Mobil individanpassad realtidsinformation i kollektivtrafiken : En fallstudie på Tågkompaniet

The total traveling with different types of transportation has increased drastically since the 50´s. Despite this increase, the use of the public transportation has decreased in percentage which has its explanation in the overall increased use of cars as transportation. Many researchers believes that better traffic information in the public transport can lead to increased use. Therefore this study aims to investigate how mobile personalized real-time information can increase customer satisfaction in the public transport in order to maintain and attract more travelers. The study addresses the problem through a case study at the Swedish transit agency Tågkompaniet, where customers and staff are studied in order to map the present situation regarding information in the public transport. The case study also sets out to investigate which type of real-time information that is considered to be most important for the travelers. At last the study also investigate which types of technical solutions that is needed, and how the needs of travelers can be considered to be able to offer mobile personalized real-time information. The findings are that there is a dissatisfaction regarding the transit information among both travelers and staff, and that their needs and demands must be met to a greater extent in order to increase the customer satisfaction. Furthermore, the findings are also that information attributes regarding delays and disruptions in the public transport is considered to be most important by travelers. Functions such as subscribe to information, push notifications and information associated with the transit ticket are necessary to be able to provide travelers with mobile personalized real-time information. Lastly the study provides a tool to consider traveler needs in development and evaluation of mobile personalized information systems within the public transport.

Assessing trends in land use change in the Borana rangeland Ethiopia as one cause of greenhouse gas emissions and carbon sequestration variations

Landnutzungsänderungen sind eine wesentliche Ursache von Treibhausgasemissionen. Die Umwandlung von Ökosystemen mit permanenter natürlicher Vegetation hin zu Ackerbau mit zeitweise vegetationslosem Boden (z.B. nach der Bodenbearbeitung vor der Aussaat) führt häufig zu gesteigerten Treibhausgasemissionen und verminderter Kohlenstoffbindung. Weltweit dehnt sich Ackerbau sowohl in kleinbäuerlichen als auch in agro-industriellen Systemen aus, häufig in benachbarte semiaride bis subhumide Rangeland Ökosysteme. Die vorliegende Arbeit untersucht Trends der Landnutzungsänderung im Borana Rangeland Südäthiopiens. Bevölkerungswachstum, Landprivatisierung und damit einhergehende Einzäunung, veränderte Landnutzungspolitik und zunehmende Klimavariabilität führen zu raschen Veränderungen der traditionell auf Tierhaltung basierten, pastoralen Systeme. Mittels einer Literaturanalyse von Fallstudien in ostafrikanischen Rangelands wurde im Rahmen dieser Studie ein schematisches Modell der Zusammenhänge von Landnutzung, Treibhausgasemissionen und Kohlenstofffixierung entwickelt. Anhand von Satellitendaten und Daten aus Haushaltsbefragungen wurden Art und Umfang von Landnutzungsänderungen und Vegetationsveränderungen an fünf Untersuchungsstandorten (Darito/Yabelo Distrikt, Soda, Samaro, Haralo, Did Mega/alle Dire Distrikt) zwischen 1985 und 2011 analysiert. In Darito dehnte sich die Ackerbaufläche um 12% aus, überwiegend auf Kosten von Buschland. An den übrigen Standorten blieb die Ackerbaufläche relativ konstant, jedoch nahm Graslandvegetation um zwischen 16 und 28% zu, während Buschland um zwischen 23 und 31% abnahm. Lediglich am Standort Haralo nahm auch „bare land“, vegetationslose Flächen, um 13% zu. Faktoren, die zur Ausdehnung des Ackerbaus führen, wurden am Standort Darito detaillierter untersucht. GPS Daten und anbaugeschichtlichen Daten von 108 Feldern auf 54 Betrieben wurden in einem Geographischen Informationssystem (GIS) mit thematischen Boden-, Niederschlags-, und Hangneigungskarten sowie einem Digitales Höhenmodell überlagert. Multiple lineare Regression ermittelte Hangneigung und geographische Höhe als signifikante Erklärungsvariablen für die Ausdehnung von Ackerbau in niedrigere Lagen. Bodenart, Entfernung zum saisonalen Flusslauf und Niederschlag waren hingegen nicht signifikant. Das niedrige Bestimmtheitsmaß (R²=0,154) weist darauf hin, dass es weitere, hier nicht erfasste Erklärungsvariablen für die Richtung der räumlichen Ausweitung von Ackerland gibt. Streudiagramme zu Ackergröße und Anbaujahren in Relation zu geographischer Höhe zeigen seit dem Jahr 2000 eine Ausdehnung des Ackerbaus in Lagen unter 1620 müNN und eine Zunahme der Schlaggröße (>3ha). Die Analyse der phänologischen Entwicklung von Feldfrüchten im Jahresverlauf in Kombination mit Niederschlagsdaten und normalized difference vegetation index (NDVI) Zeitreihendaten dienten dazu, Zeitpunkte besonders hoher (Begrünung vor der Ernte) oder niedriger (nach der Bodenbearbeitung) Pflanzenbiomasse auf Ackerland zu identifizieren, um Ackerland und seine Ausdehnung von anderen Vegetationsformen fernerkundlich unterscheiden zu können. Anhand der NDVI Spektralprofile konnte Ackerland gut Wald, jedoch weniger gut von Gras- und Buschland unterschieden werden. Die geringe Auflösung (250m) der Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer (MODIS) NDVI Daten führte zu einem Mixed Pixel Effect, d.h. die Fläche eines Pixels beinhaltete häufig verschiedene Vegetationsformen in unterschiedlichen Anteilen, was deren Unterscheidung beeinträchtigte. Für die Entwicklung eines Echtzeit Monitoring Systems für die Ausdehnung des Ackerbaus wären höher auflösende NDVI Daten (z.B. Multispektralband, Hyperion EO-1 Sensor) notwendig, um kleinräumig eine bessere Differenzierung von Ackerland und natürlicher Rangeland-Vegetation zu erhalten. Die Entwicklung und der Einsatz solcher Methoden als Entscheidungshilfen für Land- und Ressourcennutzungsplanung könnte dazu beitragen, Produktions- und Entwicklungsziele der Borana Landnutzer mit nationalen Anstrengungen zur Eindämmung des Klimawandels durch Steigerung der Kohlenstofffixierung in Rangelands in Einklang zu bringen.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

