BEMÖTA BARNENS BEHOV : En kvalitativ studie av personalens upplevelser av yrkesroll och arbetsuppgifter på hem för vård eller boende för ensamkommande barn

The present study explores how members of staff at HVB for unaccompanied minors experience their work tasks, their roles as care givers, and what they mean it takes to meet the needs of the children. The data consists of six semi-structured interviews conducted at three different HVB. The interviews were analysed using reports made by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) and the health and Social Care Inspectorate (IVO), and theories about resilience from mental illness. Furthermore, the current paper draws on previous research on the needs of unaccompanied minors and on international professionals’ roles and work tasks. The results show that the staff’s main task is to meet some of the needs of the children as their need of security, support, stability and sense of belonging. Time, knowledge, personal suitability and formal training were emphasized as important characteristics in order for them to adequately respond to the children’s needs.

Skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning : En kvalitativ studie

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorerna upplever sitt arbete mot mobbning och hur de praktiskt arbetar mot mobbning. Metoden var kvalitativ och intervjuer genomfördes med sju skolkuratorer på olika skolor i två mindre kommuner. Studien visade att skolkuratorerna vill arbeta mer med det förebyggande arbetet mot mobbningen än det finns tid till. Deras arbete handlar mycket om att gå in och hjälpa där behovet och mobbningsproblematiken redan finns. I de metoder och program som finns att tillgå i arbetet mot mobbningen är det inget som rekommenderas utan det är upp till skolkuratorerna att själva utforma en metod som ska passa den individuella eleven. Det finns ett behov av att utveckla ett program- och metodkoncept som motsvarar dagens problematik.

Våld i nära relationer : En kvantitativ utvärderingsstudie av projektet "Våga Hjälpa!"

Victims of domestic violence (DV) are growing, still the number of cases reported isn't. In Rättvik only half the amount of cases are reported compared to two years ago. Rättvik is working to reduce DV by starting the project "Våga Hjälpa!". The purpose of this study was to use a quantitative approach to examine if the project is known in Rättvik. The study's based on a survey with a 27% response rate. The analysis was made by SPSS and interpreted on the basis of conformity, the bystander effect and the Theory of Planned Behaviour. Results show that the majority haven't been in contact with DV and that the knowledge of how to act is evenly spread. The study concludes with an objective evalution of "Våga Hjälpa!" where our study results are related to the project objectives. The evaluation partly shows a fullfilled result but also some improvement opportunities.

Från ord till handling : En kvalitativ studie om värdegrund och socialt innehåll för äldre på särskilt boende

Socialstyrelsens brukarundersökning visar att äldre som bor på särskilt boende är mest missnöjda med de aktiviteter och den sociala samvaron som verksamheten erbjuder. Äldreomsorgen bygger på den nationella värdegrunden som innefattar att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, men det är inte klart hur denna värdegrund påverkar personalens arbetssätt eller de sociala aktiviteter som erbjuds. Vår studie angriper denna fråga. Fem särskilda boenden var representerade både från kommunala och privata vårdgivare i två olika kommuner. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de särskilda boendes enhetschefer, som sedan transkriberades och tematiskt analyserades. Vårt resultat tyder på att den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen tolkas olika på alla de särskilda boendena. Alla enhetschefer la stor vikt på personcentrerad vård, men trots det så erbjöd man liknade sociala aktiviteter ofta då som gruppaktivitet. Resultaten diskuterar vi med hänvisning till Aktivitetsteorin och Gerotranscendenceteorin.

Att skriva sig till läsning – en effektiv metod för läs- och skrivinlärning?

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? : En litteraturstudie om hur matematikläxor kan påverka elevers utvecklande av matematiska kunskaper med inriktning mot kunskapsmålen i årskurs 1-3

I den här studien har syftet varit att undersöka hur matematikläxor påverkar elevernas kunskapsutveckling. Det finns många olika perspektiv att belysa detta på, i det här fallet har fokus legat på lärarens undervisning i årskurs 1-3, där matematikläxor utgör en del av undervisningen som ska ge eleverna förutsättningar och möjligheter att nå kunskapsmålen. Studien har utgått från följande frågeställning: Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? I arbetet med att undersöka denna frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts och vetenskapliga artiklar har sökts fram via databaserna ERIC (Ebsco) och LIBRIS. Vetenskapliga artiklar har utifrån beskrivna kriterier valts ut, granskats och bidragit med kunskaper. Resultatet visar att förekomsten av matematikläxor bygger på traditioner och uppfattningar, att en hög läxfrekvens inte automatiskt utvecklar kunskaper hos eleverna, att elevernas förkunskaper och intellektuella förmågor har betydelse och att det är något som lärare måste ta hänsyn till, att olika typer av förståelse kan utvecklas via läxorna och att matematikläxor som genomförs under lektionstid med stöttning av lärare ökar chansen för fler elever att tillgodogöra sig kunskaperna.

