Spiritual Gifts according to C. Peter Wagner

Nådegåvorna eller de andliga gåvorna är en betydande drivkraft hos en del kristna församlingar. Lekmän attraheras till församlingar i ökande grad av nådegåvornas dragkraft och detta är en global trend. C. Peter Wagner som tidigare arbetat som professor vid Fuller Theological Seminary har skrivit ovanligt många publikationer, både akademiska och allmänna, som behandlar nådegåvor. Han representerar den neokarismatiska kristendomen och den så kallade nya apostoliska reformationen. Jag har undersökt strukturer och grundläggande principer i Wagners tänkande. En central fråga i avhandlingen är att dryfta vilka styrkor och svagheter som kan påvisas i hans uppfattning om församlingslivet. En ytterligare målsättning är att hitta länkar mellan nådegåvorna och församlingens tillväxt. Vidare har jag undersökt förhållandet mellan den neokarismatiska kristendomen och den nya apostoliska reformationen till tidigare karismatiska rörelser, till exempel till neopentekostalismen och den klassiska pentekostalismen? I denna avhandling kommer dessa frågor och några andra att diskuteras. Kännetecknande för Wagners församlingslära är att han kombinerar metoder och element från businessvärlden och kristliga tron. Avhandlingen presenterar de centrala elementen i Wagners teologi. Wagner har tidigare karakteriserats av klart evangelikalt tänkande. Hans teologi har dock under senare år utvecklats i karismatisk riktning. Hans senare produktion tar upp bl.a. sådana teman som postmillennial eskatologi. Wagner uppskattar grunderna i den klassiska pentekostalismen men vidareutvecklar många läror. Hans tänkande skiljer sig från den klassiska pentekostalismen bl.a. i det att han ser likheter mellan nådegåvorna och de naturliga begåvningarna. Den kraftiga betoningen av apostelns funktion och den hierarki som detta medför i församlingen har väckt anstöt hos somliga ledare i den klassiska pingströrelsen. Wagern anser, i motsats till den klassiska pingströrelsens syn, att en kristen människa kan vara besatt av onda andar. Wagner indelar nådegåvorna i två olika viktiga kategorier. Till de för församlingen centrala nådegåvorna hör de apostoliska och profetiska nådegåvorna som tillsammans utgör de grundläggande gåvorna. Vidare betonar han betydelsen av ledarskap och trons nådegåva samt den så kallade "power evangelism", som omfattar övertygande evangelisation, helande och under. Vidare betonar Wagner vikten av de nådegåvor som behövs vid andlig krigföring: förmågan att skilja mellan olika andar, frigöring från unda andar och förbön. De nådegåvor som har med tjänande och själavård att göra får en mer perifer plats i hans tänkande. De andliga gåvor som befrämjar församlingens tillväxt och förkristnande av samhället betraktas som de viktigaste. Wagners teologi nyanseras ytterligare av kopplingar till postmillenial rekonstruktivism, den så kallade "Kingdom Now" teologin och rörelsen Word of Faith. Wagerns postmilleniala syn förpliktar de kristina att anta en aktiv roll vid förverkligandet av Guds rike på jorden före parusi. Wagner har fått kritik för det att han ger kristendomen marknadsekonomiska drag. Dessa element kommer till synes i bl.a. i hans tanke om att Gud belönar de kristna med förmögenhet som tas från de icke-kristna. Wagners ställning som teolog är omdiskuterad. Han förbinder sig vid den kristna tronbekännelsen och är på sitt sätt bibeltrogen, men de animistiska dragen och kapitalismens inflytande i hans teologi gör honom till en omstridd person.

De majestate ejusque juribus, instituta occasione verborum C. Cornel. Taciti, quae leguntur Annalium I. cap. 2

Invokaatio: C.B.D.

De Sveo-Gothis; qui vixerunt sub periodo Erici I.mi. ad Ericum 2.dum: memorans quomodo restituti sunt primum ab Erico, mox tamen ac multos annos ab incertis ducibus vexati, at nunquam vera religione destituti

Variantti B.