Licenshantering inom webbprojekt : Hur medvetna är företag om tredjepartslicenser?

Teknikutvecklingen går snabbt framåt, och idag finns det ett stort behov av att använda andra utvecklares kod för att hänga med i det höga tempot. De kallas samlat för ramverk eller bibliotek, och hjälper utvecklaren att på ett effektivare sätt ta sig från start till mål utan att behöva skriva all programmeringskod själv. Dessa tredjepartslösningar är nästintill alltid bundna till ett licensavtal, vars restriktioner och tillåtelser utvecklaren måste följa vid nyttjandet. I denna studie har vi undersökt hur medvetenheten ser ut kring de licenser som är bundna till dessa tredjepartslösningar. Då det framkom i vår förstudie att vårt fall hade en relativt låg medvetenhet har vi även valt att titta på hur medvetenheten kan ökas. För att genomföra detta har vi valt att intervjua utvecklare och projektledare på ett konsultföretag. Vi undersökte även vilka faktorer som är viktiga för att höja medvetenheten samt vilka konsekvenser som kunde uppkomma vid bristfällande licenshantering. Vi upptäckte att det var en bristfällig kunskap om tredjepartslicenser på det studerade företaget, och hur de följde de licensrestriktioner som fanns för respektive licens. För att höja medvetenheten föreslår vi hjälpmedel i form av en automatiserad centraliserad lösning, lathundar för en enklare överblick av licensavtalen och hur användning av redan färdiga programvaror kan hjälpa till att öka medvetenheten och hanteringen av licenser.

Förändringar i informationshanteringen med användandet av molntjänster : Förändringsanalys hos ett företag inom retailbranschen

Den här studien, som har bedrivits i samarbete med konsultföretaget Pipe, har studerat informationshanteringsprocessen hos småföretag inom retailbranschen. Företaget som ägnar sig åt butiksplanering med hjälp av CAD-program har idag ingen koppling mellan CAD-programmet och den molndatabas som lagrar information. Syftet med arbetet är att beskriva hur ett åtgärdsförslag skulle kunna se ut för att företaget ska kunna förbättra sin informationshantering genom användandet utav en molndatabas. Vi har även beskrivit problemområdet kring kopplingar mellanmolndatabaser och designprogram. För att besvara studiens syfte har vi genomfört en fallstudie, och svaret på forskningsfrågorna, 1. Hur ser informationshanteringsprocessen ut idag? 2. Hur kan informationshanteringsprocessen förbättras? 2. Vilka arbetssteg skulle kunna tas bort om företaget inför en koppling mellanmolndatabasen och designprogrammet? 3. Är en molnbaserad lösning ett möjligt alternativ för att använda för småföretag i retailbranschen? 4. Hur ser det ut i andra branscher som använder sig av CAD-program? Har vi hittat genom att genomföra intervjuer. Intervjuerna har hjälpt oss att genomföra en förändringsanalys där vi genom handlingsgrafer och mål- och problemlistor har kommit fram till ett antal åtgärdsförslag som företaget bör genomföra för att förbättra sin informationshanteringsprocess. Utifrån förändringsanalysen har vi kunnat dra slutsatsen att informationshanteringsprocessen skulle kunna förbättras och snabbas upp genom att införa en koppling mellan designprogrammet och en molndatabas. Detta skulle innebära att material automatiskt laddas upp från designprogrammet tillmolndatabasen, som även kunden har tillgång till. På så sätt samlas all information på ett och samma ställe. Genom litteraturstudier har vi också kommit fram till att en molnbaserad lösning vore möjligt för företaget, då det är en billig och smidig lösning för företag som inte har så stora resurser.

