789 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Syftet med vr underskning var att utforska, beskriva och jmfra hur frskollrare och barnsktare i frskolan upplever att de i aktiviteter mjliggr fr barnen att utveckla social kompetens. Vi har anvnt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkter och intervjuer. Underskningsresultatet visade att bda grupperna ser social kompetens likvrdigt men nr det gller att utveckla social kompetens och hur miljn pverkar s skiljer det sig mellan svaren. Miljn fr frskollrare betyder att rumsligheten r pverkande och barnsktarna ser sin egen roll i miljn som starkast. Nr vi talar om barns dispositioner s anger frskollrare det som att barnen kan samspela med andra, bde med barn i olika ldrar men ocks med vuxna, barn kan agera p olika vis beroende p var de befinner sig. Barnsktarna i underskningsgruppen pongterar leken, dr de menar att frskolebarnens dispositioner mrks. Nr det gller barns interaktivitet kan vi lsa ut att frskollrare och barnsktare har lite olika uppfattning om faktorer som pverkar och som har betydelse. Frskollrare menar att en trygg hemmilj r en grundsten och att mnga olika kontakter r ndvndiga fr barnet. Barnsktare pratar om det viktiga arbetet med sprket och att ocks lta sm barn bli hrda.
Resumo:
Syftet med vr studie r att f frstelse fr hur pedagoger arbetar i frskola och i frskoleklass med digitala lrresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att f frstelse fr rektorers och frskolechefers syn p anvndandet av digitala lrresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen anvndes fr den empiriska studien att n syftet och f svar p frgestllningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vr studie har analyserats utifrn frgor som stlldes under intervjun kopplat till vra frgestllningar samt till den sociokulturella teorin som r vrt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lrresurserna som anvnds frmjar barnens utveckling. Flera nmner att det r mer en metod fr att i sitt arbete visa p barnens utveckling, att det r en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns ngon speciell pedagogik. Andra pedagoger sger att de skulle behva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna anvndas mera. Det framkommer frn rektorer och frskolechefer att de inte knner till ngon speciell pedagogik, utan de ser de digitala verktygen som ett komplement till andra lromedel. Rektorer och frskolechefer menar ocks att de tittar p vad, hur och varfr samt att digitala lrresurser ska finnas som alternativa redskap och som hjlp fr bsta mjliga lrande med tanke p barns olika lrstilar. Det verktyg som alla informanterna menar r det mest anvnda digitala verktyget r digitalkameran. Ngra av de frdelar som nmndes med anvndandet av digitala lrresurser var att det r ett bra hjlpmedel och att det blir vldigt anvndbart samt ppnar upp fr nya mjligheter, det kar barnens nyfikenhet och drtill ven deras medvetenhet.Ngra av nackdelarna som nmns r att de digitala lrresurserna inte fr anvndas p fel stt, informanterna menar att det mste finnas ett medvetet syfte bakom anvndandet. Mnga av pedagogerna anser sig behva mer kompetens och f mer kompetensutveckling inom omrdet digitala lrresurser. De intervjuade rektorerna och frskolecheferna anser ven de att kompetensen kan utvecklas mycket mer och att kunskapen fattas fr att anvnda de olika digitala verktygen. En annan nackdel som framkom var bristen p digitala verktyg i verksamheterna fr att kunna arbeta med digitala lrresurser, flera av informanterna nmner ven avsaknaden av tiden som en nackdel.
Resumo:
Denna rapport Energieffektivisering av allmnnyttan Jakobsgrdarna behandlar bostadsbolaget Tunabyggens (Borlnge kommun) projekt Jakobsgrdarna, under perioden 2009 till och med juni 2012. Det finns skillnader i tekniskt-ekonomiskt mjliga energieffektiviseringstgrder och vad som faktiskt tgrdas. Denna skillnad har benmnts "energieffektiviseringsgapet". I denna rapport beskrivs och studeras vilka sociala, kulturella, politiska och tekniska faktorer som har en tendens att vidga, respektive reducera, "energieffektiviseringsgapet". Det r en implementeringsstudie, dr utgngspunkten r en interaktion mellan faststllande av ml och tgrder fr att uppn dem. Studien lyfter upp tv fokusomrden. Fokusomrdet styrmedel koncentreras till studier av hur de energipolitiska ml som formulerats nationellt och lokalt kan kopplas till projektet Jakobsgrdarna samt val av specifika styrmedel. Fokusomrdet kommunikation inkluderar studier av hur frndringsplanerna formuleras och kommuniceras till boendegrupperingar och intresseorganisationer. Valda metoder r intervjuer, observationer av projektmten, studier av offentliga handlingar, hemsidor och dokument frn EU, regering, riksdag, och Borlnge kommun. En sonderande teknisk pilotinventering av Jakobsgrdarna har utfrts, liksom en bearbetning och analys av energistatistik. Det som r viktigt fr projektet fortskridande och drmed uppn formulerade energieffektiviseringsml r ekonomiska resurser fr kostsamma renoveringar, kunskap om befintligt energisystem och mjliga energieffektiviseringstgrder, samt mjlighet att implementera ny energieffektiv teknik. Studien visar ven att energieffektiviseringsarbetet r mer beroende av governancestyrning (ex SABO-initiativet) n hierarkisk styrning (ex energi- och klimatstrategin). Bostadsbolaget har ett ansvar att ombesrja bostder fr vlbestllda liksom mindre vlbestllda kommuninvnare. Man kan hr ana en konflikt mellan energieffektiviseringsmlen, och kommunens aktuella bostadsbrist liksom lagen om kommunernas bostadsfrsrjningsansvar. Ambitionen att involvera de boende i energieffektiviseringsarbetet frvntas leda till att de boende blir medveten om sin energianvndning, och att det i sin tur leder till minskad energianvndning. De projektansvariga frstr att de mste kommunicera olika frgor med de boende, men de boende r mttligt intresserade av energifrgor som tenderar att bli av vldigt teknisk karaktr.
