Barns naturvetenskapliga lärande i förskolans miljö : En studie om utforskandet av och förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande samt pedagogers användande av läroplanen

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Systematiska undersökningar i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om systematiska arbetssätt i grundskolan.

Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur lärare använder systematiskt arbetssätt för att utveckla elevernas förståelse för ett systematiskt tänkande i grundskolan. Detta redovisas genom studiens två frågeställningar gällande vilka mål lärarna har med systematiskt arbetssätt i det undersökande och laborativa arbetet samt vilka utmaningar som finns med att utveckla förståelse för ett systematiskt arbetssätt, enligt tidigare forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie vilken syftar till att finna relevant litteratur inom det aktuella området, värdera litteraturen och till sist sammanställa den. Genom sökningar i NorDiNa och i databaserna DiVa och avhandlingar.se har litteraturen påträffats och valts ut. Resultatet av denna studie visar att lärare finner svårigheter i att arbeta undersökande och laborativt för att eleverna skall få utveckla den systematiska förmågan. En av de svårigheter lärarna ger uttryck för består i att flera lärandemål inte görs synliga. Lärarna upplever sig dessutom ha begränsade kunskaper i hur man kan utveckla elevers systematiska arbetssätt och förståelse för naturvetenskapens karaktär. Inom ett undersökande och laborativt arbetssätt skall eleverna ges möjlighet till att arbeta systematiskt. Detta innebär att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper i hur de skall formulera hypoteser, reflektera och kritiskt granska resultaten samt dra slutsatser kring sina undersökningar. Detta är särskilt viktigt då de naturorienterande ämnenas kursplaner präglas av att eleverna skall utveckla sina kunskaper och förmågor i systematiskt arbetssätt.

Information and communication technology demands at work : the association with job strain, effort-reward imbalance and self-rated health in different socio-economic strata

PURPOSE: The use of information and communication technology (ICT) is common in modern working life. ICT demands may give rise to experience of work-related stress. Knowledge about ICT demands in relation to other types of work-related stress and to self-rated health is limited. Consequently, the aim of this study was to examine the association between ICT demands and two types of work-related stress [job strain and effort-reward imbalance (ERI)] and to evaluate the association between these work-related stress measures and self-rated health, in general and in different SES strata. METHODS: This study is based on cross-sectional data from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health collected in 2014, from 14,873 gainfully employed people. ICT demands, job strain, ERI and self-rated health were analysed as the main measures. Sex, age, SES, lifestyle factors and BMI were used as covariates. RESULTS: ICT demands correlated significantly with the dimensions of the job strain and ERI models, especially with the demands (r = 0.42; p < 0.01) and effort (r = 0.51; p < 0.01) dimensions. ICT demands were associated with suboptimal self-rated health, also after adjustment for age, sex, SES, lifestyle and BMI (OR 1.49 [95 % CI 1.36-1.63]), but job strain (OR 1.93 [95 % CI 1.74-2.14) and ERI (OR 2.15 [95 % CI 1.95-2.35]) showed somewhat stronger associations with suboptimal self-rated health. CONCLUSION: ICT demands are common among people with intermediate and high SES and associated with job strain, ERI and suboptimal self-rated health. ICT demands should thus be acknowledged as a potential stressor of work-related stress in modern working life.

Mobility and satisfaction with lower-limb prostheses and orthoses among users in Sierra Leone: A cross-sectional study

Objectives: To investigate patients' mobility and satisfaction with their lower-limb prosthetic or orthotic device and related service delivery in Sierra Leone; to compare groups of patients regarding type and level of assistive device, gender, area of residence, income; and to identify factors associated with satisfaction with the assistive device and service. Methods: A total of 139 patients answered questionnaires, including the Quebec User Evaluation of Satisfaction with Assistive Technology questionnaire (QUEST 2.0). Results: Eighty-six percent of assistive devices were in use, but half needed repair. Thirty-three percent of patients reported pain when using their assistive device. Patients had difficulties or could not walk at all on: uneven ground (65%); hills (75%); and stairs (66%). Patients were quite satisfied with their assistive device and the service (mean 3.7 out of 5 in QUEST), but reported 886 problems. Approximately half of the patients could not access services. In relation to mobility and service delivery, women, orthotic patients and patients using above-knee assistive devices had the poorest results. The general condition of the assistive device and patients' ability to walk on uneven ground were associated with satisfaction with the assistive devices and service. Conclusion: Patients reported high levels of mobility while using their device although they experienced pain and difficulties walking on challenging surfaces. Limitations in the effectiveness of assistive devices and limited access to follow-up services and repairs were issues desired to be addressed.

