Samtal och interaktion vid matematisk problemlösning : En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning.

"Jag tänkte bara 15 + 7 – 6" : En empirisk studie om elevers tolkning av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion

Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3 samt deras klasslärares uppfattning av den egna matematikundervisningen, som behandlar addition, subtraktion och likhetstecknet. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Vad kan specifikt utformade matematikuppgifter ge för information om elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3? samt Vad tänker en lärare om de resultat som framkommit av elevernas matematikuppgifter? Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod, i form av en enkät där elever i årskurs 3 fått lösa speciellt utformade matematikuppgifter och en kvalitativ metod, i form av semi-strukturerad intervju med elevernas lärare. Det resultat som framkommit i undersökningen har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att alla elever inte har kunskap om att likhetstecknet indikerar ekvivalens mellan höger sida och vänster sida om likhetstecknet, men en majoritet av eleverna har den förståelsen. Det var inte väntat från lärarens sida att fyra elever helt hade missförstått likhetstecknets betydelse. Läraren är medveten om att likhetstecknet kan vara svårt att förstå, men hade förväntat att alla elever skulle klara av att lösa minst matematikuppgifterna med de lägsta talen. Resultatet visar även att nio av sexton elever har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Läraren menar att det sambandet återkommer under hela lågstadiet och därför hade förväntat sig att fler elever sett sambandet. Men samtidigt anser läraren att det är positivt att lite mer än halva gruppen har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Slutligen visar resultatet av studien att missförståelse av likhetstecknet har inverkan på elevers resultat vid uppgifter med öppna utsagor, men inte vid uppgifter där talen på vänster sida om likhetstecknet är lika med ett tal på höger sida om likhetstecknet.

Hur feedback på uppgiftsnivå och processnivå kan skilja elevers resonemang åt i matematik : En empirisk undersökning om hur elevers resonemang skiljer sig åt beroende på vilken feedback som ges

Denna studie undersöker hur feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå kan utveckla elevers resonemang när eleverna arbetar med problemlösningsuppgifter inom matematiken. De typer av resonemang som undersöks är algoritmiska och kreativa matematiska resonemang. Åtta elevpar från årskurs 5 fick arbeta med problemlösningsuppgifter och fick efterhand de behövde feedback på uppgiftsnivå eller processnivå. Efter genomförandet analyserades vilken resonemangstyp eleverna använde före och efter feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå getts. Resultaten visar att elever som får feedback på processnivå i större utsträckning utvecklar fullständiga kreativa matematiska resonemang jämfört med de elever som får feedback på uppgiftsnivå.

Young peoples’ entrance to the workplace : Introduction to occupational health and safety

Negative outcomes of a poor work environment are more frequent among young workers. The aim of the current study was to study former pupils’ conditions concerning occupational health and safety by investigating the workplaces’, safety climate, the degree of implementation of SWEM and the their introduction programs. Four branches were included in the study: Industrial, Restaurant, Transport and Handicraft, specialising in wood. Semi-structured dialogues were undertaken with 15 employers at companies in which former pupils were employed. They also answered a questionnaire about SWEM. Former pupils and experienced employees were upon the same occasion asked to fill in a questionnaire about safety climate at the workplace. Workplace introduction programs varied and were strongly linked to company size. Most of the former pupils and experienced employees rated the safety climate at their company as high, or good. Employers in three of the branches rated the SWEM implemented at their workplaces to be effective. The Industry companies, which had the largest workplaces, gave the most systematic and workplace introduction for new employees. There are no results from this study explaining the fact that young workers have a higher risk for workplace accidents.

När det inte blir som man har tänkt sig : - En fallstudie av undervisningssituationer med elever med behov av särskilt stöd

Fallstudien beskriver och diskuterar några lektioner med elever som har specifika inlärnings-svårigheter, utifrån skolverkets Allmänna råd, och belyser vilka pedagogiskt svårhanterliga problem och dilemman som kan uppstå när det inte blir som läraren har planerat. Teorin om den proximala utvecklingszonen åskådliggörs. Aktivitetens betydelse för inlärning belyses. Komplexiteten kring lärarskap och ledarskap illustreras. Skolverkets teori om kunskap genom progression, enligt givna årskurser med givet innehåll, stämmer inte alltid med erfarenheterna hos några av verklighetens elever. Samspelet mellan lärare och elever belyses i studien. Be-skrivningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykiskt sårbara barn visar ytterligare hur elevers individuella förutsättningar kan ge konsekvenser för inlärning.