Informationsförvaltning inom en stor organisation : En fallstudie på Trafikverket

Denna studie syftar till att undersöka hur en stor organisation arbetar med förvaltning av information genom att undersöka dess nuvarande informationsförvaltning, samt undersöka eventuella förslag till framtida informationsförvaltning. Vidare syftar studien också till att undersöka hur en stor organisation kan etablera en tydlig styrning, samverkan, hantering och ansvars- och rollfördelning kring informationsförvaltning. Denna studie är kvalitativ, där datainsamlingen sker genom dokumentstudier och intervjuer. Studien bedrivs med abduktion och är en normativ fallstudie då studiens mål är att ge vägledning och föreslå åtgärder till det fall som uppdragsgivaren har bett mig att studera. Fallet i denna studie är ett typiskt fall, då studiens resultat kan vara i intresse för fler än studiens uppdragsgivare, exempelvis organisationer med liknande informationsmiljö. För att samla teori till studien så har jag genomfört litteraturstudier om ämnen som är relevanta för studiens syfte: Informationsförvaltning, Business Intelligence, Data Warehouse och dess arkitektur, samt Business Intelligence Competency Center. Denna studie bidrar med praktiskt kunskapsbidrag, då studien ger svar på praktiska problem. Uppdragsgivaren har haft praktiska problem i och med en icke fungerade informationsförvaltning, och denna studie har bidragit med förslag på framtida informationsförvaltning. Förslaget på framtida informationsförvaltning involverar ett centraliserat Data Warehouse, samt utvecklingen utav en verksamhet som hanterar informationsförvaltning och styrningen kring informationsförvaltningen inom hela organisationen.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

Effekter av Internet of Things : Scenariobaserad studie som beskriver inledande effekter av Internet of Things i en verksamhet

Med begreppet "Internet of Things" menas att ett objekt ur den riktiga världen blir en del av internet. Tunabyggen i Borlänge planerar att implementera ett sådant informationssystem som med hjälp av sensorer och en ständig internetuppkoppling håller uppsikt över temperatur och luftfuktighet i utvalda lokaler. Det är ett enkelt system som till synes inte har så stora effekter på den nuvarande verksamheten. De ekonomiska effekterna går ofta att räkna på i förhand men effekterna på personal, miljö och rutiner kan glömmas bort. Vi har därför med detta examensarbete undersökt vilka inledande effekter som kan tänkas uppkomma efter implementering av ett nytt informationssystem med "Internet of Things" funktionalitet i en verksamhet. Detta sker inom kategorierna ekonomi, arbetsmiljö, miljöpåverkan och systemförvaltning. För att kunna besvara detta har vi gjort en fallstudie baserad på en scenariometodik som består av fyra faser. Fas 1, där vi fick vårt Case och skapade en förståelse för scenariofältet. Fas 2, där vi identifierade nyckelfaktorer. Detta har gjorts genom en litteraturstudie samt intervju med berörd personal på Tunabyggen. Fas 3, där analysen av dessa nyckelfaktorer skedde genom nulägesanalys och framtidsanalys av nyckelfaktorer. Fas 4, där vi genererade scenarier av de analyserade nyckelfaktorerna. Det har sedan gjorts en SWOT-analys för att belysa styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Resultatet visar tydliga tecken på att det kommer att bli många effekter för Tunabyggen efter implementering av det nya informationssystemet som yttrar sig i alla kategorier. Slutsatsen är att vid implementation av ett informationssystem som detta är effekterna många. Detta är något som vi anser bör beaktas av alla verksamheter som har tankar på att införskaffa ett nytt informationssystem. De bör inte bara utvärdera informationssystem rent ekonomiskt utan borde ta i beaktning att det finns ett antal andra faktorer som har en avgörande roll om implementation av informationssystem ska bli lyckad.