Polymorphism of the p38 beta gene in patients with colorectal cancer

The p38 mitogen‑activated protein kinase (MAPK) signaling pathways have been proposed to participate in the pathological process of cancer by affecting inflammation, proliferation, metastasis and cell survival. A single nucleotide polymorphism (SNP; rs2235356, ‑1628A→G) in the promoter region of the p38β gene has been proposed as a genetic modifier for colorectal cancer (CRC) in a Chinese population. The present study evaluated the susceptibility of patients possessing this SNP to CRC, in addition to determining its association with clinical parameters in Swedish patients with CRC. Using the LightSNiP genotyping assay, this SNP was screened in 389 patients with CRC and 517 control subjects. No significant difference in the genotype distribution or in the allelic frequencies was identified between the two groups nor was any association identified with the clinical parameters. These findings indicate that the ‑1628A→G polymorphism of the p38β gene is not significantly associated with a susceptibility to CRC in a Swedish population.

Protein expression and gene polymorphism of CXCL10 in patients with colorectal cancer

Chemokines (chemotactic cytokines) promote leukocyte attraction to sites of inflammation and cancer. Certain chemokines promote and regulate neoplastic progression, including metastasis and angiogenesis. One such chemokine, CXCL10, was found to be expressed in colorectal cancer (CRC) tissue. To gain insight into the prognostic significance of CXCL10, we investigated whether the levels of this chemokine were altered in the colorectal tissue or plasma of CRC patients. Using Luminex technology for protein analyses, we observed a significantly higher CXCL10 protein level in cancer tissue compared to that in paired normal tissue. Moreover, significantly higher plasma levels of CXCL10 were detected in patients compared to those in control subjects and the plasma levels of CXCL10 in disseminated disease were found to be significantly higher compared to those in localized disease. The single‑nucleotide polymorphism rs8878, which has been described in exon 4 in the 3'‑untranslated region of the CXCL10 gene, was investigated using a TaqMan system. There were significant differences in genotype distribution and allelic frequencies between CRC patients and control subjects. In conclusion, altered CXCL10 protein concentrations in CRC tissues or plasma and the rs8878 genotype variant of CXCL10 may contribute to the prediction of clinical outcome.

Concurrent validity of the Swedish version of the life-space assessment questionnaire

BACKGROUND: The Life-Space Assessment (LSA), developed in the USA, is an instrument focusing on mobility with respect to reaching different areas defined as life-spaces, extending from the room where the person sleeps to mobility outside one's hometown. A newly translated Swedish version of the LSA (LSA-S) has been tested for test-retest reliability, but the validity remains to be tested. The purpose of the present study was to examine the concurrent validity of the LSA-S, by comparing and correlating the LSA scores to other measures of mobility. METHOD: The LSA was included in a population-based study of health, functioning and mobility among older persons in Sweden, and the present analysis comprised 312 community-dwelling participants. To test the concurrent validity, the LSA scores were compared to a number of other mobility-related variables, including the Short Physical Performance Battery (SPPB) as well as "stair climbing", "transfers", "transportation", "food shopping", "travel for pleasure" and "community activities". The LSA total mean scores for different levels of the other mobility-related variables, and measures of correlation were calculated. RESULTS: Higher LSA total mean scores were observed with higher levels of all the other mobility related variables. Most of the correlations between the LSA and the other mobility variables were large (r = 0.5-1.0) and significant at the 0.01 level. The LSA total score, as well as independent life-space and assistive life-space correlated with transportation (0.63, 0.66, 0.64) and food shopping (0.55, 0.58, 0.55). Assistive life-space also correlated with SPPB (0.47). With respect to maximal life-space, the correlations with the mobility-related variables were generally lower (below 0.5), probably since this aspect of life-space mobility is highly influenced by social support and is not so dependent on the individual's own physical function. CONCLUSION: LSA was shown to be a valid measure of mobility when using the LSA total, independent LS or assistive LSA.

Lärares syfte med laborativt arbete i NOundervisningen i årskurs 1-3 : En kvalitativ intervjustudie om sex lärares syfte med laborativt arbete i NO-undervisningen

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka lärares syfte med laborativt arbete i årskurs 1-3 i NO-undervisningen samt vilka svårigheter som lärarna beskriver med det laborativa arbetssättet i NO-undervisningen. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex lärare som är verksamma i årskurserna 1-3. Alla tre årskurserna finns representerade i studien. De resultat som framkommit i studien är att lärare har flera olika syftet med det laborativa arbetet i NO-undervisningen. De syften som framkom var att öka förståelsen för naturvetenskapliga fenomen hos eleverna, öka elevernas motivation och intresse för naturvetenskap, erbjuda elever att uppleva naturvetenskap med händerna, erbjuda eleverna en möjlighet att träna på läroplanens mål, erbjuda eleverna en undervisning som utgår från varje elevs förutsättningar. Studiens frågeställningar berör även hur de intervjuade lärarna använder sig av laborativt arbete samt vilka svårigheter som lärarna uppger finnas med arbetssättet. Studien visar då att lärarna främst arbetar laborativt utomhus främst med biologi och att den svårigheten som flest lärare påpekade var avsaknaden av material.