Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder : - Från Martin Luther till lokala likabehandlingsplaner

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning.

Barn utan språk? : En kvalitativ studie om pedagogers språkutvecklande arbete i förskolan och hur det synliggörs

Undersökningens syfte var att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stödja barns andraspråksutveckling på en förskola. Mina frågeställningar var: Hur säger pedagogerna att de planerar för ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn? Hur syns (synliggörs) möjligheter/begränsningar till språkutveckling i verksamheten? Hur arbetar pedagogerna med barn som ännu inte har uppnått jämförbar nivå i svenska som sina enspråkigt svenska kamrater? Jag genomförde två kvalitativa intervjuer med två pedagoger på den aktuella avdelningen samt åtta observationer i språkutvecklande situationer. Dessa situationer var samling, matsituationer, högläsning, valstund samt fri lek. Intervjuer samt observationer skedde under två dagar. Tekniken som jag använt mig av är inspelning med hjälp av diktafon och anteckningar. Resultatet visade att pedagogerna arbetar språkutvecklande främst i form av sånger samt högläsning. De uppmärksammar barnens kultur med hjälp av en världskarta samt bilder på flaggor där barnen kommer ifrån. Resultatet visar även att de ej uppmärksammar barnens kultur i den utsträckning de säger sig vilja vilket ses som en begränsning. Resultatet av observationerna visar att pedagogerna arbetar språkutvecklande med sånger samt högläsning och genom samtal med barnen. Samtalen vid matsituationer visade sig innehålla stora möjligheter till språkutveckling, medan möjligheterna till språkutveckling vid högläsningen visade sig bristfällig. Vid högläsningen skedde samtalet kring boken främst under själva läsningen, dock inget före eller efter läsningen, vilket ses som en begränsning till språkutveckling. Resultatet visade även att barnen i leken ofta lämnas ensamma i ett rum utan pedagog närvarande, och därigenom missar pedagogerna språkutvecklande tillfällen. Vid några tillfällen fanns pedagog närvarande i rummet utan att uppmärksamma barnens chans till språkutveckling. Vid samlingarna fanns möjligheter till språkutveckling som pedagogerna uppmärksammade, dock bestod mycket av tiden av tillsägelser till barnen att vara tysta eller sitta stilla, vilket kan inverka hämmande på möjligheter till språkutveckling.

Ett bröd – två bröder? : En studie om några gymnasieelevers uppfattning om sambandetmellan grammatisk kompetens och kommunikativ kompetens iämnet moderna språk tyska steg 1

Syftet med min studie var att belysa några gymnasieelevers syn på sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i ämnet moderna språktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkät där frågeställningarna skulle gesvar på vilken syn och erfarenhet några elever har i ämnet tyska steg 1 när det gällersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkäten visade att eleverna såg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella språkliga kompetensen ansågs varaen framgångsfaktor för den egna språkutvecklingen, både när det gäller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgångspunkterna till min studie var att den formella språkliga kompetensen inteomnämns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att få bättreförutsättningar för att uppnå dessa färdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnå en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringspråkprocessning anser jag att grammatisk kompetens är av stor betydelse när det gäller attuppnå kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger på markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osäkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske. Därför börmedvetenheten om sambandet mellan formell språklig kompetens och kommunikativkompetens öka, speciellt vid inlärningen av främmande språk som har betydelsebärande,markerade strukturer.

Svenska för invandrarskap? : Språk, kategorisering och identitet inom utbildningsformen Svenska för invandrare

The overall purpose of this thesis and the four independent studies it builds upon is to examine how categorizations and identity positions are constructed and negotiated in the educational program Swedish for immigrants (SFI) both historically and among participants in the program at the beginning of the 21th century. The analytical focus is on the discourses that frame the development of the SFI program with a specific interest in categorizations and identity in relation to gender, language and national belonging. The empirical material includes historical texts (curricula, commission reports, public inquiries, political propositions, laws) from 1965 to 2010, as well as approximately 95 hours of audio and video recorded data and ethnographic field notes from five SFI classrooms. The results are presented primarily in the four articles but partly also in the thesis itself. Our analysis in the first study, that takes a sociohistorical perspective as a point of departure, indicates shifts in discourses with regards to the categories and aims of the educational program, thus, making certain identity positions more accessible than others at specific times. Using the approach of nexus analysis, the theoretical framework employed in the second study approaches language policies n terms of a dialectical elationship between policy and the learning that takes lace in the language focused classroom. Feminist and postcolonial frameworks re employed ore pecifically in the third and fourth studies. The historical nalysis presented in article three shows how the categories of “immigrant” and Swedes” ave been produced and negotiated in discourses on gender and gender quality in the SFI program since the early 1970s. The fourth study highlights he omplex relationship between gender equality and integration policies, as well as he perception of gender equality as a central part of Swedishness”, negotiated in he everyday conversations in the SFI classroom. Overall, the results illuminate he circulation of discourses both cross ime and between policy and classrooms. oreover, it contributes to a critical discussion about the intersection of language, ender and national elonging in the negotiation of boundaries between insiders and outsiders in Swedish society.

Five Little Monkeys Jumping on the Bed : En litteraturstudie om hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja barns utveckling av engelska som främmande språk i grundskolans tidigare år.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja yngre elevers språkutveckling i engelska som främmande språk. Detta görs genom att fokusera på främjandet av barns språkinlärning, hur lärare bör arbeta med sång, rim och ramsor inom engelska som främmande språk, samt lärares attityder till ett sådant arbetssätt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie innehållande en bakgrund med relevant teori, samt analys av fem vetenskapliga studier rörande ämnet. Dessa gav möjlighet till en bred bild av området, då länder och perspektiv varierade. Studierna valdes ut genom sökning i databaser efter relevans och tillförlitlighet. I studiernas resultat framgick att majoriteten av tillfrågade lärare och elever var positivt inställda till arbete med sång och ramsor i engelskundervisning, och den språkutveckling dessa metoder innebar. Genom arbete med läraren som förebild motiverades eleverna. Dock fanns en avsaknad av material och kunskap för att kunna genomföra och bedöma undervisning innehållande sång och ramsor. En avsaknad av rim i de studier som analyserats berörs även i studien, likaså en brist på svenska studier. Sammanfattningsvis verkar sång och ramsor enligt de granskade studierna ha ett värde i engelskundervisning. Dock finns det behov av mer forskning och kunskap för att få starkare underlag för användning av dessa metoder i undervisning.

Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? : En litteraturstudie om hur matematikläxor kan påverka elevers utvecklande av matematiska kunskaper med inriktning mot kunskapsmålen i årskurs 1-3

I den här studien har syftet varit att undersöka hur matematikläxor påverkar elevernas kunskapsutveckling. Det finns många olika perspektiv att belysa detta på, i det här fallet har fokus legat på lärarens undervisning i årskurs 1-3, där matematikläxor utgör en del av undervisningen som ska ge eleverna förutsättningar och möjligheter att nå kunskapsmålen. Studien har utgått från följande frågeställning: Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? I arbetet med att undersöka denna frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts och vetenskapliga artiklar har sökts fram via databaserna ERIC (Ebsco) och LIBRIS. Vetenskapliga artiklar har utifrån beskrivna kriterier valts ut, granskats och bidragit med kunskaper. Resultatet visar att förekomsten av matematikläxor bygger på traditioner och uppfattningar, att en hög läxfrekvens inte automatiskt utvecklar kunskaper hos eleverna, att elevernas förkunskaper och intellektuella förmågor har betydelse och att det är något som lärare måste ta hänsyn till, att olika typer av förståelse kan utvecklas via läxorna och att matematikläxor som genomförs under lektionstid med stöttning av lärare ökar chansen för fler elever att tillgodogöra sig kunskaperna.

Yrkeselever och deras förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling : En kvalitativ fallstudie av yrkeslärares kollegiala lärande och utvecklingsarbete i en forskningscirkel

Syftet med detta paper är att beskriva och diskutera hur det i en forskningscirkel bestående av lärare verksamma inom en gymnasieskolas yrkesprogram var möjligt att etablera ett kollegialt lärande om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling. Forskningscirkeln användes som en form av deltagarorienterad aktionsforskning, såväl som ett forum för att ur olika perspektiv undersöka och belysa pedagogiska problem i skolans vardag. Tanken var att forskningscirkelmetoden kunde användas för att etablera ett lärande och samtidigt initiera ett pedagogiskt utvecklingsarbete som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där deltagarna inte bara var kunskapskonsumenter utan även producenter av handlingsrelevant kunskap. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie där data har samlats in genom deltagande observation, informella samtal, en gruppintervju samt de texter som deltagarna producerade i forskningscirkelarbetet.   Resultatet visar att deltagarna inom forskningscirkelns ram kom att bilda olika mindre koalitioner där de samlades runt olika teman för utveckla ”miniforskningsprojekt” som på ett konkret och handfast sätt berörde problem om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling som de behövde lära sig mer om för att kunna utveckla undervisningen. Skolans rektor och utbildningsledare, som också deltog i forskningscirkeln, fick på så sätt en möjlighet att utveckla sina egna kunskaper om den undervisning som deras lärare bedriver i sin vardag, liksom uppslag för hur de kunde utveckla ett mer praktiknära pedagogiskt ledarskap. För forskningscirkelledarna innebar det att de inte bara kunde fungera som en resurs och ge stimulans, de kunna också själva skaffa sig nya kunskaper om de pedagogiska problem som är förknippat med elevers självbedömningsförmåga.

Språk - engelska

Samlingen med signum HF Eng. finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Engelska. I samlingen ingår litteratur om engelsk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del engelsk skönlitteratur. Akademibiblioteket har emottagit donationer innehållande engelskspråkig litteratur från bl.a. lektor Gunvor Stenberg, professor Sigurd Frosterus, fru Johanna Åkesson, teol.dr. Eric Hammarberg och direktör Ruben Hellsten. Inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Eng.

Språk - Franska

Samlingen med signum HF Rom finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Franska. I samlingen ingår litteratur om fransk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del fransk skönlitteratur. Endel fransk vitterhet har kommit till akademibiblioteket som donation från franska ambassaden i Helsingfors. Några privata donatorer kan nämnas som prof. Sigurd Frosterus, rektor C.M. Runeberg, fru Olga von Gerich, med.lic. Eva Gadolin Lagerwall, friherrinnan Greta von Julin, fru Catherine Boman, FK Thora Gripenberg och fröknarna Annie och Berta Edelfelt. Inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Rom.

Språk - Svenska

Samlingen med signum HF Sv finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Svenska. I samlingen ingår litteratur om svensk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del svensk skönlitteratur. Vid huvudbiblioteket finns mycket litteratur i ämnet. Donerad och inköpt litteratur finns i samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Sv.

Språk - Tyska

Samlingen med signum HF Germ. finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Tyska. I samlingen ingår litteratur om tysk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del tysk skönlitteratur. Akademibiblioteket har fått emotta flere större donationer tysk litteratur såsom Maud Greulings, konsulinnan H. Pacius och FD Gudrun Lundströms boksamlingar. Inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Germ.

Språk - Finska

Samlingen med signum HF Fi finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Finska. I samlingen ingår litteratur om finsk språkvetenskap och litteraturvetenskap liksom en del finsk skönlitteratur. Både donerad och köpt litteratur finns i samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Fi.

Om finlandismer och språkvårdens möjligheter att motverka dem

Artikel