De Sveo-Gothis; qui vixerunt sub periodo Erici I.mi. ad Ericum 2.dum: memorans quomodo restituti sunt primum ab Erico, mox tamen ac multos annos ab incertis ducibus vexati, at nunquam vera religione destituti

Variantti A.

Desarrollo de la ingenieria basica de una planta industrial para extraccion con CO2 liquido. I. Extractores

En base a los resultados obtenidos en una unidad piloto cuyo diseño, montaje y puesta en operación fueron realizados con la finalidad de poder producir el cambio de escala, se dio inicio al proyecto de una planta de producción con características modulares por su flexibilidad operativa en cuanto a capacidad de producción y tipo de materia prima. Se desarrolló la ingeniería conceptual, consistente en la definición de las bases de diseño; las diferentes etapas del proceso, la capacidad de producción a instalar, los rangos de trabajo de las variables operativas, el régimen, la especificación de los materiales de construcción, características de la carga, materiales auxiliares y tipo de instrumentación y control. La ingeniería básica, especificación de equipos y componentes auxiliares, para: alimentación de CO2, bombeo y presurización, acondicionamiento térmico, extracción, separación fluido/extracto, medida y control del caudal, temperatura y presión, se encuentra en una etapa avanzada de ejecución. Se ha comenzado con la ingeniería de detalle de extractores con diferente capacidad.

Ett rätt barna-klenodium är I. ABC-boken. II. Catechismus. III. Spörsmålen. IV. Skrifftenes språk

Arkit: 1 arkintunnukseton lehti, A7 B-G8.

Mat och foder för krigförande arméer. Försörjningen i krigsområdet från trettioåriga kriget till Napoleonkrigen

Artikel i vänbok

Ryssen i Karistrakten 1713 – slaget vid Landsbro och dess följder

Artikel i årsskrift.

Förteckning uppå afledne doct. Bergii böcker, hwilka den [ ] nästkommande october 1751 genom offentelig auction skola försäljas uti kyrko-herdehuset wid Riddarhus-torget i Stockholm

Arkit: A-D8.

Ehrewyrdige, wyrdige, hög- och wällerdeherrar, praepositi och pastores, uthi detta lofl. stiffet Åbo, ährade bröder i Christo

Nimeke otsikosta. - Teksti alkaa: Ehr- och w:ter är nogsampt kunnigt aff det som bland annat ...

A aventura da crítica

The adventure of the critic. The aim of this paper is to reply the critical observations made by Fernandes, Rego and Gala in this number of Revista de Economia Política about a paper of mine, also published in this same journal in January 2006, which deals with the relationship between Economics and Rethoric and its unfolding in Brazil. Answering these critical observations I have tried to show that: a) it is not easy, as they do, to associate Habermas’s project to the defense of the approach of Rethoric in Economics; Habermas himself has a lot of objections to the association of his project with Rorty’s pragmatism which seems to be the strongest McCloskey’s influence; b) it is not true that my considerations have a kind of epistemological immunity and that they are not liable to contestations; if it seems so it is because the nature of the materialistic approach itself. At the end I observe that my carpers didn’t reply my observations about the unfolding of the rethorical project in Brazil and that this is, at some measure, surprising, because they are central personages in it.

Ett rätt barna-klenodium är I. ABC-boken. II. Catechismus. III. Spörsmålen. IV. Skrifftenes språk

Arkit: 1 arkintunnukseton lehti, A7 B-G8.

Teoria das finanças funcionais e o papel da política fiscal: uma crítica pós-keynesiana ao novo consenso macroeconômico

Theory of functional finance and the role of fiscal policy: A post-keynesian critique to the new consensus macroeconomics. This paper presents the critical approaches and elaborates the arguments that oppose those of the New Consensus Macroeconomics regarding the conduct of fiscal policy. Those criticisms and arguments are based in the post-Keynesian thought and the theory of Functional Finance. The theory of Functional Finance is an extension of the Keynesian approach, particularly with regard to discussions on public finances. As supports the theory of Functional Finance, the objectives to be pursued by fiscal policy should suggest the improvement of social welfare as a whole, i.e., the performance of inflation, employment and output should be taken into account by policymakers.

Sor Juana I. de la Cruz : poesias

UANL