The Great Irish Famine in history-writing and prose fiction : "the mutual interplay of two narrative genres"

Denna tvärvetenskapliga studie kontextualiserar den skönlitterära framställningen av hungersnöden i Irland i mitten av 1800-talet i förhållande till tre olika faser av irländsk historieskrivning ‒ den nationalistiska, den revisionistiska, och den postrevisionistiska ‒ med syfte att granska i vilken mån prosafiktionen antingen återspeglar eller motsäger historikernas tolkningar. År 1845 drabbades landet av en dittills okänd potatispest som förstörde skörden helt eller delvis under de följande fem åren. Missväxten ledde till utbredd svält och epidemiska sjukdomar som dödade åtminstone en miljon människor, medan ytterligare en och en halv miljon flydde, huvudsakligen till Förenta Staterna, England, och Kanada. I sina försök att hitta en rationell förklaring till hur potatispesten kunde utvecklas till den värsta svältkatastrofen i Europa under modern tid, har historiker påvisat ett antal bidragande faktorer, till exempel överbefolkning, de fattigaste jordlösa småbrukarnas och lantarbetarnas beroende av potatisen som sitt baslivsmedel, underutveckling inom jordbruket, det rådande jordegendomssystemet, och den dåvarande brittiska regeringens misslyckande att tillhandahålla effektiv och tillräcklig nödhjälp. Historiska förklaringar är naturligtvis nödvändiga för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hungersnödens orsaker och konsekvenser, men svårigheten med att skildra offrens situation i en historiografisk analys baserad på fakta är uppenbar då deras egna vittnesmål till största delen saknas i källmaterialet. Följaktligen finns det en risk att historieskrivningen förmörkar det som onekligen var centrala realiteter för de värst drabbade, nämligen svält, vräkning, sjukdom och död. Här kan skönlitteraturen bidra till att komplettera historien. Genom att fokusera på ett specifikt (fiktivt) samhälle och dess (fiktiva) individer, kan skönlitterära verk ge en inblick i hur hungersnöden inverkade på olika samhällsskikt, vad människorna gjorde för att överleva, hur nöden och fasorna påverkade deras psyke, och vad eller vem de höll ansvariga för katastrofen. Å andra sidan kan denna fokusering innebära att författaren misslyckas med att ge en helhetsbild av hungersnödens enorma omfattning och att redogöra för alla faktorer som orsakade och förlängde den. Paul Ricoeurs teori om samspelet mellan historia och fiktion (the interweaving of history and fiction) är därför ett nyckelbegrepp för att bättre förstå denna traumatiska period i Irlands historia. Avhandlingen omfattar en textanalytisk, komparativ kritik av ett antal historiska och skönlitterära verk. Genom närläsning av dessa texter granskar jag vilka aspekter av hungersnöden (politiska, ekonomiska, sociala) de olika författarna valt att behandla, och på vilket sätt, samt hur deras synvinklar har format tolkningarna i sin helhet. I detta sammanhang tar jag också upp skillnaderna mella fakta och fiktion, och speciellt de etiska problem som är förknippade med skildringen av traumatiska händelser och mänskligt lidande. Samtidigt undersöker jag, med hänvisning till Roger D. Sells kommunikationsteori, huruvida vissa författare anslår en påstridig ton i sina verk och hur detta påverkar dialogen mellan författare och läsare. Med utgångspunkt i Ricoeurs teori argumenterar jag för att historia och fiktion inte bör ses som ömsesidigt antitetiska diskurser i skildringen och tolkningen av det förflutna, och att skönlitteraturen genom fokuseringen på offren, som ofta tenderar att reduceras till statistik i historieskrivningen, kan förmedla en bättre förståelse och en djupare känsla för den mänskliga dimensionen av den tragedi som utspelades under hungeråren.

Caught in the dance : dream poems, experiential narrative, and the continuity hypothesis

This thesis explores the efficacy of the dream poem as a narrative device and is the outcome of practice-led research. The creative component, a novella, includes significant dreams of the main characters in the form of lyric poetry. The author’s own dream reports are used as source material for the poetry, and are contextualised within a prose fiction framework. Caught in the Dance is an experiment in combining prose with dream poetry and in investigating the experiential power of dreams on the formation of character identity. The exegesis discusses dreaming as an experience and the place of that experience in the context of identity narratives. Central to this discussion is the continuity hypothesis regarding the symbiosis of waking and sleeping life. Fludernik’s theory of experiential narrative is applied to dreaming and to the composition of poetry. This theory moves the emphasis of narrativity from events and the action of telling to ‘grounding narrativity in the representation of experientiality’ (Fludernik 1996:20). Ricoeur’s theories on identity and narrative are also applied to the reading of dreams, and experiences in general. He calls the system through which we ‘read’ life the ‘semantics of action’ (Ricoeur 1991b:28). Fludernik’s and Ricoeur’s approaches build on each other and they are brought together in the context of theories of the self, consciousness, and the processing of experience. Lyric poetry, as a creative product of that same consciousness, is discussed as experienced narrative moment. Furthermore, those moments are identified as defining elements in the identity narratives of characters. By combining the experience of dreaming with the experience imparted through lyric poetry, this thesis argues that the continuity hypothesis serves effectively as a demonstration of the wider narratological importance of experiential narrative.

