Naturlig familjeplanering : Kvinnor och mäns upplevenser samt sjuksköterskans kunskap och användningsområden

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män upplevde naturlig familjeplanering (NFP) samt vilken kunskap sjuksköterskan hade om NFP och när hon kunde använda sig av den i sin profession. Artiklar valdes ut från databaserna Elin, Pub Med och Blackwell synergy. De sökord som användes var NFP, Catholic, Satisfaction, Awareness, Odeblad, Billing, Billings, Nurse, Pregnancy, Birthcontrol, Family, Mucus, Family planning, Natural family planning och Ovulation. Sammanlagt valdes 18 artiklar ut varav 14 användes i resultatet. Två artiklar till resultatet söktes manuellt och beställdes. Artiklarna kom från Nigeria, USA, Ungern, Peru, Filippinerna, Sri Lanka, Brasilien, Nya Zeeland, Tyskland, Canada och Iran. Några artiklar från Sverige eller de nordiska länderna hittades inte under sökningen. Resultatet visade att många var nöjda med NFP som metod. Det som var bland det mest positiva var att metoden inte gav några bieffekter och att kvinnorna lärde känna sin kropp. Det negativt med metoden var att användarna tyckte att det var svårt att avhålla sig från samlag under den fertila perioden samt att det fanns brister i metodens säkerhet. Många av dem som använde sig av metoden var katoliker. Många sjusköterskor var dåligt pålästa om metoden och skulle inte rekommendera den. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av metoden då kvinnan ville bli gravid, i fattiga länder och där religion sätter stopp för traditionella preventivmedel.

Omvårdnad vid förstoppning hos dementa personer : undersköterskors och vårdbiträdens reflektioner

Constipation is a common problem for people with dementia and it may result in discomfort, suffering and lower quality of life. Nurses in municipal nursing homes have difficult to observe and prevent these problems because they do not participate in the daily caring work. The aim of this study was to illustrate the nurse assistants’ reflections about the care they gave people with dementia and constipation. Main questions vas how they became aware of such problems and what they did when someone had problem with constipation. It also asked about their methods to prevent constipation and if they thought anything could be done better in the future. The method used was a qualitative interview study. The study included eight nurse assistants who worked in municipal nursing homes for people with dementia. The interviews where tape recorded, then written and analysed with a phenomenological method. The result illustrate how the nurse assistants used their sense for observing and their personal feelings to share the experience with the person. This gave trust and renders possibility to get knowledge and also gave opportunity to prevent problems and give help, in a way that not reduced dignity for the person. Bowel control, fluid, food and the possibility to get out for a walk was important. It was also important to have enough time for sharing reflections. Small units gave possibility to personal knowledge.

Emotionell förberedelse avbarn inför operation : - Barnets omvårdnadsbehov- Sjuksköterskans metoder

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvårdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes på databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och publicerade år 1997 till 2007. Endast primärartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract. I resultatet återfanns 20 artiklar som kunde besvara syftet och frågeställningarna i studien. Studien visade att i den förberedande omvårdnaden behövde barnet känna trygghet och tillit till sjuksköterskan. Barnet förväntade sig ärlighet och behövde förklaringar. Sjuksköterskan skulle bygga förtroende hos barnet. Det fanns många olika metoder för sjuksköterskan att förbereda barn inför operation. Dessa kunde vara att barnet fick komma på studiebesök för att se avdelningen och träffa sjuksköterskor, anestesi personal och läkare. Barnet fick information via broschyrer, böcker eller videofilmer angående preoperativa förberedelser. Operationer på vuxenavdelningar krävde att de förberedande metoder som fanns tillgängliga kombinerades för att ett bra resultat skulle uppnås. Förberedelserna och informationen anpassades till barnet. Sjuksköterskan kunde med fördel involvera föräldrarna i omvårdnaden av barnet. Föräldrarna kunde ge information om barnet och minska barnets oro.

Blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och kunskap vid behandling av akut smärta hos barn : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och uppfattningar i behandlingen av akut smärta hos barn, samt hur blivande och legitimerade sjuksköterskor bedömer sin egen kunskapsnivå i smärthanteringen av barn med akut smärta. Datainsamling gjordes i fulltextdatabaserna ELIN@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökord var nurse, acute pain, pain, pain management, children, nursing, assessment, pediatric, attitudes, beliefs och knowledge. Studiens resultat bygger på 16 vetenskapliga artiklar. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att barn tolererar smärta sämre än vuxna och de var endast beredda att acceptera smärta hos barn i samband med mindre procedurer. De flesta av sjuksköterskorna ansåg inte att ett sovande eller ett lugnt barn som säger att det har ont kan känna smärta. Det förekom en inkonsekvent attityd när det gällde smärtskattning, och dokumentationen visade inte att smärtan blev skattad. När det gällde opiater fanns en tendens att sjuksköterskorna gav en mindre dos smärtlindring än vad som ordinerats. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg även att de hade god kunskap om barns fysiologiska och psykologiska utveckling, men mindre kunskap om barns neurologiska utveckling och smärtans effekter på barns systemiska funktion. De ansåg inte att de hade bra kunskap om hur smärta utvecklas, om smärtmedicin och dess biverkningar.

När Viljan inte finns att Leva : Suicidbenägenhet ur ett sjuksköterske- och patient perspektivEn systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka attityder sjuksköterskor hade gentemot suicidala patienter, vilka upplevelser patienter hade efter ett suicidförsök och hur de upplevde omvårdnaden de fick. I syftet ingick även att undersöka vilka kunskaper som en sjuksköterska behöver ha i mötet med suicidala personer. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy där sökorden attitudes, care, caring, nursing, nurse, suicide användes i olika kombinationer. Artiklarna skulle vara vetenskapliga, inte publicerade före 1997 och svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var god granskades de med hjälp av en granskningsmall. Sammanlagt ligger tretton artiklar till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta hade en negativ attityd i arbetet med suicidpatienter, och sjuksköterskor på akuta avdelningar tenderade att vara mera negativa än de på psykiatriska avdelningar. Suicidpatientens personlighet hade betydelse för vilken attityd sjuksköterskan hade. Utbildning visade sig medföra en mera positiv inställning. Resultatet visade också att suicidpatienter ofta kände skam och känslor av misslyckande efter suicidförsök. Attityden sjuksköterskan visade påverkade patientens väg tillbaka. Det var viktigt för dem att bli sedd, lyssnad på och inte bli fördömd. Litteraturstudien visade att sjuksköterskor behöver kunskap och utbildning för att kunna möta denna patientgrupp för att ge bästa tänkbara omvårdnad i behandlingsarbetet.

Cytostatikabehandling vid cancersjukdom : Upplevelse av livskvalitet samt omvårdnadsåtgärder

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades. Försämrad livskvalitet var alltid associerad till biverkningar av cytostatikabehandlingen. De vanligaste biverkningarna som inverkade på livskvaliteten var illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust samt neutropeni. Biverkningarna påverkade patienternas livskvalitet negativt då de försämrade deras välmående samt förändrade deras situation i vardagslivet. Information och undervisning var viktiga omvårdnadsåtgärder för att förbereda patienterna inför behandlingen och för att underlätta deras situation under behandlingstiden. Även att få stöd från sjuksköterskan ansågs vara viktigt under behandlingstiden.

Sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors inställning till och erfarenheter av informationsteknologiskt stöd i vården : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter. Resultatet var inte det väntade då yngre studenter haft möjlighet att använda datorer i grundskolan. IT i undervisningen ökade dock förtroendet för tekniken. När handdator (PDA) blev ett verktyg, blev den också ett stöd i kritiskt tänkande och informationshantering och bidrog till att öka kvaliteten på omvårdnaden. Speciellt nöjda var studenter med att ha snabb och enkel tillgång till information jämfört med att söka information i böcker. Problem med PDA kunde gälla svårighet att lära sig tekniken, negativ inställning hos personal och tekniska brister. Sättet att introducera IT hade stor betydelse för studenters benägenhet att acceptera eller ta avstånd från IT. Elektronisk patientjournal resulterade inte i bättre vård. Gamla problem kunde lösas men nya uppstod. Testresultat försvann inte men kunde fortfarande förbises. Risken fanns för motsägelsefulla medicinska data relaterat till dubbla journalföringssystem.

Omvårdnad på akutmottagning

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen samt vilka faktorer som påverkade upplevelsen. Syftet var även att beskriva vilka faktorer som möjliggör och hindrar sjuksköterskan att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 10 artiklar granskades och låg till grund för resultatet vilket visade att patientens upplevelse och faktorer som påverkade upplevelsen av besöket på akutmottagningen var sjuksköterskans omvårdnad, väntetider, akutmottagningens miljö samt vårdpersonalens information och kommunikation. För att sjuksköterskan skulle ha möjlighet att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv krävdes vissa kunskaper hos sjuksköterskan, bland annat att ha bred kunskap inte bara i omvårdnad utan även inom medicinska sjukdomar, för att bättre förstå patientens situation. Att vara emotionellt involverad, känna ansvar, ta egna initiativ, vara öppen och lyhörd, genuint intresserad och involverad av patienten och göra det där "lilla extra" gjorde att sjuksköterskan kunde arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Det som hindrade omvårdnad var tidsbrist, att läkaren tog tid på sig för beslut, prioritering av medicinska och praktiska göromål, brist på specifik kunskap gällande geriatrik och demenssjukdomar samt svåra situationer och dödsfall alldeles innan sjuksköterskan skulle gå in till nästa patient.

Distriktssköterskans roll vid empowerment hos äldre individer med diabetes typ 2 : Systematisk Litteraturstudie

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism. Distriktssköterskan behöver få utbildning i att använda sig av ett empowerment baserat arbetssätt och de behöver arbetsledningens stöd då det krävs ökade resurser vid införandet av ett nytt arbetssätt. Empowerment baserad grupputbildning ger en ökad förbättring av den glykemiska kontrollen för äldre individer. Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i takt med att befolkningen blir äldre. Studien har genomförts som systematisk litteraturstudie.

Liten men stor : - om barn med övervikt

Syfte: Att ta reda på vilka uppfattningar föräldrar har kring deras barns övervikt och hur vårdpersonal ser på omvårdnaden av barn med övervikt. Samt att belysa vilket samband som finns mellan en osund livsstil och barn med övervikt. Design: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Inkluderade artiklarna i studien var både kvantitativa och kvalitativa och kommer från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Stillasittande aktiviteter ökar risken för övervikt medan deltagande i någon fysisk aktivitet dagligen minskar risken för övervikt. Det finns en signifikant betydelse mellan övervikt och barn som idrottar mindre än tre timmar per vecka. Barn som inte äter frukost löper 50 % större risk att bli överviktig än de barn som äter frukost. Att hoppa över skollunchen är direkt relaterat till övervikt. När föräldrar söker hjälp av sjukvården för sitt överviktiga barn, har de redan prövat att ändra kosten och uppmuntra till fysisk aktivitet hemma. När föräldrarna söker hjälp är några av deras uppfattningar att sjukvården inte vet vad de ska göra för att hjälpa barnen med övervikt eller att sjukvården är hjälpsamma. Sjuksköterskorna kände sig inte tillräckligt kompetenta till att rekommendera viktminskningsprogram och att det var svårt att ge sådana råd till föräldrarna Vårdpersonalen kände att det var viktigt att prata om kost, men att vissa mammor tyckte att ämnet var känsligt att prata om. Det som hjälpte i förebyggande arbete eller i behandling var att jobba i små steg med kortsiktiga mål.

En studie om rehabilitering - en skamgörande process

The purpose of this essay is using theories about labeling and social bonds to study whether a measure of rehabilitation for the psychically disabled contributes to a return to a normal status as not-labeled. Partly we examine whether the activities organized by the regulation-ruled authorities during the work of rehabilitation lead to shame or pride, and partly how these activities are organized regarding the processes that lead to the emotions pride or shame among the participants. Method: qualitative semi-structured face-to-face interviews with professional rehabilitation-actors at the Public Employment Office (PEO), the Social Insurance Office (SIO), the Social Service (SOS), the Psychiatry and the Division of Labour Market (AME).Conclusions: the Psychiatry clients are treated with respect, may participate, and communication is characterized by attunement, therefore strong social bonds can be built. On the contrary, among the other examined activities, we found many elements that arouse shame. Since these are more ruled by regulations, the result is engulfment and demands on conformity, because the compromise-possibilities are almost non-existent. Psychically disabled persons are met by prejudice, ignorance, disrespect and a non-solidarity-language. To get help, the individual has to accept a label in form of a diagnosis, and this labeling leads to a negative self-image. Furthermore the psychically disabled persons are falling between two chairs because of a weak cooperation between the rehabilitation-actors. Bimodal alienation and triangulation contributes to the difficulties in cooperation.Result: the social bonds are not strong enough to achieve a rehabilitation-effect. Even if the treatment from each administrator is important, we find the explanation-level primarily in laws, rules and government, because the structure rules the rehabilitation-measures, with shame as a consequence. Since we found elements of shame institutionalized in the way of working at PEO, SIO, SOS and AME, it means that social bonds can never reach a level good enough for achieving pride and normalization from a deviance or labeled identity.

