Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindraagitation hos personer med demens –

Syftet var att beskriva vilka icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan användaför att lindra agitation hos äldre personer med demens. Metod Designen som har använts, är enlitteraturöversikt. Artiklar söktes via Cinahl och PubMed, med sökorden dementia, nonpharmacological,nursing och agitation. Sammanställning av sökord, antal träffar, urval,inklusionskriterier och exklusionskriterier återgavs genom text och tabeller. Till resultatsdelenvaldes 11 artiklar ut efter att granskats med granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut i resultatet.Resultatet visade att de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna, har en positiv verkan påpersoner med demens agitation. Litteraturöversiktns slutsats är att speciellt musik och beröringfungerar bra som icke farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Den positiva effekten är dock kortvarig.Slutsats Det behövs lite nytänkande kring de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna.Metoderna är bra. Det som behövs, är att komma på hur man får en långvarig effekt av dessa.

En översikt av vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården : En litteraturstudie

Forskning visar på att patienter önskar kontinuitet, då de upplever att det bidrar till känslan av trygghet och närhet. Det ger sjuksköterskan möjlighet att lära känna personen och en möjlighet att bättre följa upp gjorda åtgärder. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. Resultat Resultatet visade att det var viktigt för kontinuiteten att de fick träffa en sjuksköterska som de kände sedan tidigare och att det var samma sjuksköterska vid alla vårdtillfällen. Det var även viktigt att sjuksköterskan de träffade var uppdaterad på deras medicinska historia. En viktig faktor som höjde kontinuiteten var om patienten hade en kronisk sjukdom, då de patienterna oftare kräver regelbunden uppföljning med fler besök hos vården. Patienterna upplevde större kontinuitet om vården utfördes av sjuksköterska istället för av andra vårdgivare Sjuksköterskorna var mer anpassningsbara, flexibla och tog sig mer tid med patienten. Slutsats Studien visar att kontinuitet är något som patienter upplever som viktigt när de möter vården men det saknas forskning om hur vården ska organiseras, för att kontinuiteten ska upplevas bättre ur ett patientperspektiv, balanserat mot organisationens behov av att spara tid och pengar.

Kvinnors behov av stöd vid bröstcancer : - En litteraturöversikt

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor över hela världen. De som drabbas av bröstcancer har olika förutsättningar att hantera sin situation. Många av kvinnorna upplever en emotionell kris i samband med diagnosen och med hjälp av stöd från sjukvården kan patienten finna mening i sin situation. Syfte Syftet är att sammanställa aktuell forskning om bröstcancerdrabbade kvinnors effekter av stöd under diagnosperioden. Metod En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat I resultatet framkom att kvinnorna behöver ett stöd i form av kommunikation, information samt ett emotionellt stöd från vårdpersonal. Stödet ska utformas efter patientens unika situation och när sjukvården är tillgänglig för patienterna minskas deras stress. Patienterna upplevde stöd under diagnosperioden då sjuksköterskan erhöll god förmåga att bemöta och kommunicera på ett adekvat sätt. Slutsats Studien visar att det krävs en god relation mellan bröstcancer drabbade kvinnor och vårdaren för att kvinnorna ska känna stöd.

Kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande i vårdandet av deras bröstcancer En litteraturöversikt

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Att drabbas av bröstcancer beskrivs som en utmaning för kvinnans självkänsla, självbild, kvinnlighet och existens. Kvinnorna vill bli bemötta som en enskild individ och inte som en diagnos samt uppleva känslomässigt stöd från sjuksköterskorna. Syfte: Syftet är att genom en vetenskaplig litteraturöversikt beskriva vad kvinnor med bröstcancer har för erfarenheter av sjuksköterskors bemötande. Metod: Underlaget till denna litteraturöversikt består av 15 kvalitativa artiklar varav två delvis kvantitativa. Litteraturen har sökts via databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet har sammanställts med hjälp av en analysmetod för kvalitativ forskning. Resultat: Majoriteten av kvinnorna var nöjda och tillfreds med sjuksköterskornas bemötande. Få kvinnor uttryckte missnöje. Kvinnorna uttryckte att sjuksköterskorna hade en viktig roll under deras sjukdomstid och kunde tillmötesgå deras behov. Sjuksköterskornas bemötande uppfattades empatiskt, hänsynsfullt och omtänksamt. De negativa erfarenheter vissa kvinnor beskrev var dålig uppföljning, obesvarade frågor om psykiska besvär, brist på emotionellt stöd och en rädsla av att vara till besvär. Slutsats: Sjuksköterskorna spelar en central roll i mötet med- och i tillfrisknandet hos kvinnor med bröstcancer.