Of Taffeta and Soil

OF TAFFETA AND SOIL is a collection of poetry unified through images of Argentinean and Floridian soil, flora, and fauna, and by themes of geographic and emotional dislocation, memory, and the quest for home. These images are brought forth in lyrical poems that question the growth and settling of a romantic partnership, domestic turmoil and resolution, and the constant tension between self and community. Mostly written in free verse, the collection also utilizes forms such as prose poem, haiku, and sonnet, for more formal unity. Section one chronicles and explores a romantic relationship through attraction, passion, disappointment, and self-awareness. Section two is a long poem that centers on the speaker’s continuous struggle to come to terms with her present adult life while still remembering and idealizing a homeland. Finally, the collection ends with two sections that work toward self-acceptance, forgiveness, and evolution via community, family, travel and nature.

Everything Appeared (Todo parecia): Contemporary Cuban Poetry on Gay and Lesbian Topics

This flyer promotes a book presentation of the book " Everything Appeared (Todo parecia) : Contemporary Cuban Poetry on Gay and Lesbian Topics" by Coeditor Jesus J. Barquet. The edited volume offers a variety of authors from the 20th Century to the present. The event will be held in Spanish on November 2, 2015 at Books & Books Coral Gables.

Evolution and Permanence in Cuban Poetry- The Poetry of Lazaro Castillo

This flyer promotes the lecture "Evolution and Permanence in Cuban Poetry- The Poetry of Lazaro Castillo" by Lazaro Castillo, a leading young poet in Cuba. His texts are characterized by his interest in daily life, a collection of itinerant anecdotes, and the amorous vocation that precedes pain. This lecture is cosponsored by the Department of Modern Languages and was conducted in Spanish. It was held on November 20,2015 at FIU Modesto A. Maidique Campus, CBC254.

Inscape, the inshape of the trinity: a genetic analysis of Gerard Manley Hopkins’ "God’s Grandeur" and "The Windhover"

Les théories poétiques de l’inscape et du sprung rhythm établies par le poète britannique Gerard Manley Hopkins (1844-1889) ont dérouté les critiques des années durant. La plupart d’entre eux se sont appuyés sur les poèmes publiés en quête d’indices quant à la signification de ses théories. Cette thèse approfondit l’analyse mise de l’avant en révélant que la genèse de la théorie de l’inscape provient des notes de Hopkins — alors étudiant de premier cycle — sur le philosophe présocratique Parménide, et est influencée par les commentaires sur l’oeuvre De la nature du philosophe. Un examen des lettres de Hopkins à ses collègues poètes Robert Bridges et Richard Watson Dixon révèle que le sprung rhythm découle de l’inscape, sa théorie de base. La technique du sprung rhythm consiste donc en l’application de l’inscape au schéma métrique de la poésie. Cette étude établit d’abord une définition opérationnelle de chacune de ces théories pour ensuite les appliquer aux manuscrits afin de déterminer dans quelle mesure Hopkins y adhérait et les exploitait lors de la rédaction de deux de ses poèmes canoniques, God’s Grandeur et The Windhover. L’étude s’inscrit ainsi dans le champ de la critique génétique, une approche mise au point en France, particulièrement à l’Institut des textes et manuscrits modernes (ITEM). Ce sont donc sur des oeuvres littéraires françaises ou sur des textes en prose qu’ont porté la majorité des analyses à ce sujet. Suppressions, ajouts, substitutions et constantes entre différentes versions témoignent de ce qu’étaient les priorités de Hopkins dans sa quête pour atteindre l’effet désiré. Par conséquent, cette thèse s’efforce de dévoiler la signification des théories poétiques de Hopkins en établissant leur genèse et leur application respectives dans deux de ses poèmes selon une perspective de critique génétique. Elle contribue également à enrichir la critique génétique en l’appliquant à des oeuvres littéraires écrites en anglais et sous forme de poésie plutôt que de prose. Enfin, son objectif ultime est de raviver l’intérêt pour le poète Hopkins en tant que sujet viable d’étude, et de favoriser l’appréciation de ses prouesses tant comme théoricien poétique que comme poète.