Online persuasion for e-commerce websites

The persuasive design of e-commerce websites has been shown to support people with online purchases. Therefore, it is important to understand how persuasive applications are used and assimilated into e-commerce website designs. This paper demonstrates how the PSD model’s persuasive features could be used to build a bridge supporting the extraction and evaluation of persuasive features in such e-commerce websites; thus practically explaining how feature implementation can enhance website persuasiveness. To support a deeper understanding of persuasive e-commerce website design, this research, using the Persuasive Systems Design (PSD) model, identifies the distinct persuasive features currently assimilated in ten successful e-commerce websites. The results revealed extensive use of persuasive features; particularly features related to dialogue support, credibility support, and primary task support; thus highlighting weaknesses in the implementation of social support features. In conclusion we suggest possible ways for enhancing persuasive feature implementation via appropriate contextual examples and explanation.

Predictors of onset of depression and anxiety in the year after diagnosis of breast cancer

Background Depression and anxiety are common after diagnosis of breast cancer. We examined to what extent these are recurrences of previous disorder and, controlling for this, whether shame, self-blame and low social support after diagnosis predicted onset of depression and anxiety subsequently. Method Women with primary breast cancer who had been treated surgically self-reported shame, self-blame, social support and emotional distress post-operatively. Psychiatric interview 12 months later identified those with adult lifetime episodes of major depression (MD) or generalized anxiety disorder (GAD) before diagnosis and onset over the subsequent year. Statistical analysis examined predictors of each disorder in that year. Results Of the patients, two-thirds with episodes of MD and 40% with episodes of GAD during the year after diagnosis were experiencing recurrence of previous disorder. Although low social support, self-blame and shame were each associated with both MD and GAD after diagnosis, they did not mediate the relationship of disorder after diagnosis with previous disorder. Low social support, but not shame or self-blame, predicted recurrence after controlling for previous disorder. Conclusions Anxiety and depression during the first year after diagnosis of breast cancer are often the recurrence of previous disorder. In predicting disorder following diagnosis, self-blame and shame are merely markers of previous disorder. Low social support is an independent predictor and therefore may have a causal role.

Self-concept clarity and compulsive Internet use: the role of preference for virtual interactions and employment status in British and North-American samples

Background and Aims Compulsive Internet Use (CIU) describes a maladaptive relationship with the Internet characterised by loss of control and conflict. Although also affecting adults, most studies use teenage samples, and theoretical development on risk factors is scarce. According to Davis (2001), the social connectivity function of the Internet is key in identifying traits associated with CIU. Since Self-Concept Clarity (SCC) is strongly related to social anxiety, and virtual interactions allow “self-edition”, we hypothesized that individuals low in SCC could choose virtual interactions as safer alternative to satisfy their social needs. This could in turn increase the risk of CIU. Building on a previous study, we also expected CIU to be more harmful in the unemployed. Methods We collected samples from the UK (N = 532) and US (N = 502) with equal distribution of employed and unemployed individuals. We ran Measurement Invariance tests to confirm that the constructs were equivalent across countries. Subsequently, we conducted mediation and moderation analysis to test our hypothesis with Multigroup Confirmatory Factor Analysis. Results Measurement Invariance was confirmed. The relationship between SCC and CIU was partially mediated by preference of virtual interactions in both countries. This preference was significantly related to lower social support. Short term unemployment seemed to accentuate the negative impact of CIU on life satisfaction in both countries, although only marginally significantly in the US. The unemployed reported significantly lower levels of life satisfaction. Conclusion We demonstrated that SCC is a key vulnerability factor to CIU in adults, and confirmed the additional risks for the unemployed.

Icke-följsamhet vid diabetes mellitus : en litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad personer med diabetes anser inverka på deras möjlighet och vilja att följa egenvårdsråd (patientperspektivet) och att beskriva omvård-nad som stöder följsamhet (sjukvårdsperspektivet). Studien har genomförts som en litteratur-studie. Det visade sig att alla krav för att hålla sjukdomen under kontroll innebär livsstilsför-ändringar, som kan vara så utmanande för patienten, att han kanske inte kan eller vill vidta dessa. Bristande kunskap om sjukdomen och om dess egenvårdskrav kan göra honom dåligt emotionellt anpassad till denna, det vill säga han har inte accepterat att han har sjukdomen och han vill inte låta dess egenvårdskrav inkräkta på det sociala livet. Detta ger honom för-sämrade möjligheter att hantera sjukdomen på ett bra sätt. Barriärer av olika slag kan uppstå mellan patient och vårdgivare. Det kan röra sig om en upplevd brist på information och stöd när diabetes diagnosticerats eller en känsla av att vara utsatt för läkarens eller sjuksköterskans stereotypa föreställningar och/eller att bli paternalistiskt behandlad. Till barriärer räknas även klinisk misskötsel, det vill säga att läkare/sjuksköterska inte följer vedertagna riktlinjer för be-handling.Vad som kan inverka positivt på följsamheten är patientens stöd av anhöriga eller andra i det sociala nätverket. Omvårdnad som stöder följsamhet visade sig varapatientundervisning, främst om den inriktades på att öka patientens självständighet genom att låta undervisningen pågå under en längre tid, så att patienten hinner integrera sin nya kunskap med det dagliga livet. Med eller utan patientundervisning tar det tid att bygga upp ett socialt stöd och ett förtroende mellan patient och vårdare.

Hälsofrämjande friskvårdsarbete : En fallstudie om friskvårdsarbete inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning

Under senare år har frågan om ett hållbart arbetsliv blivit allt viktigare. Det innebär att goda arbetsförhållanden kommer att bidra till att människor orkar arbeta fram till pensionen. Friskvård har gått från att enbart vara en förmån till att bli en investering för att främja hälsa. Anställdas hälsa och arbetsmiljö är en del av personalfunktionens övergripande arbete för att behålla personal. Fysiskt krävande yrken som omsorgsarbete är ett stort arbetsmiljöproblem som kräver att organisationer försöker förhindra att arbetsrelaterad sjukdom inträffar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka förutsättningarna, ur ett medarbetarperspektiv, organisationer bör ta i beaktande för att skapa ett framgångsrikt arbete med hälsofrämjande friskvårdsaktiviteter inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning. Arbetet är begränsat till personal inom Ludvika kommun. Friskvård kan förebygga sjukdom, men det kan också öka individens välbefinnande och kan därmed utgöra en framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser. En kombination av metoder användes för datainsamling, i form av en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ fokusgruppintervju. Resultaten visade bland annat att majoriteten av de anställda är positiva till friskvård på arbetstid och att det är ett fördelaktigt sätt att öka deltagandet, även för dem som är mindre fysiskt aktiva. Tidsbrist och socialt stöd är skäl till varför fysisk aktivitet är lägre eller uteblir. Förutom att de anställda som har ett individuellt ansvar är det chefer, i samråd med organisationen, som har det övergripande ansvaret för att skapa goda förutsättningar för att främja hälsan.

Följsamhet till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård. Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar, för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering utifrån individen.