Störningsinformation i tågtrafiken : Attityder bland resenärer och tågbolag till störningsinformation och tjänster för sådan information

When booking a trip along the railway through several train operators it is not uncommon that information about possible disruptions along the railway (that can change or cancel the booked trip) are not relayed to the passengers. Today, research on rail traffic in Sweden is limited. It is unclear how satisfied customers are with the quality of the information they receive during their trip (if they get it at all), including with respect to disruptions. Our partners have identified what they believe is a need among train operators, which is a service for disruption information to travelers. In addition to confirming that there is a need for such a service, we have an interest to investigate how such a service might look like and what the users want. Our research has shown that passengers are not satisfied with either the amount of information about disturbances or how often they get it. Along with KnowitBorlänge, we have come up with a proposed solution that uses already existing technologies to create a portal for an efficient way to get the interference information to travelers.

Where do e-Government strategies take the Nordic nations?

An effective strategy is critical for the successful development of e-Government. The leading nations in the e-Government rankings include Sweden, Norway, Denmark and Finland. Their leading role makes them interesting to study when looking for reasons to successful e-Government. The purpose of this research paper is to describe the e-Government development strategies of Nordic countries, which rank highly on the international stage. In particular it aims to study the foci of these strategies. The approach is a document study of the e-Government development strategies of Sweden, Denmark, Norway and Finland was carried out using a qualitative content analysis inductive method. The results show that the major focus of Nordic e-Government strategies is on public sector reforms. Other focus areas include economic reforms and, to a lesser extent, e-Democracy efforts. Sweden, Finland and Norway have set ambitious policy goals in order to achieve global leadership in e-Government development. In response to the question posed by this paper’s title, we can say that Nordic e-Government strategies, except for Norway, focus more on reforming public sector services than on economic reforms.  E-Democracy reforms are hardly focused on at all. Practical implications: Public sector policy makers can relate their policy foci to some of the more successful e-Government countries in the world. Research implications/originality is that this paper can apart from the findings also provide a means on how to identify the actual foci of a country’s e-Government policy.

Effektivisering av mjukvaruinstallationer : Genom automatiserad mjukvarudistribution

Software deployment, eller mjukvarudistribution översatt till svenska kan ses som processen där alla aktiviteter ingår för att göra en mjukvara tillgänglig för användare utan en manuell installation på användarens dator eller annan maskin. Det finns ett flertal software deployment-verktyg, som hanterar automatiska installationer, tillgängliga för företag på marknaden idag.  Avdelningen HVDC på ABB i Ludvika har behov att börja använda ett verktyg för automatiserade installationer av mjukvaror då installationer idag utförs manuellt och är tidsödande. Som Microsoftpartners vill ABB se hur Microsofts verktyg för mjukvarudistribution skulle kunna hjälpa för detta behov.  Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet med installationer av mjukvara ser ut idag, samt hitta förbättringsmöjligheter för installationer som inte kan automatiseras i nuläget. I studien ingick även att ta fram ett generellt ramverk för hur verksamheter kan gå tillväga när de vill börja använda sig utav software deployment-verktyg. I ramverket ingår en utformad kravspecifikation som ska utvärderas mot Microsofts verktyg.  För att skapa en uppfattning om hur arbetet i verksamheten ser ut idag har vi utfört enkätundersökning och intervjuer med personal på HVDC. För att utveckla ett ramverk har vi använt oss av insamlade data från de intervjuer, enkätundersökning och gruppintervju som utförts, detta för att identifiera krav och önskemål från personalen hos ett software deployment-verktyg. Litteraturstudier utfördes för att skapa en teoretisk referensram att utgå ifrån vid utvecklande av ramverket och kravspecifikationen.  Studien har resulterat i en beskrivning av software deployment, förbättringsmöjligheter i arbetet med installationer av mjukvara samt ett generellt ramverk som beskriver hur verksamheter kan gå tillväga när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Ramverket innehåller också en kravspecifikation som använts för att utvärdera Microsofts verktyg för mjukvarudistribution. I vår studie har vi inte sett att någon tidigare har tagit fram ett generellt ramverk och kravspecifikation som verksamheter kan använda sig av som underlag när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Vårt resultat av studien kan täcka upp detta kunskapsgap.    

