Pedagogical methods in web-based language teaching-mapping

The purpose of this presentation is to introduce the research project progress in “the mapping of pedagogical methods in web-based language teaching" by Högskolan Dalarna (Dalarna University). This project will identify the differences in pedagogical methods that are used for online language classes. The pedagogical method defined in this project is what the teachers do to ensure students attain the learning outcomes, for example, planning, designing courses, leading students, knowing students' abilities, implementing activities, etc. So far the members of this project have analyzed the course plans (in the language department at Dalarna University) and categorized the learning outcomes. A questionnaire was constructed based on the learning outcomes and then either sent out remotely to teachers or completed face to face through interviews. The answers provided to the questionnaires enabled the project to identify many differences in how language teachers interact with their students but also, the way of giving feedback, motivating and helping students, types of class activities and materials used. This presentation introduces the progress of the project and identifies the challenges at the language department at Dalarna University. Finally, the advantages and problems of online language proficiency courses will be discussed and suggestions made for future improvement.

Teacher’s leadership in web-based language courses in Dalarna University, Sweden

The purpose of this presentation is to discuss how teacher’s leadership can be used as a teaching method in web based language education. The environments that offer online courses provide a wide field for discussion on the contact between teacher and student. My intention is to contribute to the debate on teacher leadership in online courses. In my earlier studies on leadership, I have explored how some religious leaders affected different social movements in Brazil during the military dictatorship (1964-1985). Pruth (2004) by examining the three kinds of legitimacy described by Max Weber I aimed at seeing and analyzing how religious leaders used different teaching methods to explain their messages to ordinary citizens. Thus my research showed how educational leadership is a way to get people to reach their goals. I became interested in the subject teacher’s leadership whenI participated in a survey of the teaching methods of language courses in Dalarna University which is funded by the NGL Center of Dalarna University. In  this project, we have made interviews with the teachers, undertaken the course plans (in the language department at Dalarna University) and categorized the learning outcomes. A questionnaire was constructed based on the learning outcomes and then either sent out remotely to teachers or completed face to face through interviews. The answers provided to the questionnaires enabled the  project to identify many differences in how language teachers interact with their students but  also, the way of giving feedback, motivating and helping students, types of class activities and materials used. This made me aware of how teachers use their leadership or not in their teaching. My focus is to look at the relationship between teachers and students as an important part of the development and quality of online courses. The teacher's performance on campus is different from online courses. I want to understand how the contact between teachers and students in online courses develop and look at how students can make use of this contact and what influence the teacher's leadership has on the ability for the students to achieve the goals of their course

Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser : En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att utveckla elevers läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

LVU -politikerns eller professionens beslut? : En studie som syftar att undersöka hur socialsekreterarna ser på sin roll i LVU-ärenden i en politiskt styrd organisation

Allt eftersom professionen tar allt större plats på den politiska arenan förändras politikernas roll vilket kan åsidosätta de demokratiska aspekterna. I studien tar vi oss an socialsekreteraren och åskådliggör dess komplexa yrkesroll i en politiskt styrd organisation vilket bidrar till svårigheter när beslut om LVU skall fattas. För att uppnå detta har kvantitativ metod i form av enkätfrågor använts. Resultatet visar att både politiker och tjänstemän har en hög tilltro till socialsekreterarens roll och dess beslutsfattande inom LVU. Socialsekreteraren anser att det är de som har inflytandet över och tar det avgörande besluten om LVU vilket även förstås då återremitteringar sällan sker.

Forskningscirkeln en arbetsform för att utveckla skolan mot en lärande organisationlärande organisation?

När samhället blir mera komplext ställs generellt sett allt större krav på enskilda individer och organisationer. Detta innebär också att t ex kraven på skolan som organisation ökar i motsva-rande grad. Om förändringar i skolan skall lyckas måste lärarna involveras (Hargreaves, 1998). Förändringen måste helt enkelt utgå från lärarna själva. “It is teachers who, in the end, will change the world of the school by understanding it“ (Lawrence Stenhouse, citerad i Egerbladh & Tiller, 1998). För många lärare är kärnpunkten när verksamheten skall förändras om den går att genomföra i praktiken. På det sätt som lärare förstår hur skolan fungerar kan även antas ha betydelse för hur de utför sina arbetsuppgifter. Det är mot en sådan bakgrund som s k forskningscirklar, som ett forum för ett möte mellan lärare och forskare, blir av intresse. Kan då också s k lärande organisationer innehålla forskningscirklar som en möjlig arbetsform för att både förstå och att utveckla skolans verksamhet i praktiken? Med utgångspunkt från den bakgrund som skisserats upp är syftet med detta paper sålunda att diskutera: a) Under vilka förutsättningar är det möjligt att tala om skolan som en lärande organisa-tion?b) Är det möjligt att betrakta forskningscirkeln som ett, av flera tänkbara, medel för att utveckla skolan mot en lärande organisation?Jag utgår från två av Senges (1995) huvudkriterier, personlig utveckling (Personal Mastery) och team-lärande, för att diskutera några aspekter av de frågeställningar som anges i syftet. För att ge en mer fullständig bild skulle det självfallet ha varit att föredra att de tre övriga kriterierna som Senge använder hade kunnat behandlas på ett motsvarande sätt. Jag väljer dock bort dessa då det inte finns möjlighet att klara av en sådan uppgift inom den begränsade ram som ett paper av den här typen ger utrymme för.

Pedagogical Methods in Web-Based Language Teaching

This paper presents a research project that is being conducted at Dalarna University in Sweden. The aim is to study the following: 1) The quality of online language education compared with that of campus education, and 2) Advantages and disadvantages of online language education and how the disadvantages might be overcome. The project consists of two parts: pedagogical methods in online language education from the teachers’ point of view and from the students’ point of view. The first part was conducted in 2012 and various characteristics (benefits and difficulties) of online language education were identified. Flexibility and wider opportunities were general benefits, while lack of physical co-presence, difficulty in having lively debates/discussions, and high dropout rates were among the problems. The second part of the project (being conducted in 2014) aims to investigate how students experience online language learning. The goal is to explore alignments and misalignments between teachers’ perspectives and students’ perspectives, and to develop methods to enhance the quality of online education.

Främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva en evidensbaserad vård

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV.