anger i studien att de jobbar med begrepp genom att diskutera dessa i klassrummet när de dyker upp. Tidsbrist anges ofta som orsak till att inte ta reda på elevers förkunskaper, något som enligt många forskare anses vara en framgångsfaktor i undervisningen av naturvetenskapliga fenomen och dess begrepp. I studien framkom att det finns en medvetenhet hos lärarna kring vikten av att koppla elevers förkunskaper till det naturvetenskapliga språket och aktuella begrepp men att lärarna i denna undersökning inte genomför detta i den utsträckning de önskar på grund av bristande tid. Studien visar också en medvetenhet hos lärarna om vikten av att diskutera begrepp och fenomen i det naturvetenskapliga klassrummet men även i den frågan återkommer lärare till tidsbrist som orsak till att begrepp inte diskuteras i den utsträckning som lärarna önskade.

”Man får bara skriva = om det väger jämnt” : En studie om vilken begreppsuppfattning avseende likhetstecknet som elever ger uttryck för efter avslutat mellanstadium

Studien undersöker vilken begreppsuppfattning avseende likhetstecknet som elever ger uttryck för efter avslutat mellanstadium, det vill säga i början av årskurs 7. Utgångspunkt tas i forskning som visat att en relationell förståelse för likhetstecknet är kritisk för elevers möjligheter att bli framgångsrika inom algebra. Studien omfattar 159 elever i årskurs 7 som deltagit genom att fylla i en skriftlig enkät bestående av uppgifter som utformats för att undersöka hur elever definierar och tolkar likhetstecknet. Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan hur elever definierar likhetstecknet och vilken begreppsuppfattning de ger uttryck för i sina tolkningar av matematiska uppgifter. När eleverna själva ska prestera en definition ger en majoritet av dem spontant uttryck för en operationell begreppsuppfattning. I det matematiska arbetet med uppgifter som involverar ekvivalenta uttryck framkommer dock en mer nyanserad bild. I dessa anger en majoritet av eleverna rätt svar och använder lösningsstrategier som ger uttryck för både grundläggande och mer sofistikerad jämförande relationell begreppsuppfattning. Elevers acceptans av definitioner som uttrycker likhetstecknets innebörd substitution har också undersökts och resultatet bekräftar vad som framkommit i tidigare forskning. Betydelsen substitution accepteras i högre grad av elever med relationell begreppsuppfattning om likhetstecknet och i lägre grad av elever som gett uttryck för en operationell sådan.  

Historia utanför klassrummet : Historielärares tankar om villkor för historieundervisning i årskurserna f-3

I den här studien undersöks vad lärare som undervisar i ämnet historia anser om historieundervisning som sker utanför klassrummet genom en empirisk studie där syftet är att få insikt i hur lärare i årskurserna f-3 ser på undervisning utanför klassrummet och vilken betydelse lärarna ser att den typen av undervisning kan ha för elevers lärande. Tidigare forskning visar på vikten av att eleverna ges möjlighet till dialog och uppmuntran till ett kritiskt förhållningssätt till det som presenteras på exemplevis ett museum. Därför är det relevant att ta reda på hur lärare anger att de kommunicerar med sina elever och om de ser att kommunikationen ser annorlunda ut då undervisningen sker utanför klassrummet. Under arbetets gång intervjuades tre lärare och deras utsagor analyserades samt diskuterades i relation till relevant litteratur inom området. Det huvudsakliga resultatet visade att samtliga lärares uppfattning är i huvudsak att historieundervisning som sker utanför klassrummet är kopplad till upplevelser och att det finns en didaktisk poäng med denna typ av lärande. Två av lärarna menar att då fler sinnen är involerade, befäster sig kunskapen lättare. Vad gäller kommunikationen menar två av tre lärare att då historiundervisningen sker utanför klassrummet blir eleverna mer engagerade, vilket de menar har koppling till att det ofta innebär en upplevelse att se ett historiskt föremål eller besöka en historisk plats. Lärarna uppger att elevernas engagemang i sin tur innebär fler tankar och funderingar, vilket resulterar i rikligare dialog mellan lärare och elever.

