A study of slag corrosion of oxides and oxide-carbon refractories during steel refining

The use of ceramic material as refractories in the manufacturing industry is a common practice worldwide. During usage, for example in the production of steel, these materials do experience severe working conditions including high temperatures, low pressures and corrosive environments. This results in lowered service lives and high consumptions of these materials. This, in turn, affects the productivity of the whole steel plant and thereby the cost. In order to investigate how the service life can be improved, studies have been carried out for refractories used in the inner lining of the steel ladles. More specifically, from the slag zone, where the corrosion is most severe. By combining thermodynamic simulations, plant trails and post-mortem studies of the refractories after service, vital information about the behaviour of the slagline refractories during steel refining and the causes of the accelerated wear in this ladle area has been achieved. The results from these studies show that the wear of the slagline refractories of the ladle is initiated at the preheating station, through reduction-oxidation reactions. The degree of the decarburization process is mostly dependent on the preheating fuel or the environment. For refractories without antioxidants, refractory decarburization is slower when coal gas is used in ladle preheating than when a mixture of oil and air is used. In addition, ladle preheating of the refractories without antioxidants leads to direct wear of the slagline refractories. This is due to the total loss of the matrix strength, which results in a sand-like product. Thermal chemical changes that take place in the slagline refractories are due to the MgO-C reaction as well as the formation of liquid phases from impurity oxides. In addition, the decrease in the system pressure during steel refining makes the MgO-C reaction take place at the steel refining temperatures. This reduces the refractory’s resistance to corrosion. This is a serious problem for both the magnesia-carbon and dolomite-carbon refractories. The studies of the reactions between the slagline refractories and the different slag compositions showed that slags rich in iron oxide lead mostly to the oxidation of carbon/graphite in the carbon-containing refractories. This leads to an increased porosity and wettability and therefore an enhanced penetration of slag into the refractory structure. If the slag contains high contents of alumina and or silica (such as the steel refining slag), reactions between the slag components and the dolomite-carbon refractory are promoted. This leads to the formation of low-temperature melting phases such as calcium-aluminates and silicates. The state of these reaction products during steel refining leads to an accelerated wear of the dolomite-carbon refractory. The main products of the reactions between the magnesia-carbon refractory and the steel refining slag are MgAl2O4 spinels, and calcium-aluminates, and silicates. Due to the good refractory properties of MgAl2O4 spinels, the slag corrosion resistance of the magnesiacarbon refractory is promoted.

Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag : skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik

Syftet med artikeln är att belysa olika föreställningar kring specialpedagogers och speciallärares roller och uppdrag samt att förstå varför denna olikhet finns. Syftet är också att problematisera  dessa föreställningar  och synliggöra dilemman som kommer till uttryck i talet om de båda yrkesgruppernas roller och uppdrag.  Bakgrunden till studien är de skilda och ofta disparata uppfattningar som råder om vad yrkesgrupperna ska arbeta med, hur de ska genomföra sina uppdrag och varför. Konsekvenserna av detta kan leda till att uppdrag genomförs på ett sätt som inte står i överensstämmelse med styrdokumentens föreskrivna demokrati-, samhälls- och kunskapsuppdrag. Samtal har genomförts med specialpedagoger, speciallärare utbildade efter 2008 och rektorer. Den metodologiska ansatsen har varit kunskapande samtal. Kunskapande samtal utgår från ett kommunikationsteoretiskt perspektiv och bygger på Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Karen Barads teori om agentisk realism har använts för att förstå hur olika föreställningar kring roller och uppdrag uppstår, skapas och förändras i samspel med andras uppfattningar men även i samspel med exempelvis rum, texter och metoder. Olika föreställningar om roller och uppdrag belyses liksom dilemman som dessa föreställningar kan ge upphov till då yrkesrollerna möts i, och möter, en pedagogisk praktik. Resultatet visar att specialpedagoger och speciallärare behöver finnas med i det kontinuerliga arbetet ute på skolor och förskolor men att det kan betyda olika slags organisatoriska lösningar för yrkesgrupperna. En fråga som uppstår är om de specialpedagogiska yrkesgrupperna alltid och i alla sammanhang bör finns så nära barnen/eleverna som möjligt eller om det finns grund för ett mer distanserat sätt att arbeta? Författaren föreslår att svensk förskola och skola bör utnyttja det faktum att det finns två olika specialpedagogiska yrkesgrupper och särskilja deras roller och uppdrag på ett tydligt sätt. Om specialpedagogik dessutom tar avstamp i ett kommunikationsteoretiskt perspektiv skapas förutsättningar och möjligheter för barns/elevers lärande utifrån ett inkluderande synsätt.

