Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 : Om lärares möjligheter och hinder

This study focuses on teachers’ opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It’s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. The research is based on teachers’ own statements and survey responses on the external conditions for teaching and on their approach, attitudes and knowledge in reading and writing. The empirical material consists of interviews, surveys and test data. The interview study was conducted with eight teachers. The questionnaire was answered by 249 teachers, while the knowledge test was conducted of 269 teachers and 31 special education teachers. Many of the teachers in this study have lack knowledge in the structure of language and common Swedish spelling rules. Furthermore, it appears that a large part of them are unaccustomed to explaining, in detail, students’ reading development and find it difficult to systematically describe the aspects of daily literacy instruction. The overall picture is that many teachers teach without having tools to reflect on how their education really affects students’ reading and writing. These shortcomings make it difficult to conduct effective literacy instruction. Once students have learned to decode or if they have reading difficulties, many teachers seem to one-sidedly focus on getting students to read more. The consequence could be that those who would need to practice more on the technical basic of reading or comprehension strategies are left without support. Lack of variety and individuality in fluency and comprehension training can challenge the students’ reading and writing development. The teachers in the study, who have the old junior school teacher and elementary teacher education, have the highest amount of knowledge of reading and writing (the test). Good education can provide student teachers with professional skills that they may develop further in their careers. Knowledge of the meaning of phonological and phonemic awareness as well as knowledge of how to count phonemes seem to be important for knowledge of reading and writing (the test). Knowledge of basic reading processes can be obtained by systematic and structured work with students’ linguistic development, and through continuous dialogues with experienced colleagues on how and why questions. This is one important way to work also in teacher training. When essential professional skills are established in the teacher education, in practice students will obtain the school’s learning goals.

Gymnasieelevers uppfattningar om algebra och problemlösning : En undersökning med utgångspunkt i elevernas kön, slutbetyg i grundskolan och val av gymnasieprogram

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan. Resultatet visar på att elever på naturvetenskapsprogrammet som hade MVG i betyg i grundskolan har en mer positiv inställning till algebra och problemlösning i jämförelse med elever från bygg- och anläggningsprogrammet som fått G i betyg. Vad gäller elevernas kön finns det inte några indikationer på att denna faktor har någon större påverkan på deras uppfattningar. Resultatet kan vara en indikation på att elevernas uppfattningar främst påverkas av deras förståelse för det algebraiska tankesättet. Det eleverna upplever som svårast när de ska lösa problem med hjälp av algebra är att översätta den skrivna texten till en algebraisk framställning. När eleverna löser matematiska problem indikerar även resultatet att de till stor del styrs av sina förväntningar och förutfattade föreställningar om uppgiften. Resultatet ger en indikation om att eleverna behöver arbeta mer med problemlösning i olika former för att genom det kunna träna upp sin resonemangsförmåga och sin förmåga att behärska alla de tre faserna, översättning, omskrivning och tolkning, i den algebraiska cykeln.

Flerspråkighet i ett globaliserat samhälle : uppfattningar om minoritetsspråket som framtidsresurs

Multilingualism in a globalized society: The minority language as a future resource In this article the author investigates how the globalization of society is used as a reference in the discussion of future opportunities among minority language speaking youths in Sweden. A spatial typology of four different types of societies are constructed, the national, the multicultural, the diasporic and the transnational society, all giving the expression of different levels of globalization. These are used as layers of reference put upon the empirical data, functioning as a raster on a screen. The result is a pattern of expressions in three societal dimensions, the economic, the social and the cultural dimension. The findings of the investigation show that the minority language as a future resource of opportunities is anchored in all four societal types and in all three dimensions. In the empirical data (the youths interviewed) the ability of anchoring (finding stories, opportunities etc.) is less frequent when it comes to the diasporic and the transnational as a foundation for opportunity and more frequent when it comes to the national and the multicultural.

Samtal om demokratiuppdraget i praktiken : Elever och lärares tankar kring demokratiuppdraget iskolan