Resumo:
The emergence of social movements global politics Globalization not only transforms capital, media and technology, but also creates conditions for global politics, beyond international politics. New transnational public arenas emerge, where a broad range of actors articulate demands and interests. A globalized political infrastructure arise from the combination of the (1) internal transnational mobilization within two opposing global networks: movements World Social Forum and political economy elites World Economic Forum; and a global connection with (2) regular dramatic street protests during multilateral regime summits; and (3) a permanent and virtual network of information communication technology that enables new forms of action, organization and mobilization. Together these arenas make participatory and global politics possible for social movements. Regime confrontations are formed by the new global media of ICT in a way that transforms the struggle into a political drama, where activists diversity of tactics The Majority Drama, The Carnival, and The David-Goliath Drama creates both competition and collaboration. These arenas are only emerging and this new form of global political structure creates both possibilities and problems. Still, a unique potential to democratize politics is created.
Resumo:
Syftet med studien r att i utvalt material, FN:s deklaration om de mnskliga rttigheterna, FN:s barnkonvention samt Parliament of the Worlds Religions dokument om global etik (DTGE), lokalisera en formulerad vrdegrund rrande individens mjlighet till identitetsut-veckling, avsedd att tillmpas globalt i vr samtid. Jag har som ambition att frska rta ut en del frgetecken rrande vilka rttigheter och mjligheter individen har enligt dokumenten till sin egen identitetsformering. Dessutom undersker jag om materialets vrdegrund kan kopp-las till problematiken om hur individens rtt till identitetsformering pverkar dennes formule-rade rtt till religionsfrihet och religioner. Studien r en litteraturstudie och metoden jag anvnt r en kombination av innehllsanalys och idanalys som bearbetar material i form av litteratur och dokument rrande identitetsut-veckling. Materialet analyseras med hjlp av teoretiska redskap hmtade frn tre frfattares olika synstt p identitetsformering samt kringliggande problematik i mnet. D min studie ven r av komparativ art har jag selekterat analysverktygen liksom primrkl-lorna, efter tanken att med olika teoretikers perspektiv bemta och besvara mina breda frge-stllningar. Resultaten av analysen visar att alla mnniskor inte har getts mjligheten till egen identitetsformering. Vilka av materialets vrderingar angende individuell rtt till identitets-formering som kan kopplas till religionsfrihet eller religioner, var betydligt svrare att utrna, d dokumenten r mycket frsiktiga i sin formulering rrande olika religioners inverkan p individens identitetsformeringsmjligheter.
Resumo:
Det finns begrnsat med forskning kring hur bistndshandlggare inom ldreomsorgen arbetar med ensamhet hos ldre personer. Med anledning av detta r studiens huvudsakliga syfte att underska hur bistndshandlggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till fljd av ensamhet hos ldre personer samt att ta reda p vilka kommunala sociala insatser som erbjuds fr dessa individer och p vilka grunder. Studien r genomfrd utifrn en kvantitativ ansats, dr vi har anvnt oss av en enkt, som innehller frgor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen fr analysen av det empiriska materialet utgrs av Lipskys teori om grsrotsbyrkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att bde utka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser fr ldre personer samt att utveckla rutiner fr hur man ska arbeta med ensamhet hos ldre personer. Studien pvisar ett behov av mer forskning, bde internationell och nationell, kring hur bistndshandlggare arbetar med att identifiera ensamhet hos ldre personer.