Vuxna elevers syn på digital läs och skrivinlärning respektive distansstudier i ett andraspråksperspektiv : Den hjälper mig om jag inte känner orden

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Shared decision-making in mental health care : a user perspective on decisional needs in community-based services

BACKGROUND: Shared decision-making (SDM) is an emergent research topic in the field of mental health care and is considered to be a central component of a recovery-oriented system. Despite the evidence suggesting the benefits of this change in the power relationship between users and practitioners, the method has not been widely implemented in clinical practice. OBJECTIVE: The objective of this study was to investigate decisional and information needs among users with mental illness as a prerequisite for the development of a decision support tool aimed at supporting SDM in community-based mental health services in Sweden. METHODS: Three semi-structured focus group interviews were conducted with 22 adult users with mental illness. The transcribed interviews were analyzed using a directed content analysis. This method was used to develop an in-depth understanding of the decisional process as well as to validate and conceptually extend Elwyn et al.'s model of SDM. RESULTS: The model Elwyn et al. have created for SDM in somatic care fits well for mental health services, both in terms of process and content. However, the results also suggest an extension of the model because decisions related to mental illness are often complex and involve a number of life domains. Issues related to social context and individual recovery point to the need for a preparation phase focused on establishing cooperation and mutual understanding as well as a clear follow-up phase that allows for feedback and adjustments to the decision-making process. CONCLUSIONS AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The current study contributes to a deeper understanding of decisional and information needs among users of community-based mental health services that may reduce barriers to participation in decision-making. The results also shed light on attitudinal, relationship-based, and cognitive factors that are important to consider in adapting SDM in the mental health system.

Elevers läsvanor : En kvalitativ studie av fyra fordonselevers läsvanor

The following study was conducted at an upper secondary school in Sweden and attempts to explore the question of what influences male pupils’ reading habits. Many quantitative international studies, including PISA, PIRLS and IEA Reading Literacy, have sought to answer this question, but only partially succeeded due to the limitations of their methods. Therefore, this study seeks to explore this question in more depth using qualitative methods, including interviews and classroom observations, but also minor tests. Two facts which the previously mentioned international studies have found is that boys and particularly immigrant boys tend to have worse reading results than their counterparts. It is therefore the aim of this study to study four male students in upper secondary school; of which two are native Swedes and the other two are unaccompanied refugee children; one from Afghanistan and the other from Morocco. The findings of this study are as follows. Firstly, necessity was found to be the single most important factor for the reading habits of these four pupils; especially the two refugees. Both refugees learnt to read under harsh circumstances in madrassas in their respective home countries. Moreover, the Moroccan pupil learnt to speak and read Spanish fluently during his seven years as a homeless child. Furthermore, in the absence of necessity, interest was found to be decisive in determining the pupils’ reading habits. In addition to this, the study theorizes that an interest in reading generally arises before the ability to read and not vice versa. However, teachers can in fact affect their pupils’ reading habits even in upper secondary school.

Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.

Musikalisk gestaltning av en ”image” : - En fallstudie i design av narrativ mediemusik -

Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion och bygger på ett case där en varumärkesmelodi/ musiklogotype till ett musikgymnasium ska designas. Syftet med studien är att utforska hur en image kan gestaltas musikaliskt och däri bättre förstå hur forskning genom design och användarmedverkan - påverkar och bidrar till processen inom design av narrativ mediemusik. Studien har ämnat svara på den övergripande frågeställningen: Hur kan komposition av narrativ musik beskrivas och genomföras som en designprocess? Forskningsfrågan innefattar även subfrågorna: Hur bidrar användarmedverkan till arbetsprocess vid design av narrativ mediemusik? Hur bidrar gruppsammansättning, själva processen och processverktygen till ett musikaliskt relevant resultat? Med formuleringen "ett musikaliskt relevant resultat" avses i studiens kontext en musikalisk prototyp/slutprodukt som har potential att kunna uttrycka känslor och värderingar som kan överensstämma med varumärkets (skolans) image och formulerade värderubriker. Kärnan i arbetet ligger inom fälten forskning genom design och användarmedverkan, där deltagarna under arbetsprocessens gång kontinuerligt och i flera processteg bidragit genom diskussioner, reaktioner, resonemang och konkreta förslag. Studien visar att designarbete inom narrativ mediamusik tillsammans med representanter för användarna/ målgruppen kan generera fler idéer om aspekter specifika för arbete med design av narrativ mediemusik samt bidra till större förståelse för aktuella kontexter (målgrupps-relaterade och process-relaterade kontexter såväl som musikaliska och genre-relaterade kontexter), än om designern arbetar ensam. Av vikt är att under designprocessen ta fram flera versioner av prototyperna, att göra olika instrumenteringar och interpretationer av det musikaliska materialet, där ett av målen med prototyperna är att designer stegvis lär sig vad som fungerar - vad som skapar en klingande mening i den aktuella målrelaterade kontexten - och ett sätt att kommunicera den här kunskapen är att designa och pröva flera olika prototyper i klingade form.

Parenthood in transition : Somali-born parents' experiences of and needs for parenting support programmes

BACKGROUND: Pre- and post-migration trauma due to forced migration may impact negatively on parents' ability to care for their children. Little qualitative work has examined Somali-born refugees' experiences. The aim of this study is to explore Somali-born refugees' experiences and challenges of being parents in Sweden, and the support they need in their parenting. METHODS: A qualitative descriptive study was undertaken. Data were collected from four focus group discussions (FGDs) among 23 Somali-born mothers and fathers living in a county in central Sweden. Qualitative content analysis has been applied. RESULTS: A main category, Parenthood in Transition, emerged as a description of a process of parenthood in transition. Two generic categories were identified: Challenges, and Improved parenting. Challenges emerged from leaving the home country and being new and feeling alienated in the new country. In Improved parenting, an awareness of opportunities in the new country and ways to improve their parenting was described, which includes how to improve their communication and relationship with their children. The parents described a need for information on how to culturally adapt their parenting and obtain support from the authorities. CONCLUSIONS: Parents experienced a process of parenthood in transition. They were looking to the future and for ways to improve their parenting. Schools and social services can overcome barriers that prevent lack of knowledge about the new country's systems related to parenthood. Leaving the home country often means separation from the family and losing the social network. We suggest that staff in schools and social services offer parent training classes for these parents throughout their children's childhood, with benefits for the child and family.

