Att tillämpa återkommande mätning av kundnöjdhet i IT-projekt : En vidareutvecklad modell baserad på modellerna American Customer Satisfaction Index (ACSI) och SERVQUAL

I dagens samhälle är det allt viktigare för företag att behålla sina existerande kunder då konkurrensen blir allt hårdare. Detta medför att företag försöker vidta åtgärder för att vårda relationer med sina kunder. Detta problem är även högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen är det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. Vår samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mäta servicekvalitet på ett återkommande sätt inom IT-projekt, detta för att mäta relevanta variabler som sträcker sig utanför kravspecifikationen. För att mäta framgång gällande detta arbetssätt vill man kunna mäta Nöjd Kund Index (NKI) för att kunna jämföra IT-projekt internt i företaget. Då tidigare forskning visat avsaknad av modeller innehållande både mätning av servicekvalitet samt NKI har lämplig litteratur studerats där det framkommit att modellen SERVQUAL är vedertagen för mätning av servicekvalitet och modellen American Customer Satisfaction Index (ACSI) är vedertagen för mätning av NKI. Detta har legat till grund för arbetets problemformulering och syfte. Syftet med arbetet är att skapa en vidareutvecklad modell för mätning av NKI för att jämföra IT-projekt internt samt återkommande mätning av servicekvalitet inom IT-projekt. Framtagande av denna modell har sedan skett genom forskningsstrategin Design and Creation. Intervjuer har genomförts för kravfångst till den vidareutvecklade modellen. Resultatet av denna forskningsstrategi blev sedan en vidareutvecklad modell baserad på ovan nämnda modeller med återkommande förhållningssätt för mätning av servicekvalitet inom IT-projekt och mätning av NKI för att jämföra IT-projekt internt i företaget. Den framtagna modellen har sedan verifierats genom ytterligare intervjuer med respondenter som innehar god erfarenhet från kundsidan av IT-projekt. Från dessa intervjuer kunde sedan slutsats dras att denna modell är att anse som applicerbar i empirin gällande IT-projekt.

Stranger in a Strange Land: The struggle for cultural and personal identity in Haruki Murakami's Hard-Boiled Wonderland and the End of the World

In order to explicate Murakami's version of the official culture, I have analyzed the novel with the works of several different theorists. Primarily, I drew my own understanding of the official culture from Raymond Williams's examination of culture in Marxism and Literature. His terminology became helpful in writing about the operation of the System and the Town, though it did not define that operation precisely. Williams's work also introduced me to the theory behind the official culture's manipulation and exclusion of historical aspects in order to create their "official" version of history, from which the official culture draws its identity. For further analysis of the treatment of history, I turned to Friedrich Nietzsche's On the Advantage and Disadvantage of History for Life. Though it examines the official culture's manipulation of history in a much more in-depth manner, it seems to have influenced Murakami's treatment of individual memories and cultural histories. For instance, the herd ofunicoms in the End of the World resembles Nietzsche's description of the ''unhistorical herd," or has the potential to resemble it. With these theories I was able to access the mechanisms of cultural control that Murakami depicts in the form of the System and the Town, and from there I was able to develop a model for how the narrator struggles to subvert that control. Both sides of that struggle are depicted and re-imagined many times throughout Hard-Boiled Wonderland and the End of the World.