Pilotprojektet ANDT på schemat : en satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna (Utvärderingsrapport)

Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun startade höstterminen 2013 pilotprojektet ANDT på schemat – En satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna. Förutom att syftet var att eleverna skulle få möjlighet att förbättra sina kunskaper om temat ANDT skulle undervisningen även bidra till att utveckla elevernas kritiska tänkande och förmåga att reflektera över sina värderingar och attityder. Eleverna skulle också ges möjligheter att utveckla sina förmågor att söka information via internet, kritiskt granska källor, träna att arbeta i projektform samt skriva en projektrapport. Syftet med utvärderingen är att beskriva och tolka på vilka sätt ett nyutvecklat kursmaterial för att undervisa om ANDT-frågor uppfattas fungera i praktiken. Följande frågeställningar formuleras med utgångspunkt i detta: Hur uppfattar de medverkande lärarna och eleverna att pilotprojektet ANDT på schemat fungerade avseende att:   utveckla elevernas kunskaper om ANDT-frågor  påverka elevernas motivation och intresse för ökad kunskap inom ANDT-området påverka elevernas värderingar och attityder inom ANDT-området utveckla elevernas förmågor att söka information på internet och att kritiskt granska källor utveckla elevernas förmågor att arbeta projektinriktat i grupper samt att skriva en projektrapport   Data har samlats in genom enkätundersökning till de elever som deltog i pilotprojektet, genom intervjuer med lärarna, observationer vid klassrumsbesök och de rapporter som eleverna producerade under projekttiden. Resultatet redovisas tematiserat och följer de tre faser som undervisningen i ANDT på schemat byggdes upp runt, d.v.s. startblock, resa och målgång. Erfarenheterna från projektet visar bl.a. att en majoritet av eleverna svarade att de fick tillräcklig information både om ämnesinnehåll och att de förstod hur arbetet skulle genomföras. Alla elever var dock inte med ”på tåget”. Det var cirka 15 procent av eleverna som ansåg att de inte hade fått en bra introduktion till temat, men framför allt var det drygt 20 procent av flickorna och nästan 30 procent av pojkarna som uppgav att de inte fått tydliga instruktioner till hur arbetet skulle genomföras. Under arbetets gång var det sedan cirka 15 procent av eleverna som uppgav att arbetet i deras grupp inte fungerade och drygt 15 procent av flickorna och drygt 20 procent av pojkarna som svarade att alla i deras grupp inte medverkade i arbetet. En relativt liten andel (knappt 10 %) ansåg att de inte fick det stöd och hjälp i arbetet som de behövde. Det var även relativt många som tyckte att det inte var lika givande att arbeta projektinriktat i grupper som det är med ”vanlig” undervisning, 17 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna. Dessa elever tycker inte heller att det var vare sig ett roligt, intressant eller meningsfullt sätt att arbeta på. En överväldigande majoritet av eleverna upplever ändå att deras kunskaper om ANDT-frågor hade förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl, liksom att eleverna har utvecklat sin förmåga att söka information och värdera källor på internet. Många av eleverna säger också att de utvecklat sin förmåga att skriva en projektrapport. Däremot förefaller det vanskligt att veta något mer bestämt om hur elevernas attityder och värderingar påverkats. En positiv tolkning kan dock vara att många elever fått upp ögonen för det riskfyllda med att nyttja alkohol, narkotika, dopning och tobak och därför också i en del avseenden omprövat sina tidigare ståndpunkter. Resultatet av projektet visar att det verkar finnas en potential för utveckling av startblocket, framför allt genom att lägga mer tid på introduktionen av ämnesinnehållet och att ge mer utrymme åt att beskriva hur arbetet är tänkt att genomföras. Det verkar också finnas en förbättringspotential genom att erbjuda eleverna hjälp och stöd under hela processen och att lärarna är uppmärksamma på hur samarbetet i grupperna fungerar. Det framstår som att lärarens roll som ledare för arbetsprocessen än mer behöver sättas i centrum. Resultatet kan sammanfattas som att en överväldigande majoritet av eleverna upplever att deras kunskaper om ANDT-frågor förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl. När det däremot gäller elevernas intresse för att arbeta med ämnesövergripande projektarbete i gruppform är bilden mera splittrad. Det är visserligen en klar majoritet av eleverna som anger att detta sätt att arbeta både är roligt, intressant och meningsfullt och att de kan rekommendera andra elever att arbeta på detta sätt. Mot detta står att runt 20 procent av eleverna säger att de inte alls uppskattar denna arbetsform. Detta skapar svårigheter om målet är att alla elever ska vara delaktiga i undervisningen. Å andra sidan förefaller det sannolikt att även när andra undervisningsformer används så attraheras inte heller då alla elever. En slutsats i det avseendet är att det, trots att alla elever inte uppskattar detta sätt att arbeta, mycket som talar för att detta sätt att undervisa framstår som värt att utveckla vidare.

On Rememberance of Things Past: Woodstock and the Counterculture

The natural disposition of mankind is to want Utopia. In literature from the very beginning, from our most primitive to our most sophisticated verses, from the pens of atheists to acolytes, the human spirit has always scratched out, searched, even longed, for Utopias. When Utopias can somehow be linked to a political entity, the subsequent delirium from would-be followers numbers millions.