Fortbildning för lärare i matematisk problemlösning : En litteraturstudie om hur fortbildning kan förändra lärares undervisning i matematisk problemlösning.

Granskningar av skolans matematikundervisning liksom erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning visar att undervisningen i matematik i stora drag kännetecknas av enskild räkning i en lärobok. Föregående visar sig trots att matematisk problemlösning har en central roll i skolans läroplan. En viktig faktor för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla goda ämneskunskaper är den enskilde lärarens förmåga att undervisa samt lärarens kunskaper i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka om deltagande i fortbildning förändrar hur lärare arbetar med matematisk problemlösning tillsammans med sina elever. Den metod som har använts till studien är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökningar efter vetenskaplig litteratur har gjorts i olika databaser. Det resultat som framkommit visar att oberoende av hur fortbildningen har organiserats sker en förändring i undervisningen hos de lärare som deltagit i fortbildning. Resultatet visar att majoriteten av de lärare som deltagit i fortbildning förändrar sin undervisning i matematisk problemlösning inom fyra större områden. Dessa områden är lärarnas val av problem, hur problemet introduceras för eleverna, vilket typ av kommunikation och interaktion som finns i klassrummet samt hur presentationen av olika lösningsförslag går till. Beroende på hur fortbildningen har organiserats sker denna förändring i olika stor utsträckning.

Problemlösning i matematik för elever i förskoleklass

Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om hur lärare i förskoleklass kan använda problemlösning i matematik i sin undervisning. Syftet konkretiseras i följande frågeställning: hur kan lärare använda problemlösning i matematik i sin undervisning för elever i förskoleklass? Arbetets frågeställning har besvarats genom att systematiskt söka efter forskning som kan besvara frågeställningen. Sökningarna har genomförts i databaserna Eric (EBSCO), Libris och Summon@Dalarna. Resultatet visar hur läraren kan förbereda för en undervisning där problemlösning används, hur han/hon kan välja och formulera ett problem, hur problemet ska presenteras för eleverna, hur läraren kan stötta eleverna när de stöter på svårigheter samt hur eleverna kan presentera sina lösningsförslag. Förberedelserna innebär att läraren väljer ett matematiskt område som eleverna ska arbeta mot. Lärarens val och formuleringen av problemet innebär att han/hon ska bestämma sig för vilken svårighetsgrad problemet ska vara på samt utforma det så att det innebär en tankeprocess för eleven. Lärarens presentation av problemet sker främst utifrån berättelsernas värld. När läraren ska stötta eleven under problemlösningsprocessen bör han/hon utgå från elevens sätt att tänka och de strategier han/hon använder. Elevernas presentation av problemet kan ske på flera olika sätt varav att eleverna ritar sitt lösningsförslag är det sätt som främst förekommer i resultatet. Läraren står inför flera val i hur undervisningen där problemlösning används ska bedrivas. Några av dessa val presenteras i det här arbetet. Undervisning som presenteras kan kopplas till flera av de mål och riktlinjer som är avsedda för elever i förskoleklass. Det visar på att undervisningen som presenteras i det här arbetet syftar till att bedrivas för elever i förskoleklass.

En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver pedagogisk dokumentation som arbetssätt

Samtliga respondenter beskriver pedagogisk dokumentation som en möjlighet att få syn på barnens intressen och för att förbättra och vidareutveckla verksamheten. Pedagogisk dokumentation ses som en process som både vuxna och barn kan delta i. I denna process an-vänds dokumentationsmaterialet för reflektion och analys. Arbetssättet beskrivs även som en hjälp för pedagogerna att se sin egen roll i de pedagogiska processerna. Utvecklingssamtal, föräldramöten och var-dagliga samtal, exempelvis vid lämning och hämtning av barnen, upp-levs som bra tillfällen för att använda pedagogisk dokumentation. Det största hindret som förskollärarna beskriver är tidsbrist. Det kan ex-empelvis vara svårt att hinna ta hand om dokumentationsmaterialet och att avsätta tid för reflektion. En annan aspekt som framkommer är att det kan upplevas som svårt att arbeta med pedagogisk dokumenta-tion som en process där barnen är i centrum, samtidigt som det finns tydliga mål att följa, uppsatta med utgångspunkt från förskolans läro-plan. Förskollärarna är positiva till pedagogisk dokumentation som arbets-sätt. Erfarenhet av yrket poängteras som en fördel för att hinna med att dokumentera och se varje barns utveckling och lärande.