Strategier som kan förbättra sjuksköterskors kommunikation vid överrapportering inom somatisk slutenvård : En litteraturöversikt

Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information.

Barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamhet : Intervjustudie

Bakgrund: Stöd inom abortvård har en stor betydelse för att upprätthålla en professionell förhållningsätt i mötet med patienten i abortsituationen och ge fullgodvård. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamheten. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och barnmorskor på en svensk kvinnoklinik för att uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet visade att behoven av stöd skiftade, beroende på vårdpersonalens olika utbildningar, arbetslivserfarenheter och personliga egenskaper. Behoven av stöd kunde innefatta kunskap, emotionellt stöd och etisk reflektion. Samspel i vårdteamet som består av gynekologer, barnmorskor, sjuksköterskor och kuratorer var viktigt för att kunna skapa bästa möjliga arbetsmiljö. Förutom grundutbildning som sjuksköterska eller barnmorska skulle behövas mer specifik utbildning inom abortvård.

Motiverande samtal mellan sjuksköterskan och personer med diabetes typ 2 – en litteraturöversikt

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar. Det har blivit en global epidemi. Risken för dödsfall bland människor med diabetes, är ungefär dubbelt så stor, som för människor i samma ålder utan diabetes. Diabetes typ 2 (DT2) är den vanligaste typen av diabetes. Inom hälso- och sjukvården används alltmer motiverande samtal (MI) som behandlingsmetod för livsstilsrelaterade problem som till exempel: kost, motion alkohol och tobak. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskans användning av MI påverkar livsstilsförändringar hos personer med DT2 och deras upplevelse av behandlingen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: MI som behandlingsmetod gav flera positiva hälsoeffekter. Det framgick bland annat genom en sänkning av HbA1c. Även kunskapsnivån gällande livsstilsförändringar ökade efter MI-behandling. Vid användning av MI stärktes personens inneboende motivation till förändring. Slutsats: MI är en relativt ny metod som ännu inte fått stor genomslag inom diabetesvården. MI ger positiva hälsoeffekter som till exempel sänkt HbA1c. Deltagarna blev mer motiverade och medvetna om sitt eget ansvar för att göra livsstilsförändringar. Mer forskning om MI för personer med DT2 behövs.

Sjuksköterskors erfarenheter av andliga och existentiella frågor i palliativ vård : En litteraturöversikt

Bakgrund: Andliga och existentiella frågor hamnar i allt större utsträckning hos sjukvårdspersonal. Det palliativa förhållningssättet betonar vikten av att ge en god omvårdnad vad gäller andliga och existentiella frågor. Sjuksköterskans roll är att genom goda relationer skapa en anpassad och balanserad omvårdnad för att öka välbefinnandet för patienten den sista tiden i livet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa hur andliga och existentiella frågor beskrivs i forskning utifrån sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat: I resultatet framträdde att tid är det vanligaste hindret och utbildning är det som främjar givandet av andlig och existentiell omvårdnad. Att skapa relationer och kommunicera är viktiga aspekter inom vårdandets konst. Egenskaper som sjuksköterskan bör inneha för att underlätta givandet av andlig och existentiell omvårdnad är; en god självkännedom, empati, intuition och observationsförmåga. Slutsats: För att kunna ge en bättre andlig och existentiell omvårdnad behöver de yttre förutsättningarna ge tid för mötet mellan sjuksköterska och patient, vårdmiljön organiseras så detta möjliggörs, teamarbete tillämpas och utbildning ges.