Vilka skillnader upplever vårdpersonal och närstående mellan den vanliga palliativa vården och en vård med styrda vårdplaner? : En systematisk litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vårdpersonal och närståendes upplevelser vad gäller vanlig palliativ vård och strukturerade vårdplaner så som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlaget inhämtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har även sökts från en annan referenslista där artikelnamnet använts som sökord. Vid sökningarna har sökorden använts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vården vad det gäller kommunikation, symtomlindring och anhörigvård. Tidsbrist och stress var också utmärkande i den ordinarie palliativa vården. Vad gäller patienter som vårdats under LCP/ICP så upplevde närstående och vårdpersonal att både kommunikation och symtomkontroll var avsevärt bättre än i den ordinarie palliativa vården. Tiden för det goda samtalet fanns i betydligt större utsträckning vid vård under LCP/ICP. En orsak var att sjuksköterskan istället för att lägga ner tid på dokumentationen hade möjlighet att vara där för patienten och dess närstående. De närstående hade också möjlighet att vara delaktiga i vården på grund av att de hade tillgång till dokumentationen kring patienten.

Sjuksköterskans uppföljning av läkemedel i kommunens äldreomsorg : en empirisk studie med kvantitativ ansats

Bakgrund: Det är en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att följa upp effekt och eventuella biverkningar av läkemedelsbehandling för återkoppling till ordinerande läkare. I och med att sjuksköterskan i den kommunala äldrevården har en konsultativ roll, är informationen mellan henne och vårdpersonalen, som är nära patienten dygnet om, mycket viktig. Denna del av läkemedelskedjan är av central betydelse för att minska onödigt lidande för den äldre patienten i form av läkemedelsrelaterade problem. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskan i kommunens äldreomsorg följer upp läkemedelsordinationer avseende effekt och biverkningar, särskilt i de fall när patienten själv inte har förmåga att uttrycka sitt mående i ord. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. En enkät utformades med frågor om vanligt förekommande arbetssituationer kring uppföljning av läkemedelsordination. Enkäten besvarades av trettiosju sjuksköterskor anställda i den kommunala äldrevården och i särskilda omsorgen, i två kommuner i Sverige. Resultat: Skriftlig rutin, hur uppföljning av läkemedelsordination ska utföras, saknades. Sjuksköterskan erhöll inte alltid direktiv från ordinerande läkare att/när/hur uppföljning skulle ske. Det var vanligt förekommande att en sjuksköterska lämnade ut läkemedel, och att en annan följde upp utfall av läkemedelsbehandlingen. Faktorer som kunde påverka resultatet av läkemedelsuppföljning var: hög arbetsbelastning på äldreboendet, frånvaro av ordinarie personal och vem av vårdpersonalen som rapporterade observationer under en uppföljningsperiod. Slutsats: För att stärka länkarna i läkemedelskedjan finns ett trängande behov av en övergripande instruktion hur sjuksköterskan ska följa upp läkemedelsbehandling

Kulturell kompetens : för en mer individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden. Det krävdes medvetenhet och förståelse för hur den egna kulturen påverkade den enskilda individen. Lyhördhet inbegrep respekt och uppskattning av mångfald. Det framkom att trots sjuksköterskors användning av helhetssyn i omvårdnaden så är den kulturella kompetensen generellt låg. Sjuksköterskans kulturella kompetens förbättrades genom de erfarenheter som gavs i kulturella möten och genom att interagera med människor med olika kulturella bakgrunder. Genom utbildning kunde en kunskapsbas byggas upp. Skapandet av gemensamma arbetsmodeller och riktlinjer hjälpte sjuksköterskan att försäkra sig om att den vård som gavs var kulturellt kompetent. Studien visade att sjuksköterskans kulturella kompetens har betydelse och påverkar hur individanpassad omvårdnaden blir. Förbättring byggde på önskan och motivation att vilja bli bättre. Processen till att bli mer kulturellt kompetent startade under utbildningen till sjuksköterska och innebar ett livslångt lärande.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor / Work related stress among nurses

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som påverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor på arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och därefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd från arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress på arbetsplatsen. Professionellt var bristande kunskap och erfarenhet i yrket samt fysiskt krävande arbetsbelastning betydande faktorer. Flera studier rapporterade dessutom att stor del av sjuksköterskorna övervägde att lämna sitt yrke på grund av den arbetsrelaterade stressen.