Mapas da formação docente na década de 90 : espaços de regulação social e emancipações possíveis

A presente pesquisa, Mapas da formação docente na década de 90: espaços de regulação social e de emancipações possíveis analisa, com base no projeto socio-econômico em vigor no Brasil, as tendências que são projetadas nas reformas da formação de professores. O estudo valeu-se da abordagem cartográfica analisando os mapas normativos oficiais representados nesta investigação pela Lei de Diretrizes e Bases da Educação Nacional de 1996, pelo Plano Nacional de Educação e pelas Diretrizes Curriculares para Formação de professores para a Educação Básica. A pesquisa deteve-se, igualmente, na análise do mapa de um lugar, em suas interrelações com as determinações das políticas macroeducacionais. Estas reflexões foram confrontadas com uma proposta de resistência, nominada também de mapa emancipatório, conforme ensinamento de Santos (1998, 2000). As conclusões provisórias do processo investigativo sinalizam para as marcas reguladoras do processo de formação traduzidas em: transnacionalização das políticas educativas; educação para o mercado; falsa autonomia; avaliação de desempenho; participação de baixa intensidade; formação, profissional gerenciada; ênfase no técnico e no administrativo; razão prática. Propondo mapas emancipatórios defende-se a educação como direito universal e bem público; o conhecimento emancipatório; uma política global de formação. A pesquisa reforça a necessidade de construir novos mapas, os quais sejam portadores de novas frentes de diálogo, de utopia e de emancipações.

Economia ecológica da emissão antropogênica de CO2 - uma abordagem filosófico-científica sobre a efetuação humana alopoiética da Terra em escala planetária

O objetivo desta tese, "Economia Ecológica da Emissão Antropogênica de CO2 – uma Abordagem Filosófico-Científica sobre a Efetuação Humana Alopoiética da Terra em Escala Planetária utiliza o novo paradigma ambiental, que inclui as seguintes ferramentas teóricas originais: · o uso da filosofia da efetuação de Friedrich Wilhelm Joseph Schelling (1775-1854); · uso da teoria da auto-organização para demonstrar a existência de uma efetuação humana alopoiética de dimensões geológico-planetárias; · a articulação das implicações filosófico-científicas em uma via de recorrência que inclui a contingência, a reprocessualidade, a ética e a hermenêutica, além das abordagens e estratégias da interdisciplinaridade e da transdisicplinaridade; · uma nova estrutura de abordagem empírica para a coleta de dados ambientais, a matriz de amostragem ambiental. Nesta abordagem é proposto o posicionamento da Epistemologia Ambiental levando em conta o aspecto unificador sistêmico, após ser realizada a crítica das abordagens anarquista e pós-normal. A Economia é posta como antiexemplo no qual a Economia tradicional (Clássica, Neoclássica e Ambiental) é caracterizada como uma pseudociência, a partir das suas ilusões, dogmas, mitos, fantasias, falácias, falsa "lei", falsas metáforas e o abandono da ética e da visão sistêmica, sendo suas afirmativas (falsas) comparadas com os resultados das demais ciências e com a situação real do planeta Terra, no início do século XXI. O contraponto da Economia tradicional é estabelecido pela apresentação dos conceitos de ecodesenvolvimento, sustentabilidade, estado-estável, Economia Win-Win e o advento da Era Solar. A Economia Ecológica constitui uma nova Ciência Ambiental, passando atualmente por um processo de corrupção economicista. A apresentação da efetuação humana alopoiética é feita em duas principais escalas: a geológica e planetária. A efetuação humana alopoiética registrada em escala geológica inclui as seguintes formas: paisagística, pedogênica, litológica, geodinâmica (sísmica, vulcânica, hídrica, massiva e erosional), fossilífera e geoquímica. A efetuação humana alopoiética registrada em escala planetária apresenta as seguintes formas: climática, asteróide-meteorítica, da biodiversidade, aeroespacial próxima e extraplanetária. A emissão antropogênica de gás carbônico (CO2) na atmosfera terrestre, uma emissão difusa e sem fronteiras geográficas, é abordada com a Economia Ecológica. A partir da identificação do aquecimento global com "a conta entrópica devida à era da máquina" (Rifkin, 1992, p. 81) que a Natureza apresenta aos seres humanos, é feita a tentativa de estabelecer um valor real do fenômeno, tendo como ferramenta científica a abordagem emergética. A partir da constatação de que a efetuação humana alopoiética registrada até o final do século XX foi realizada de forma imprevista, imprudente e fora de controle e tendo em vista a emergência da Era da Terra-Pátria, no início do século XXI, e a necessidade de reorientar a globalização em curso, alternativas para a busca da efetuação terrestre consciente são apresentadas. As principais alternativas propostas para resolver (ou encaminhar a resolução) para a questão ambiental são as economicistas, da qualidade ambiental total (ISO 14000), as industrialistas (produção limpa, fator 4, fator 10 e capitalismo natural), as científicas (geofisiologia e terraforming), da Economia Ecológica e Economia Win-Win, as políticas (Política da Biosfera e Plano Marshall Global), as éticas, a utopia do reencantamento do Mundo e a proposta programática da Agenda 21. As conclusões e interpretações desta tese provém dos resultados obtidos pelo cálculo da emissão de CO2 para a atmosfera, sua emergia e valor real através de dados obtidos na Internet e da contextualização destes nas propostas existentes para o encaminhamento da questão ambiental. A mitologia de Ícaro na tentativa ambiciosa em se afastar da Natureza e o retorno à ela na forma de uma Fênix de ressurgimento autopoiético, fornece a visão do reenvolvimento ambiental humano.