Omvårdnadsåtgärder till patienter med diagnosen KOL : En litteraturstudie

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom(KOL) är en långsiktig sjukdom som tar tid innan den visar symtom. När patienten kommer och vill ha information och åtgärder för sina symtom har sjukdomsförloppet redan pågått ett tag. Eftersom den är långdragen är omvårdnadsåtgärderna olika beroende på vart i tiden man ligger i sjukdomen. År 2020 kommer denna patientgrupp vara den tredje största i världen, finns det omvårdnadsåtgärder som ökar livskvalitén för denna patientgrupp? Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat avseende forskning om omvårdnad vid kronisk obstruktiv lungsjukdom som leder till förbättrad livskvalité. Metod: Litteratur studie. Resultat: Kunskapsutbytet mellan patient och sjuksköterska: Hur viktigt det är med en klar och tydlig information vid möte mellan sjuksköterska och patient. Att ge stöd och trygghet: Viktigt att sjuksköterskan finns tillgänglig för patienten, underlätta för patienten: Sjuksköterskan har en viktig roll hos patienter med KOL för att förbättra deras förutsättningar för god livskvalité. Slutsats: Viktigt att skapa en tillit mellan sjuksköterskan och patienten, detta skapar trygghet och resulterar till en god fysisk omvårdnad. När trygghet och tillit har byggts upp mellan sjuksköterskan och patienten blir kommunikationen god och man kan tillsammans komma fram till den bästa lösningen för varje enskild patient.

Främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva en evidensbaserad vård

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV.

Situationen för anhöriga och sjuksköterskan vid plötsligt dödsfall – en litteraturöversikt

Bakgrund: Att förlora en anhörig är något som är väldigt traumatiskt och omtumlande. Reaktioner på krisen brukar visa sig enligt olika faser, dessa är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetning- och reperationsfasen samt nyorienteringsfasen. Det är viktigt att kommunikationen är ärlig och ska alltid vara hjälpande för patienten eller anhöriga. Syfte: Syftet med den här studien är att sammanställa befintliga vetenskapliga artiklar för att belysa situationen för anhöriga och personal vid plötsligt dödsfall. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på 13st vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet av studien visade på att anhöriga behövde olika stöd i olika stadier och att informationen gavs på ett så rakt och ärligt sätt. Personalen upplevde att utbildning var viktigt för hantering av omhändertagande och att de sökte stöd och kunskap hos mer erfarna kollegor. Slutsats: Informationen om dödsorsaken till de anhöriga var mycket viktig och att personalen var öppna och ärliga. Anhöriga uppskattade att personalen fanns tillgängliga. Att som sjuksköterska ha tillräcklig utbildning gör att självförtroende ökar och hanteringen av svåra situationer underlättas samt kunskapen hjälper att kunna stödja anhöriga bättre.

Beröringsbehandling hos patienter med cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när en dödlig sjukdom drabbar en människa. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och patienter med cancer. Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa. Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet. Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling. Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta, ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades. Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.

Sjuksköterskans förhållningssätt vid omvårdnad av patient med akut smärta

Abstrakt Bakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta. För att behandlingen skall bli så god som möjligt är dialogen mellan patient och sjuksköterska viktig. Utbildning samt rutin har visat sig vara till stor fördel vid behandling då hela patienten är i fokus och inte endast symtomet. Smärtinstrument är bra som hjälpmedel vid behandling av smärta men bör vara ett komplement till patientens verbala beskrivning av tillståndet. Konklusion: Efter en sammanställning av denna studie kan det konstateras att kommunikation och smärtlindring samt vårdpersonalens attityder påverkar människor som drabbats av tillståndet akut smärta

Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder inom pediatriken

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier. Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM, barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet. Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer forskning för att öka kunskapen inom området.

Vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade patienter och HIV-smittade patienters upplevelse av vården - en litteraturstudie

Trots att det är 25 år sedan de första fallen av aids uppmärksammades kan HIV-smittade personer än idag mötas av negativa attityder och fördomar. Denna virussjukdom angriper kroppens immunförsvar och det finns fortfarande inget botemedel. Antalet HIV- och aidspatienter ökar med åren och allt fler inom sjukvården kommer i kontakt med dessa patienter. I mötet med HIV- och aidspatienter kommer vårdpersonalen att handskas med en mängd olika känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade patienter och patienternas upplevelse av vården. Litteratursökningen gav upphov till fjorton artiklar vilka låg till grund för denna litteraturstudie. Ur analysen uppstod tre teman; HIV-smittade patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal, vårdpersonalens känslor inför HIV-smittade patienter samt vårdpersonalens attityder till HIV-smittade patienter. Resultatet visade att HIV-smittade patienter hade både negativa och positiva upplevelser av bemötandet från vårdpersonalen. Vårdpersonalen kände rädsla inför de HIV-smittade patienterna men även empati. Den mest framträdande attityden var homofobi. Hög kunskap och erfarenhet hos vårdpersonalen var kopplat till lägre grad av homofobisk attityd. Det finns fortfarande ett behov av utbildning om sjukdomen. Kunskap leder till bättre bemötande.