Den digitala världens framfart i förskolan : En kvalitativ studie om arbetet med Förskoleappen

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur pedagoger med hjälp av en digital applikation arbetar med dokumentation i förskolans verksamhet. Studien handlar mer specifikt om hur pedagoger använder applikationen Förskoleappen i detta arbete. För att besvara syftet bygger studien på en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra verksamma pedagoger och en fenomenografisk ansats har använts. Den fenomenografiska ansatsen har tillämpats för att synliggöra pedagogernas uppfattningar av arbetet med Förskoleappen. Utifrån denna studies resultat framgår det att Förskoleappen förenklar dokumentationsarbetet och förbättrar föräldrasamverkan enligt pedagogerna. Aspekter att beakta är hur dokumentationen genomförs, vilket perspektiv man har som pedagog, hur barnen skyddas mot spridning och hur de barn och föräldrar som inte deltar i Förskoleappen involveras.

Distriktssköterskans erfarenheter av hälsosamtal avseende levnadsvanor gällande övervikt och fetma : En Fenomenografisk enkätstudie

Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hälsosamtal avseende levnadsvanor med patienter som lever med övervikt eller fetma. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats utfördes via enkätfrågor som var beskrivande med öppna svarsalternativ. I studien deltog fem distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral i Dalarna eller på Gotland. Genom fenomenografisk design analyserades data. Resultat: Resultatet läggs fram genom två beskrivningskategorier; Evidensbaserade metoder som innehöll uppfattningsgrupperna; Utredning och behandling samt Bejaka patientens resurser. Beskrivningskategorin Omgivnings faktorer, hade uppfattningsgrupperna; Frekvensen av hälsosamtal samt Pedagogiskt förhållningssätt. Användning av evidensbaserade verktyg såsom midjemått och midja/höftkvot var låg bland distriktssköterskorna, men body mass index (BMI) samt motiverande samtal (MI) användes flitigt. Patienter söker ofta för andra besvär (högt blodtryck, ledbesvär) som kan återkopplas till kroppsvikten. Distriktssköterskorna erfarenhet var att det är svårt att komma tillrätta med viktproblem där motivation till viktnedgång var stark i början hos patienten men att den avtar. Dessa svårigheter kan bero på depression, skuld och skam hos patienterna. Slutsats: För att patienter med övervikt och fetma ska få den ultimata behandlingen krävs mer tid och resurser från hälso- och sjukvården då det kan vara en lång process att gå ner i vikt. Motivationen har en avgörande roll samt användning av evidensbaserade verktyg.

Barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning : - En intervjustudie

Bakgrund: Barnmorskans arbetsfält omfattar idag sexuell-, reproduktiv- och perinatal hälsa och det centrala i yrkesutövningen är att främja hälsa. Barnmorskan ska ha kunskaper om, kunna ge information och undervisa om sexualitet och samlevnad utifrån ett genus- och livscykelperspektiv. Uppdraget på ungdomsmottagning är att arbeta med sexualitet och hälsa samt att förebygga oönskade graviditeter och STI. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning. Metod: Individuella intervjuer genomfordes med nio barnmorskor på ungdomsmottagningar. Vid intervjutillfället användes en frågeguide och semistrukturerade frågor ställdes. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och 15 subkategorier identifierades. Kategorierna var enligt följande: Erfarenheten och kunskapens betydelse, Det kliniska arbetssättet, Modererande faktorer och Utmaningar. Slutsats: Barnmorskor uppgav god kunskap och goda erfarenheter av ungdomar och preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning men menade att det är ett dynamiskt arbete som bidrar till ständig utveckling. Vid möten med preventivmedelssökande ungdomar på ungdomsmottagning fanns önskan att mötet skulle ske på individnivå. Erfarenheter av modererande faktorer för barnmorskan, utmaningar för preventivmedelsrådgivningen och följsamheten fanns vilket innebar att preventivmedelsrådgivning för ungdomar på ungdomsmottagning är komplext. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna innebära ökad förståelse för arbetet på ungdomsmottagning och skapa underlag för att möta utmaningarna som barnmorskorna möter i det dagliga arbetet.

