Polisen i förändring : En fallstudie om Polismyndighetens upphandling av kommunikationstjänster från PR-byrån Prime

Polismyndigheten har under 2015 påbörjat och ska under 2016 fortsätta undergå en omorganisering. En del av omorganiseringen innefattar att Polismyndigheten skrivit ett fyraårigt kontrakt värderat till 35 miljoner kronor med Prime Public Relations AB med avseende upphandling av strategiska kommunikationstjänster. Studien syftar till att undersöka vad skälen är till att Polismyndigheten har valt att en PR-byrå ska sköta delar av deras kommunikation och vad det hittills fått för konsekvenser. Totalt analyseras 50 artiklar som publicerats under upphandlingstiden i en innehållsanalys för att få en överblick kring olika teman som framkommit. Innehållsanalysen fungerar som ett kvantitativt komplement till två semi-strukturerade intervjuer samt en mailkorrespondens med projektansvarig för samarbetet med Polismyndigheten på Prime. En av intervjuerna hölls med en tidigare presstalesperson för Polismyndigheten som nu är kommunikationskonsult med uppdrag inom bland annat kriskommunikation. Den andra intervjun hölls med ansvarig handläggare för upphandlingen hos Polismyndigheten. En enkät kompletterar materialet med utomstående åsikter kring förändring av förtroendet för polisen i samband med upphandlingen. Tillsammans bidrar metoderna till ett gediget material för fallstudien som blir belyst från olika håll både med hjälp av kvalitativ samt kvantitativ data. Resultaten leder fram till en diskussion kring organisationskommunikation och intern kritik från anställda poliser som en produkt av upphandlingen. Analysen tar även upp de anställdas meningsskapande av den nya kontexten inom myndigheten samt en diskussion om förtroende och huruvida situationen kring upphandlingen skulle kunna ha sköts på ett annat sätt för att undvika negativa konsekvenser. 

Faktorer på avdelningen som påverkar den kortvariga sjukfrånvaron : En fallstudie av tre avdelningar med olika storlek

Bakgrund: Sjukfrånvaron är ett fenomen som snabbt ökar i Sverige idag. Detta är något som kostar stora summor pengar varje år men trots detta finns relativt lite forskning på området. Den forskning som finns i området undersöker till stor del endast den långvariga sjukfrånvaron. Författarna av denna studie har tydligt identifierat en lucka i forskningen vad gäller kortvarig sjukfrånvaro. Syfte: Denna studie syftar därmed att undersöka storleken på avdelningen samt chefens kommunikation och interaktions påverkan på kortvarig sjukfrånvaro. Resultat: Undersökningen resultat är sammanställt ur dels en enkät som de anställda på tre avdelningar inom ett internationellt produktionsföretag fått besvara och dels tre intervjuer genomförda med en HR-chef och två chefer över avdelningarna. Resultatet blev att fem kategorikoder identifierades; Avdelningens storlek, Chefens kommunikation och interaktion, Frånvarokultur, Arbetsuppgifter och Hälsoarbete. Slutsats: Den främsta slutsats som denna undersökning resulterat i är att storleken på avdelningen påverkar de anställdas möjlighet snarare än deras tendens till att vara kortvarigt sjukfrånvarande. Den faktor som istället anses påverka den kortvariga sjukfrånvaron är hur chefen kommunicerar och integrerar med de anställda. Fokus bör därmed läggas vid denna faktor i försök att antingen minska eller kontrollera den kortvariga sjukfrånvaron på avdelningen

Beyond Policy - Empowerment as choice or empowerment as voice?

Att 'bilda sig' eller att 'bilda sig'? : Om religionslärarens frirum som medborgarbildare i den nya ämnesplanen för religionskunskap på gymnasiet

 I den här texten lyfter jag fram den nya ämnesplanen i religionskunskap på gymnasiet. Syftet med detta är att sätta denna ämnesplan i relation till religionslärarens medborgarbildande uppgift. Med utgångspunkt i bildningsbegreppet diskuteras denna uppgift som en fråga om att se till religionslärarens frirum. Diskussionen utmynnar i ett resonemang om betydelsen av att läraren inte ensidigt ser till vissa bildningsmål i ämnesundervisningen på bekostnad av andra.

Democracy lessons in market-oriented schools : The case of Swedish upper secondary education

Based on recent ethnographic research, this article explores young people’s opportunities of formal and informal democracy learning and expressions of such learning in the highly market-influenced Swedish upper secondary education. With its ambitious democracy-fostering goals and far-reaching marketisation, Swedish education constitutes an interesting case in this respect. The analysis indicates that ‘voting with the feet’ emerges as an important way of exerting student influence. At the same time, young people’s voice is surprisingly neglected in classroom practice. Increased focus on performance and goal attainment tends to overshadow less ‘rewarding’ aspects of the curriculum, such as democracy teaching and learning, both from the side of teachers and students. Students are also increasingly expected to act as school representatives and to avoid giving negative impressions of their school.