Die Verknüpfung von systematischem und fallorientiertem Lernen in Lern-Informationssystemen

Der vorliegende Aufsatz beschäftigt sich mit der Konzeption von Lern-Informationssystemen (LIS) unter besonderer Berücksichtigung der Verknüpfung von systematischem und fallorientiertem Lernen. Lern-Informationssysteme heben sich strukturell und funktional deutlich von den Lern-Managementsystemen (LMS) ab. Während ein LMS die administrativen Funktionalitäten stark betont, sehen die LIS ihren Schwerpunkt in der flexiblen und größtenteils dynamischen Bereitstellung von unterschiedlichen Anwendungsszenarien für den Lernenden. Erreicht wird die Dynamik und Flexibilität durch die Grundkonstrukte des LIS, die so genannten Module. Module enthalten neben dem zu vermittelnden Wissen Vor- und Nachbedingungen als logische Beschreibungen ihrer Inhalte bzw. der Voraussetzung ihrer Anwendbarkeit. Der Aufbau eines LIS wird anhand eines bestehenden und eingesetzten Lernsystems zum Thema der koronaren Herzkrankheit erklärt. Neben einer kurzen Einführung in die Theorie der LIS werden Anwendungsszenarien für systematisches Lernen und die Darstellung von Fällen und deren Verbindung zu Wissenseinheiten dargestellt. Für die Repräsentation der Daten eines Falles wird zurück gegriffen auf das an der Universität Regensburg entwickelte Fall-Schema MedicCaseML.(DIPF/Orig.)

Fachliche Publikationskulturen und Open Access. Fächerübergreifende Entwicklungstendenzen und Spezifika der Erziehungswissenschaft und Bildungsforschung

Open Access zu öffentlich geförderten wissenschaftlichen Publikationen ist unter dem Vorzeichen der „Openness“ Teil einer zunehmend bedeutsamen globalen Entwicklung mit strukturellen Folgen für Wissenschaft, Forschung und Bildung. Dabei bedingen die jeweiligen fachkulturellen Ausgangslagen und ökonomischen Interessenskonstellationen sehr stark, in welcher Weise, mit welcher Reichweite und Akzeptanz sich das Open-Access-Paradigma konkret materialisiert. Die vorliegende Arbeit geht dieser Frage am Beispiel des inter- bzw. pluridisziplinären Feldes der Erziehungswissenschaft/Bildungsforschung nach. Zum einen werden die fachlichen und soziokulturellen Konstellationen des Publizierens im disziplinären Feld, die verlagswirtschaftlichen Marktkonstellationen sowie die informationsinfrastrukturellen Bedingungen des Fachgebietes analysiert und ein differenziertes Gesamtbild erstellt. Gestützt auf eine Online-Befragung der Fachcommunity Erziehungswissenschaft/Bildungsforschung werden weitergehende Erkenntnisse über vorhandene Open-Access-Erfahrungen im Fachgebiet und Hemmnisse bzw. Anforderungen an das neue Publikationsmodell aus der Sicht der Wissenschaftler/innen selbst – sowie explorativ aus Sicht der Studierenden und der Bildungspraxis - ermittelt. Wesentliche Faktoren bei der Betrachtung der Potenziale und Effekte von Open Access im Fachgebiet bilden die Faktoren akademischer Status und Funktion, Interdisziplinarität und fachliche Provenienz sowie das Verhältnis von Bildungspraxis und akademischem Sektor. (DIPF/Orig.)

Socratic flipped classroom : What types of questions and tasks promote learning?

Socratic questioning stresses the importance of questioning for learning. Flipped Classroom pedagogy generates a need for effective questions and tasks in order to promote active learning. This paper describes a project aimed at finding out how different kinds of questions and tasks support students’ learning in a flipped classroom context. In this study, during the flipped courses, both the questions and tasks were distributed together with video recordings. Answers and solutions were presented and discussed in seminars, with approximately 10 participating students in each seminar. Information Systems students from three flipped classroom courses at three different levels were interviewed in focus groups about their perceptions of how different kinds of questions and tasks supported their learning process. The selected courses were organized differently, with various kinds of questions and tasks. Course one included open questions that were answered and presented at the seminar. Students also solved a task and presented the solution to the group. Course two included open questions and a task. Answers and solutions were discussed at the seminars where students also reviewed each other’s answers and solutions. Course three included online single- and multiple choice questions with real-time feedback. Answers were discussed at the seminar, with the focus on any misconceptions. In this paper we categorized the questions in accordance with Wilson (2016) as factual, convergent, divergent, evaluative, or a combination of these. In all, we found that any comprehensible question that initiates a dialogue, preferably with a set of Socratic questions, is perceived as promoting learning. This is why seminars that allow such questions and discussion are effective. We found no differences between the different kinds of Socratic questions. They were seen to promote learning so long as they made students reflect and problematize the questions. To conclude, we found that questions and tasks promote learning when they are answered and solved in a process that is characterized by comprehensibility, variation, repetition and activity.