Multimodalt skrivande - förutsättningar och lärandemöjligheter : Litteraturstudie om mellanstadieelevers lärandemöjligheter vid multimodalt skrivande inom svenskämnet och förutsättningar för en multimodal skrivundervisning

Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.

Kassettbandet: Den gåtfulla överlevaren får ett uppsving?

Sedan kassettbandet trängdes undan av CD:n under 90-talet har det fört en alltmer tynande tillvaro, fram tills att det relativt nyligen började uppstå små oberoende musikbolag som helt eller delvis släpper begränsade albumupplagor på kassett och en del rykten började gå att kassettbandet var på väg tillbaka. Även större band och skivbolag hakade på trenden och släppte större upplagor av vissa få utvalda album på just kassettband. Kan det vara möjligt att detta gamla och uträknade medium håller på att få en renässans i vår digitala guldålder? De förklaringsmodeller och teoretiska begrepp jag använt mig för att förklara detta fenomen är Nostalgi, Analogisering och Nätverkande. I ett stort antal artiklar och debatter ges olika svar och synpunkter på kassettbandets eventuella gåtfulla comeback och denna uppsats är tänkt att fungera som en slags kompassnål som pekar ut en riktning till följd av det material jag har tillgodogjort mig och redovisat i denna uppsats. Här återfinns också ett antal intervjuer med både privatpersoner och skivbutiker som fördjupar och resonerar kring orsak och verkan kring kassettfenomenet. De önskvärda hårda data och tillgänglig och tydlig statistik lyser med sin frånvaro då kassettband sällan återfinns på några listor eller mätningar eftersom de aldrig fick någon högre status trots sin enorma spridning, till skillnad mot vinylskivor och CD. Med denna uppsats görs ett försök att sammanställa en bild av denna övervintrade dinosaurie till audioformat och får, åtminstone delvis, en förklaring till sin egen överlevnad.

Estudo sobre a potencialidade de uso das escórias de aciaria como adição ao concreto

A geração de resíduos tem se mostrado um problema de preocupação mundial crescente. Muitos rejeitos, sejam industriais ou urbanos, muitas vezes acabam por poluir o meio-ambiente, causando problemas de armazenagem de certos materiais. Além disso, materiais alternativos a partir desses rejeitos podem ser mais baratos, apresentando muitas vezes características de desempenho melhores que os materiais convencionais. As siderúrgicas, em nível mundial, vêm enfrentando um problema comum, que consiste no que fazer para que a totalidade da escória gerada no refino do aço em aciarias elétricas ou à oxigênio tenha uma solução de aproveitamento melhor do que vem sendo feito atualmente. Na fabricação do aço as escorias são geradas em duas etapas: a primeira provém do chamado refino oxidante (forno elétrico a arco ou convertedor à oxigênio) e a segunda do refino redutor em processos de metalurgia na panela (forno-panela). Este trabalho tem como objetivo principal o de apontar potencialidades de uso da escória de aciaria elétrica, com destaque para a proveniente do forno-panela (escória do refino redutor), na indústria da construção civil através de testes em que a escória é utilizada, após moagem, como adição ao cimento Portland comum. Inicialmente foram realizados ensaios de viabilização para se testar a pozolanicidade, resistência à compressão, expansibilidade e profundidade de carbonatação de concretos gerados com diversas adições de escórias de aciaria elétrica. Comprovada a sua viabilidade partiu-se para os ensaios complementares do trabalho utilizando-se somente uma escória do refino redutor. Nesta segunda etapa foram realizados ensaios de caracterização de todos materiais estudados, ensaios de expansibilidade, ensaios mecânicos e de durabilidade dos concretos gerados com esta escória e ensaios de microscopia eletrônica de varredura e de difração de raios X do material. Após o estudo realizado comprovou-se ser perfeitamente viável a utilização de até 10% da escória do refino redutor (forno-panela- FP) como adição ao cimento para produção de concretos. Inclusive, independente do tempo de estocagem da escória, pode-se constatar melhorias no concreto produzido.