Democratic Citizenship - A Conditioned Apprenticeship : A Call for Destabilisation of Democracy in Education

We live in times when the search for a citizenship education that can transcend national, ethnical and cultural borders is an important part of educational policy. In times of increased pressure by the European Union on its nation states to provide for nation-transcending democracy, this question becomes crucial for national policymaking in Europe. In this text, Swedish education policy will be taken as a case in point in order to shed light on how this question is being handled in this particular national policy setting. It is argued that the policy’s citizen fostering agenda tends to be counterproductive in the sense that it is still situated in national notions of the relationship between democracy and education, which tend to exclude certain individuals and groups of people on an age-related and (ethno) cultural basis. It is further argued that these excluding features can be related to educational ideas about socialisation. The aim of this text is underlined by suggesting a different way of framing democracy and democratic citizenship education: to increase the potential of education as regards the renewal of democracy and democratic citizenship.

Opening discourses of citizenship education : a theorization with Foucault

We argue two major difficulties in current discourses of citizenship education. The first is a relative masking of student discourses of citizenship by positioning students as lacking citizenship and as outside the community that acts. The second is in failing to understand the discursive and material support for citizenship activity. We, thus, argue that it is not a lack of citizenship that education research might address, but identification and exploration of the different forms of citizenship that students already engage in. We offer a fragmentary, poststructuralist theorization oriented to explore the contemporary limits of the necessary', drawing on specific resources from the work of Michel Foucault and others for the constitution of local, partial accounts of citizenship discourses and activities, and exploration of their possibilities and constraints. We argue this as a significant tactic of theorization in support of an opening of discourses of citizenship and in avoiding the discursive difficulties that we have identified. Our theorization, then, is significant in its potential to unsettle discourses that confine contemporary thought regarding citizenship education and support exploration of what might be excessive to that confinement.

What Counts as Young People's Civic Engagement in Times of Accountability? : On the Importance of Maintaining Openness about Young People's Civic Engagement in Education

One aspect of the ICCS study's measurement of young people's citizen competence is 'civic engagement'. In this article it is argued that even though the study's assessment captures important aspects of young people's civic engagement, too strong educational reliance on it may contribute to meagreness in the educaitonal assignment to see to an engaged citizenry. By providing deeper insight into the ICCS study's assessment rationale, and by presenting qualitatively derived examples of young people's civic engagement, it is suggested that in order to see to fruitful ways of approaching the educational task of providing for young people's civic engagement, we need to maintain openness to different depictions of civic engagement. Among them those that matter as such for the young people themselves in and through the social and material practices they take part in.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

Worries and possibilities in active citizenship : Three Swedish educational contexts

This article examines how the concept of active citizenship has been given a neo-liberal character by examining practice in three different educational contexts in Sweden. The concept of active citizenship has become influential in educational policy and practice throughout the European Union. The aim of this article is to highlight concerns at how this concept has come to be re-shaped by neo-liberal principles in Swedish education. The analysis highlights three themes, based on voice, ethical awareness and complexity and mutuality of lived experience, and argues that they provide the basis for a shift away from the present neo-liberal colouring of the concept.

Kommunikationens förebyggande funktion på sjuksköterskors upplevda arbetsmiljö : En kvalitativ fallstudie på en psykiatrisk intensivvårdsavdelning

Syftet med studien är att undersöka huruvida kommunikationen mellan medarbetare på en psykiatrisk intensivvårdsavdelning kan fungera som ett förebyggande verktyg för medarbetarnas upplevda psykosociala arbetsmiljö. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare på en psykiatriska intensivvårdsavdelning. Empirin har tolkats genom en hermeneutisk ansats. Resultatet av studien visar att den interna kommunikationen mellan medarbetarna har en stor inverkan för den upplevda arbetsmiljön. På grund av den studerade avdelningens stundtals påfrestande och stressiga arbetssituation var de faktorer som påtalades som viktigast för att må bra på arbetet sammanhållning, förtroende, öppen kommunikation och humor. Dessa framkommer genom studien vara kommunikativa verktyg som går att arbeta förebyggande för att främja välmående på arbetsplatsen.

Att studera vidare eller inte det är frågan : 2 321 gymnasisters funderingar kring högre studier

I takt med att konkurrensen blir allt hårdare om att rekrytera studenter till grundutbildningar på svenska universitet och högskolor har intresset att ta reda på vad studenter och gymnasister tycker och tänker om högre utbildning ökat. Vid Karlstads universitet har vi sedan många år kartlagt vad våra nuvarande studenter tycker om sin utbildning. När det gäller gruppen framtida studenter i form av gymnasister har vi tidigare inte på motsvarande sätt systematiskt sätt undersökt hur de ser på högre utbildning. Som ett första steg i ett sådant arbete har vi under läsåret 2006/2007 genomfört tre enkätundersökningar där gymnasisters inställning till högre studier analyserats. Två grupper av studenter har under hösten 2006 skrivit sina examensarbeten med detta tema och baserat på dessa studier har vi under våren 2007 samlat in en större enkät i samband med att alla gymnasister i regionen bjudits in till information om högre utbildning på universitetet i Karlstad.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

Sjuksköterskors och patienters upplevelser av tvärkulturell omvårdnad : - En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan. De vanligaste kommunikationsstrategierna som användes var tolk eller anhöriga som översatte. Både sjuksköterskor och patienter upplevde tolk som ett bra hjälpmedel när verbal kommunikation inte var möjlig på grund av att olika språk talades. Att vårda patienter med annat etniskt ursprung upplevdes av sjuksköterskor som svårt och krävande. Sjuksköterskor upplevde att de saknade utbildning för att möta en mångkulturell patientgrupp och även patienter önskade att sjuksköterskorna skulle vara bättre utbildade då de trodde att det skulle skapa en större förståelse för andra.