Resumo:
I denna kvalitativa studie har vi valt att underska hur man p enheten fr ekonomiskt bistnd arbetar frebyggande fr att motverka att det lngvariga bistndstagandet gr i socialt arv mellan frldrar och barn. Fr att ta reda p detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom omrdet. Det insamlade materialet har analyserats utifrn den sociala inlrningsteorin som ett frsk till att frst hur det sociala arvet kan fras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin anvnds ven barnperspektivet i analysen d barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekrftar att lngvarigt ekonomiskt bistndstagande kan komma att g i socialt arv mellan frldrar och barn. Studien visar ven p vilket stt frebyggande arbete fr dessa familjer sker p enheten fr ekonomiskt bistnd.
Resumo:
Genom en intervjuunderskning med ngra verksamma ljudtekniker och musiker r syftet med underskningen att redogra fr viktiga frutsttningar fr musikers och ljudteknikers sociala samspel vid scenframtrdanden. Problemomrdet bestr av tidigare forskning om musikers och ljudteknikers samspel och arbetsdelning vid inspelningar i studiomilj. Underskningens frgestllning r: Vilka frutsttningar fr ett socialt samspel anser internationellt aktiva musiker och ljudtekniker vara viktigast under scenframtrdanden? Analysen har gjorts med teori om konventioner fr konstnrers och hantverkares samspel frn Howard Becker (1982) samt hur sociala relationsband strks i personliga ntverk frn Granovetter (1973). Resultatet visar att en bakgrund som musiker var viktigt fr ljudteknikerna, medhrning och publikrespons var viktigt fr musikerna, samspel kommuniceras med gester och ljudtekniker har idag utkade ansvarsomrden n tidigare. Arbetets frutsttningar i och utanfr Sverige var liknande nr det gllde teknik men skiljer sig p annat stt. Det sociala samspelet var ndvndigt fr ljudteknikernas personliga ntverk. Underskningens resultat bidrar till kunskapsomrdet som r relevant fr blivande eller professionella ljudtekniker och musiker fr att bidra till vidare underskningar.
Resumo:
ForHiM
Resumo:
Denna studie har till syfte att beskriva tre lrares erfarenheter av digitala hjlpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat p iPad. Studien r kvalitativ och ger svar p frgor kring lrarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet. Metoden omfattas av intervjuer som bygger p tre frgestllningar. Hur upplever lrarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid anvndning av iPad och ett annat digitalt hjlpmedel? Hur ser lrarna p de enskilda studenternas behov vid anvndning av iPad och ett annat digitalt hjlpmedel? Vilken utveckling ser lrarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjlpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan. I den frsta frgestllningen r lrarna verens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken niv de studerande uppntt. Ju lgre skriftsprksutvecklingsniv ju lmpligare r sprkinlrning med iPad som digitalt hjlpmedel. Detta p grund av dess enkla anvndarvnlighet. Lrarna anser ocks att enkelheten och den snabba responsen som de studerande fr har en motiverande effekt. De som uppnr en hgre skriftsprksutvecklingsniv i svenska och som behver mer utvecklande skrivvningar anvnder i freliggande underskning dator. I andra frgan diskuteras den individuella aspekten kring anvndning av iPad. De tre lrarna i studien anser att iPaden r ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan p ett enkelt stt tillgodose individuella nskeml och behov hos de studerande. I den tredje frgan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lrarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses p ett lmpligt stt med detta digitala hjlpmedel.
Resumo:
Den svenska integrationspolitiken har som ml att verka fr ett samhlle dr alla mnniskor har samma villkor och mjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhlle dr en stor del av befolkningen lever i utanfrskap. Orsaken till den hr utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utstrckning debatterats av experter, medan de som drabbas av utanfrskapet sllan fr gra sina rster hrda. Syftet med studien r att lyfta fram rster frn mnniskor som befinner sig lngt ifrn den plats i samhllet dr integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets mjligheter att motverka utanfrskap och marginalisering. Studiens har utfrts enligt ett kvalitativt arbetsstt och det empiriska underlaget har besttt av fem halvstrukturerade intervjuer. Tre intervjuer har genomfrts med personer som deltar i introduktionsprogrammet fr nyanlnda flyktingar och tv med handlggare vid myndigheten som arbetar med introduktionen. Studien har underskt hur respondenterna upplever introduktionsprocessen samt deras syn p strukturella hinder och ndvndiga frndringar fr nyanlnda flyktingars integration i samhllet. Resultatet visar att frmlingsfientliga attityder och diskriminering utgr strukturella hinder fr nyanlnda flyktingars etablering i Sverige samt att det sociala arbetet kan pverka integrationsprocessen genom ett reflexivt anti-rasistiskt frndringsarbete.