Tough, sensitive and sincere : how adolescent boys manage masculinities and emotions

This study aimed to explore adolescent boys’ views of masculinity and emotion management and their potential effects on well-being. Interviews with 33 adolescent boys aged 16–17 years in Sweden were analysed using grounded theory. We found two main categories of masculine conceptions in adolescent boys: gender-normative masculinity with emphasis on group-based values, and non-gender-normative masculinity based on personal values. Gender-normative masculinity comprised two seemingly opposite emotional masculinity orientations, one towards toughness and the other towards sensitivity, both of which were highly influenced by contextual and situational group norms and demands, despite their expressions contrasting each other. Non-gender-normative masculinity included an orientation towards sincerity emphasising the personal values of the boys; emotions were expressed more independently of peer group norms. Our findings suggest that different masculinities and the expression of emotions are strongly intertwined and that managing emotions is vital for well-being.

Learning study i gymnasial yrkesutbildning : en fallstudie från ett hantverksprogram

Internationella tester av elevers kunskapsresultat har bidragit till att kraftigt öka intresset för hur elevers studieprestationer kan förbättras. En samstämmig forskning placerar lärares undervisning högt upp på listan av faktorer som är betydelsefulla för att förbättra elevers lärande. En metod som visat sig användbar för att utveckla lärares undervisningsförmåga är learning study som framför allt använts av lärare som undervisar elever i lägre åldrar. Vi visar i den här artikeln, med stöd av en fallstudie, att det även är möjligt att framgångsrikt använda learning study-metoden för att utveckla lärare i gymnasieskolans yrkesutbildning och deras förmåga att undervisa där ämnesinnehållet ofta avser tyst yrkeskunskap och icke-kognitiva förmågor.

"En ny musikuppfostran" : Reformpedagogiska anspråk i Siljanskolans bildningsinnehåll

 ”A new form of musical upbringing”: Pretenses of reform pedagogy content in the Siljan school In this article, I describe the Siljan school in Tällberg as a Swedish example of alternative pedagogy. The overall questions relate to the reform pedagogy content of the school and its ability to give Swedish music teaching a new form of musical upbringing. An important issue is how the Siljan school as a model for Swedish reform has been inspired by the reform pedagogy movements in USA and Germany. Te analysis is thus based on the Alm couple’s ability to give the school an international character which shines light on Swedish reforms in the greater context of reform pedagogy. With its basis in discursive education of the 1930s, two main questions are discussed: what perspective on musical education can be identifed in the personal development ethos of the Siljan school? How can the school’s relation to the reform pedagogy music movement during the start of the 1900s be understood? From a hermeneutic perspective, the article contributes by investigating how the Siljan school can have afected decisions in education politics, Swedish schooling, and Swedish musical life. In summary, the article contributes with new knowledge on a chapter in the history of Swedish music pedagogy.

Språkutvecklande arbetssätt i grundskolans årskurs 4-6 : En studie om translanguaging ur SVA-elevers perspektiv

Denna studie har genomförts på en F-6-skola med ca 350 elever, ungefär 30 % av eleverna har ett annat modersmål. Syftet med denna studie var att ur de tvåspråkiga elevernas perspektiv kartlägga hur den undersökta skolans lärare arbetar efter translanguaging-pedagogik. Att arbeta efter translanguaging-pedagogiken innebär att läraren ser på en elevs flerspråkighet som en tillgång i stället för ett hinder i klassrummet. Studiens syfte konkretiserades i följande frågeställningar:  Vilket förhållningssätt har lärarna till flerspråkighet i klassrummet ur andraspråkselevernas perspektiv?  Vad kännetecknar enligt andraspråkseleverna ett språkutvecklande arbetssätt?  Vilka av de metoder eller arbetssätt som lärarna använder anser andraspråkseleverna själva vara gynnsamma för deras förståelse och kunskapsutveckling i ämnesundervisning och andraspråksinlärning? Utifrån mina frågeställningar valde jag att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppmetoden. Studien genomfördes med hjälp av svenska som andraspråkläraren på skolan som gav mig tillgång till sina SVA-grupper på mellanstadiet. Det framkom i mina fokusgruppsintervjuer att man på skolan inte medvetet arbetar efter translanguaging-pedagogiken. Det upplevs bland annat att det inte är tillåtet att tala på sitt modersmål i klassrummet, det finns inget material i klassrummet som stödjer translanguaging-pedagogiken och lärarna uppmuntrar inte eleverna till att, vid diskussioner eller grupparbeten, använda sitt modersmål.