Estudo da viabilidade técnica da utilização de escórias de aciaria do processo LD como adição em cimentos

A reciclagem de resíduos apresenta-se como uma alternativa adequada com relação à preservação dos recursos naturais e do meio ambiente. As escórias de aciaria são resíduos siderúrgicos originados na fabricação do aço, e são geradas em grandes quantidades. Estes resíduos são estocados nos pátios siderúrgicos, onde permanecem, na sua maioria, sem qualquer destino. Normalmente, as escórias de aciaria são volumetricamente instáveis, apresentando características expansivas, e por esta razão, a aplicação das mesmas em materiais de construção torna-se restrita. Esta pesquisa tem como objetivo estudar a viabilidade técnica do uso das escórias de aciaria LD como adição em cimentos, propondo um método de estabilização por meio de granulação por resfriamento brusco destas escórias, buscando, desta forma, a eliminação do fenômeno da expansão, e visando a melhoria das características destes resíduos. No processo de estabilização, a escória líquida foi granulada em uma usina siderúrgica. Estudos complementares de granulação foram realizados nos laboratórios da UFRGS, empregando-se escórias refundidas. A granulação por resfriamento brusco favoreceu a redução do CaOlivre, a eliminação do MgO na forma de periclásio, e a eliminação do bC2S das escórias, considerados agentes causadores da expansão. No entanto, a elevada basicidade da escória LD dificulta a formação da estrutura vítrea e a separação da fração metálica após o resfriamento brusco. Foram realizados ensaios de expansão das escórias, atividade pozolânica, e resistência mecânica de argamassas com escórias granuladas. O resfriamento brusco proporcionou a eliminação da expansão e o desenvolvimento das propriedades pozolânicas/cimentícias da escória granulada. Como adição em cimentos, do ponto de vista da resistência mecânica, as argamassas compostas com escórias granuladas e clínquer apresentaram níveis de resistência à compressão axial compatíveis com as especificações referentes ao cimento Portland composto, apesar destes resultados serem inferiores aos obtidos para as argamassas de referência.

Key features of alumina/magnesia/graphite refractories for steel ladle lining

The corrosion resistance of resin bonded alumina/magnesia/graphite refractories containing different kinds of aggregates were investigated when submitted to the action of slags of several CaO/SiO2 ratios. The laboratory testing was performed by means of the rotary slag attack test. Specifically evaluated was the influence of alumina/carbon ratio and magnesia and silica contents on the refractories corrosion resistance. It was found that this property could be improved by increasing the refractory Al2O3/SiO2 ratio as well as by choosing the appropriate Al2O3/C ratio. © 2000 Elsevier Science Ltd.

Continuous production of metal matrix composites from the semisolid state

Continuous strip metal matrix composite (MMC) casting of 0.3 mm diameter hard-drawn stainless steel (316L) wire in a quasi-eutectic SnPb (64Sn36Pb) matrix was performed by a two-roll melt drag processing (TRMDping) method, with the wire being dragged through a semisolid puddle with a fibre contact time of approximately 0.2 s. A slag weir placed at the nozzle contained two wire guide holes: one located near the upper roll, and the other located between the rolls. A successful continuous composite strip casting with good fibre alignment was achieved by inserting and embedding the wire into the matrix using the guide hole between the rolls. Degeneration of eutectic/dendrite structures led to the formation of globular structures. The occurrence and formation mechanisms of cracks, de-lamination and voids in the matrix were discussed. TRMDping is economically viable and has significant benefits over other MMC fabrication methods. © (2013) Trans Tech Publications, Switzerland.