Resumo:
Sammanfattning/Abstract Syftet med vr studie var att underska hur sociala berttelser kan ka frdigheter och frmgor av perspektivering och mentala kausala samband i terberttande av olika berttelser fr elever med autismspektrumtillstnd (AST) och lindrig utvecklingsstrning. Metoden vi anvnde oss av var dels utifrn aktionsforskning att utg frn vr egen praktik och en single-case research-reversal design med tv baslinjer och tv interventionsfaser p fyra elever i k 2 & 3 med AST och lindrig utvecklingsstrning p grundskolan och grundsrskolan. Resultaten visade att interventionen med sociala berttelser utifrn bildstdsprogrammet Trippelverkstaden hade strst effekt p tv elever i perspektivering. Interventionen med sociala berttelser utifrn symbol- och bildstdsprogrammet Inprint hade strst effekt av perspektivering p tv av eleverna. Resultaten fr mentala kausala samband gav strst effekt p tv av eleverna i terberttande av sociala berttelser i interventionerna. Slutsatserna vi kom fram till var att de rekommendationer och metoder ifrn sociala berttelser med basmeningar, enkelt sprk, korta berttelser, bildstd, anvndandet av ftal karaktrer i berttelserna och relaterat till situationer/hndelser eleven knner igen har gett effekt p elevernas terberttningar av perspektiv och mentala kausala samband. Interventionerna med sociala berttelser ger std fr att anvndas som hjlpmedel fr elever med AST och lindrig utvecklingsstrning i Theory of Mind (ToM), centrala koherens (CK) och exekutiva funktioner/arbetsminne (EF & AM) i att terberttningarna blir mer sammanhllna och kad terberttning av perspektiv och mentala kausala samband. Vi hvdar utifrn underskningens resultat och utfall att sociala berttelser kan utgra ett terkommande inslag i undervisningen fr att trna kognitiva-, sprkliga- och kommunikativa frdigheter och frmgor av att gra olika perspektiveringar och mentala kausala samband i terberttningar av berttelser. Nyckelord: sociala berttelser, narration, AST, lindrig utvecklingsstrning, single-case research design, aktionsforskning, perspektivering, mentala kausala samband, theory of mind, central koherens, exekutiva funktioner, arbetsminne.
Resumo:
I ljuset av samtidens frndrade medielandskap och samhllsgrundade spnningar om historieframstllningar framstr de historiska mediernas roll i dagens och historiens historiemne i ungdomsskolan som en historiedidaktiskt angelgen frga. Med denna frga i fokus utformades forskarskolan Historiska medier: forskarskola i historia med didaktisk inriktning i brjan av 2011. I denna antologi ges en samlad presentation av elva studier frn forskarskolan som berr de historiska mediernas roll, funktion, villkor och anvndning. Studierna bidrar till den historiedidaktiska forskningen, och erbjuder ocks verksamma och blivande historielrare en mjlighet att utveckla sin kunskap om hur medier pverkar undervisning och lrande i historia.
Resumo:
In this study, 110 Swedish upper secondary students use a historical database designed for research. We analyze how they perceive the use of this digital tool in teaching and if they are able to use historical thinking and historical empathy in their historical writing and presentations. Using case-study methodology including questionnaires, observations, interviews and text analysis we find this to be a complex task for students. Our results highlight technological problems and problems in contextualizing historical evidence. However, students show interest in using primary sources and ability to use historical thinking and historical empathy, especially older students in more advanced courses when they have time to reflect upon the historical material.
Resumo:
Detta examensarbete r en del av utbildningen Kandidatpbyggnad med inriktning Informatik som r ett pbyggnadsr fr Grafisk design och webbutveckling p Jnkping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag gr det enkelt att se att det r dominerande att anvnda sans serif-typsnitt bde till rubriker och i brdtext. I grafiska utbildningar lrs det ut att fr bst lsbarhet br serifer anvndas i brdtext. Syftet med examensarbetet var att underska vad som pverkar lsbarheten p en digital skrm och varfr det inte r vanligare att anvnda serifer p en webben, med tanke p hur lngt tekniken kommit idag med nya hgupplsta skrmar som inte borde pverka anvndningen av serifer. Syftet var ven att underska om val av typografi idag alltid baseras p typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lttlst n ett sans serif-typsnitt oberoende p om de lses p en digital skrm eller p ett tryckt papper. Resultatet visade ven att dominationen av sans serif-typsnitt p webben beror p en vana som hnger kvar sen frr, men att detta troligen kommer att frndras i framtiden. Det finns geografiska begrnsningar i arbetet, d examensarbetet endast undersker sdra Sverige. Fr att ka validiteten kunde representanter frn hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat pverka och frndra resultatet. Underskningen hade kunnat frbttras generellt genom att utveckla den och anvnda fler typsnitt, fr att f ett tydligare svar p frgestllningen den underskte. ven detta hade kunnat pverka resultatet till ngot annat.