O Brasil visto verticalmente : uma constelação chamada Monteiro Lobato

Abordamos, nesta tese, quatro perfis do escritor paulista Monteiro Lobato (1882-1948). Primeiro, seu lado visionário, que redundou na criação de uma extensa obra voltada para a infância e, paralelamente, em uma grande investida no mundo empresarial. É a utopia escrita e passada ao ato. Para levar a cabo seu trabalho hercúleo, Lobato sorveu da filosofia de Nietzsche o quantum satis para lhe redobrar a ímpeto intelectual. Este é o segundo ponto discutido aqui. Fazendo tabula rasa dos ideais educacionais de seu tempo, Lobato criou personagens paradigmáticos para povoar sua Utopia, calcados no pensamento de Rousseau (Emílio x Emília) e nos ideais do Iluminismo. É a matéria do terceiro capítulo. Para fechar o círculo, no quarto capítulo, examinamos os vínculos do autor com a sociedade norte-americana do início do século XX, que lhe forneceu o modelo de uma comunidade próspera e feliz, que o escritor sonhava implantar no Brasil.

O trabalho acadêmico do professor universitário no processo de desenvolvimento do espaço público na universidade federal : um estudo de caso na Universidade Federal de Santa Catarina e na Universidade Federal do Rio Grande do Sul

A presente pesquisa é um estudo de caso de natureza qualitativa, com apoio nos pressupostos teóricos do materialismo histórico. Tem por objetivo compreender como o trabalho acadêmico (o ensino, a pesquisa e a extensão) se manifesta no processo de organização, desorganização e de desenvolvimento do espaço público na Universidade Federal de Santa Catarina (UFSC) e na Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS), nos últimos dez anos, com o avanço do neoliberalismo que incide sobre as Universidades, enfraquecendo os seus espaços públicos, e diante das relações vivenciadas pelo professor no processo de execução desse trabalho. Com base nas analises dos documentos pertinentes (leis, decretos, regimentos e outros), na literatura pesquisada, na experiência da investigadora e como profissional vinculada à UFSC, e nas entrevistas semi-estruturadas realizadas com os professores dessas Universidades, com respaldo nas distintas áreas de conhecimentos da CAPES, esta pesquisa se desenvolve a partir da tese de que, no exercício do trabalho acadêmico, o professor universitário tem possibilidades de, através das relações que estabelece com o seu trabalho, organizar, desorganizar, na perspectiva de desenvolvimento, diante das condições atuais de realização do trabalho, o espaço público na UFSC e na UFRGS. A partir dos resultados da pesquisa, analisando o exercício do trabalho acadêmico, no processo de desenvolvimento do espaço público, há evidências concretas de que esse processo se manifesta na Universidade, atendendo as necessidades estabelecidas pelo professor na interação com as condições de realização do trabalho acadêmico. Esse trabalho desenvolvido pelo professor é um trabalho consciente, no sentido de que é determinado pelas suas condições de vida e de trabalho. Neste contexto, o espaço público vem se degradando diante do processo de manifestação do trabalho acadêmico, porque tem se enfraquecido o processo de liberdade acadêmica diante das exigências do Estado, segundo as quais a Universidade necessita produzir competitiva e lucrativamente para se manter. Com a omissão do financiamento do Estado, os professores são compelidos a constituir parcerias com setores privados e, com isto, há um cerceamento da liberdade acadêmica, por exemplo, no processo de produção, de maturação e de desenvolvimento das pesquisas. Há uma tendência de enfraquecimento dos espaços públicos diante do enfraquecimento da liberdade acadêmica, na universidade pública. Com isto, há um fortalecimento do espaço privado e da legitimação das ações neoliberais. O professor vive essencialmente a necessidade de constituir e desconstituir, de organizar e desorganizar, de fortalecer e enfraquecer o processo de desenvolvimento do espaço público na Universidade. A universidade pública é constituída de antagonismos; é isso que a faz uma instituição instigante para quem com ela interage. Viver a universidade pública é desafiar o lógico, é viver entre a utopia e a realidade cada vez mais estreita e sufocante, e também entre o elitismo e o antielitismo, entre o que é necessário fazer e o que verdadeiramente se faz no desenvolvimento do ensino, da pesquisa e da extensão.