Use of slag/sugar cane bagasse ash (SCBA) blends in the production of alkali-activated materials

Blast furnace slag (BFS)/sugar cane bagasse ash (SCBA) blends were assessed for the production of alkali-activated pastes and mortars. SCBA was collected from a lagoon in which wastes from a sugar cane industry were poured. After previous dry and grinding processes, SCBA was chemically characterized: it had a large percentage of organic matter (ca. 25%). Solutions of sodium hydroxide and sodium silicate were used as activating reagents. Different BFS/SCBA mixtures were studied, replacing part of the BFS by SCBA from 0 to 40% by weight. The mechanical strength of mortar was measured, obtaining values about 60 MPa of compressive strength for BFS/SCBA systems after 270 days of curing at 20 °C. Also, microstructural properties were assessed by means of SEM, TGA, XRD, pH, electrical conductivity, FTIR spectroscopy and MIP. Results showed a good stability of matrices developed by means of alkali-activation. It was demonstrated that sugar cane bagasse ash is an interesting source for preparing alkali-activated binders. © 2013 by the authors; licensee MDPI, Basel, Switzerland.

Eficiência de escórias de siderurgia na cultura do feijoeiro em sistema de semeadura direta

In the no till system, soil acidity correction practice is restricted to limestone use and there is little information regarding slag. The study aimed to evaluate the amendments in soil chemical properties, yield and bean nutrient uptake according to the application forms of slags, compared to limestone, in the implantation of no till system. The experiment was conducted in the field at College of Agricultural Sciences, Botucatu (SP) from December 2010 to May2011. The treatments consisted of two application ways of seven soil acidity correctives: steel slag, blast furnace slag, ladle furnace slag, stainless steel slag (agrosilício), wollastonite, lime and calcined dolomite lime, plus one control without corrective application. Each material dose was calculated to raise the base saturation to 70%. Soil acidity was neutralized down to 20cm with limestones, whereas for wollastonite and ladle furnace slag those effects occurred down to 10cm, for steel slag, blast furnace slag and agrosilício the corrective effect was restricted to the first 5cm. The bean yield increased by application of correctives in soil acidity, without differences between the application ways.

Efeito da escória de siderurgia na nutrição e desenvolvimento inicial de eucalipto

Pós-graduação em Agronomia (Energia na Agricultura) - FCA

A aplicação da avaliação do ciclo de vida para análise dos aspectos ambientais que envolvem a reciclagem de sucatas nas usinas siderúrgicas

Pós-graduação em Geociências e Meio Ambiente - IGCE

Uso de escória de aciaria e calcário em bananeira prata-anã

Pós-graduação em Agronomia (Horticultura) - FCA

Determination of reactivity rates of silicate particle-size fractions

The efficiency of sources used for soil acidity correction depends on reactivity rate (RR) and neutralization power (NP), indicated by effective calcium carbonate (ECC). Few studies establish relative efficiency of reactivity (RER) for silicate particle-size fractions, therefore, the RER applied for lime are used. This study aimed to evaluate the reactivity of silicate materials affected by particle size throughout incubation periods in comparison to lime, and to calculate the RER for silicate particle-size fractions. Six correction sources were evaluated: three slags from distinct origins, dolomitic and calcitic lime separated into four particle-size fractions (2, 0.84, 0.30 and <0.30-mm sieves), and wollastonite, as an additional treatment. The treatments were applied to three soils with different texture classes. The dose of neutralizing material (calcium and magnesium oxides) was applied at equal quantities, and the only variation was the particle-size material. After a 90-day incubation period, the RER was calculated for each particle-size fraction, as well as the RR and ECC of each source. The neutralization of soil acidity of the same particle-size fraction for different sources showed distinct solubility and a distinct reaction between silicates and lime. The RER for slag were higher than the limits established by Brazilian legislation, indicating that the method used for limes should not be used for the slags studied here.

Aplicação de corretivos de acidez do solo na implantação do sistema plantio direto

Pós-graduação em Agronomia (Agricultura) - FCA