Rekonstruktion av högsta kustlinjen (HK) med ny nationell höjdmodell (NNH) och LiDAR : En studie över västra Gästrikland

Denna studie har med hjälp av den nya nationella höjdmodellen (NNH), som bygger på LiDAR-teknik, försökt att i västra Gästrikland hitta och analysera de landskaps- och terrängformer som kallas för högsta kustlinjen (HK). Dessa forna strandlinjer efter den senaste istiden har undersökts tidigare i studieområdet med hjälp av avvägningsinstrument och genom jordprover på 11 lokaler åren 1925-1930 och på 8 lokaler åren 1954-1960. I studien har det undersökts hur väl det går att identifiera nya som äldre HK-lokaler, jämföra de äldre undersökningarna med resultatet från dagens moderna datorteknik. Genom att i ett GIS-program skapa en terrängskuggning av NNH, som innan leverans har särskilt mark- och vattenytan från vegetation och antropogena objekt, har höjder kunnat mätas längs HK-linjer med cirka 50 meters avstånd. På grund av den snabba landhöjningen de första 500 åren efter avsmältningen är de högst belägna spåren av stranderosion svårare att hitta än de lägre. Av de 25 lokaler som hittades och analyserades var 11 lokaler på platser som inte tidigare undersökts eller där HK tidigare inte har kunnat fastställas. Av de undersökta lokalerna klassades 10 som osäkra, 11 som halvskarpa, 3 som skarpa och 1 som ett HK-delta. Från söder mot norr i västra Gästrikland stiger HK med cirka 27 meter från 194 meter över havet till 221 meter över havet. Skillnaderna jämfört med de tidigare undersökningarna är cirka ±2 meter, med undantag för 4 lokaler med skillnader från cirka 4 meter över till cirka 10 meter under. Förutom de 25 lokalerna hittades 6 mycket osäkra lokaler där HK inte gick att fastställa. Av dessa ligger 5 i ett område nordost och öster om Hofors. LiDAR-tekniken ger kvantitativt fler lokaler i områden som eventuellt tidigare inte har kunnat besökas och är en mer tidseffektiv metod.

Familjeetikens principer ur flera teoretiska perspektiv

Syfte med denna studie är att analysera etiska principer som kännetecknar familjer i senmoderniteten. För att uppnå det syftet beskrivs grundläggande familjeformer och familjeformers egenskaper, tolkas etiska värderingar ur de vuxnas och barnens perspektiv, och analyseras dessa principer med hjälp av etiska teorier. Studien använder sig av textanalys som metod för att analysera empiri (sociologiska artiklar samt examensarbeten av kvalitativ karaktär). I studien samspelar två perspektiv på familjesystem – det sociologiska och det etiska perspektivet. Den sociologiska synen på familjen underlättar förståelse för förändringar som sker i familjer, och Benhabibs, Noddings samt Mogårds etiska teorier används för att tolka och fördjupade etiska begrepp (kärlek som eros och agape; ömsesidigt ansvar i omsorgsprocessen; autonomi och lojalitet; "gemensamma lycka") som återfinns i det empiriska materialet. De tre etiska teorierna omstruktureras i enighet med empirins krav (spektrum av begreppen), vilket möjliggör att föresla en sammanfattande syn på den nutida familjeetiken. Resultatet i denna studie visar att förändringar i familjesystemet påverkar familjemedlemmars uppfattning av etiska principer. Därför bör etiska teorier kontinuerligt vända sig till en förnyad förståelse för familjen genom att anlita kvalitativa undersökningsmetoder samt ett tvärvetenskapligt tillvägagångsätt i analys.

Den oemotståndliga svetsen mellan ljud och bild : En kvalitativ studie om interaktion i TV- och datorspel

Denna undersökning syftar till att studera förhållandet mellan ljud, bild och spelare i en TV- och datorspelssituation. Med hjälp av fokusgruppdiskussioner berörs frågor på det audiovisuella området, där deltagarna är aktiva spelare som har tillryggalagt ett mycket stort antal speltimmar som de bygger sina kunskaper på. Här framkommer att ljud och musik fyller viktiga funktioner för spelarens möjlighet att interagera och leva sig in i spelet och att varje spel har en unik ljud- eller musikmiljö som spelarna tycks förhålla sig till på olika sätt beroende på varför man spelar och om man spelar ensam eller tillsammans med andra, det vill säga singelplayer eller multiplayer. Informanternas kunskaper utgör styrkan i denna undersökning men det vore önskvärt att utöka studien med fler fokusgruppdiskussioner samt djupintervjuer med utvalda informanter för att fördjupa materialet. Som förslag på vidare forskning vore det intressant att studera användandet av virtuella headsets där en stereoskopisk 3D bild skapas som spårar huvudets rörelser, för att undersöka om detta kan ha en inverkan på hur vi uppfattar ljudet i ett spel.