Syftet med denna studie är att skapa en djupare diskussion om hur elever och lärare igrundskolans tidigare år uppfattar och arbetar med skolans demokratiuppdrag. Elever och läraresåsikter om förutsättningar och begränsningar i praktiserandet av demokratiuppdraget ges ocksåfokus. Studien är av kvalitativ art, där intervjuer har gjorts med tre verksamma lärare och fyraelever i grundskolans tidigare år. Intervjuerna grundar sig på en kvalitativ intervju, där personernasom intervjuas ges möjlighet till att formulera egna svar. Intervjuerna har genomförts enskilt, föratt sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna harsvårigheter med att diskutera själva innebörden i begreppet demokrati. Även lärarna anger attdetta är ett svårt ord och använder olika redskap för att konkretisera begreppet. Resultatet visarockså att demokratiuppdragets värdegrund är något som praktiseras dagligen i det vardagligaarbetet. När situationer som konflikter uppstår skapas också möjlighet till samtal omdemokratiuppdragets värden. Studiens resultat visar vidare att praktiserandet avdemokratiuppdraget i klassrummet kräver ett öppet klimat som tar tillvara på elevers frågor ochintressen. Dessutom påpekar lärare att det inte finns någon given metod för att praktiserademokratiarbetet, då alla elever är olika och lär olika. Motverkande av kränkande behandling ärockså något som behandlats i denna studie. Detta diskuteras endast som förebyggandehandlingar. Via resultatet framkommer att planering och reflektion med andra lärare är viktigaaspekter för att praktisera demokratiuppdraget.

Hur används sång i undervisningen av svenska för invandrare? : en studie i lärares sångval och metoder

Syftet med följande undersökning är att få ökad insikt om hur lärare i Svenska för invandrare(sfi) gör när de använder sång i språkinlärningen, vilka sånger de väljer, vilka övningar detillämpar på dem samt hur de anser att arbetssättet mottagits hos eleverna. Det är en kvalitativstudie och sju lärare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturelltperspektiv på lärande.Informanternas svar ger en lång lista på användbara sånger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De väljer sånger med texter på elevernas nivå som samtidigtövar något av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen. Många användersångens ljud och rytmer till uttalsträning. Sånginslagen har överlag gett mycket positiv responshos eleverna.En förhoppning med studien är att språklärare ska inspireras till att använda sånger isamband med inlärning av svenska språket. Arbetets bilaga inrymmer av det skälet en extranoggrann redogörelse för i studien angivna sånger.

Lärares syn på laborativt material i matematikundervisningen : en intervjustudie med sju lärare i årskurs 1-3

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare ser på och använder laborativt material i matematikundervisningen. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lärare som undervisar i årskurs 1-3. Observationer har också gjorts för att se vilka laborativa material som finns och hur de används av lärare och elever. Analys av intervjuerna visar att lärarna i första hand nämner plockmaterial i intervjuerna. Andra material som är vanligt förekommande enligt både intervjuer och observationer är vardagens material (pengar) och skolans laborativa material (centicuber). Lärare berättar att det laborativa materialet används i så gott som alla områden i matematik. Enligt observationer och intervjuer förekommer laborativt material främst i området taluppfattning och tals användning. Av resultatet framkommer också lärares syn på de laborativa materialens betydelse för elevers lärande, både möjligheter och vilka hinder som kan uppstå i arbetet med laborativa material lyfts fram. Lärare menar att det laborativa materialet används för att tydliggöra och för att hjälpa och stödja eleverna i deras matematikutveckling. Hinder som kan uppstå är att eleverna inte förstår innebörden med det laborativa materialet och istället leker med det eller fastnar i det. Virtuellt material som exempelvis surfplattor och datorer används inte så mycket i matematikundervisningen. Enligt de intervjuade lärarna kan surfplattor bli ett hinder för elevernas lärande eftersom elever gärna undersöker andra applikationer än de som rör matematik. Resultatet visar också hur lärarna ser på det laborativa materialet kopplat till förmågorna i Lgr 11, vissa tror att de kan uppnås lättare medan andra menar att man som lärare har en plan för hur förmågorna ska uppnås och då spelar det ingen roll om man använder laborativt material i undervisningen eller inte. 

Är utseendet viktigt? : En tentativ jämförelse mellan lekmäns ochformgivares uppfattningar avmusikaffischer

Rapporten syftade till att undersöka om det finns likheter och skillnader mellanutbildade formgivares och lekmäns uppfattningar avseende formgivna alster.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre formgivare och tre lekmän,kring tre definierade kategorier, avseende utseendet på fem musikaffischer. Detre kategorierna var åsikter kring affischernas informationskvalité, estetik ochhantverk.Individuell smak tycktes påverka åsikterna kring affischerna mer än utbildningoch erfarenhet inom formgivning. Formgivare föreföll uppleva informationensom tydlig, samtidigt som lekmännen inte gjorde det. Formgivarna märkte flersmå detaljer jämfört med lekmän. Lekmännen märkte sällan typografiska fel.En affisch kunde vara för avancerad för en lekman, den kunde också vara för fulför en formgivare. Det fanns ett mellanläge där båda grupper uppfattadeinformationen och utseendet som bra och tilltalande. Lekmännen tyckte oftareatt tydlig information var viktigare än ett bra utseende.En slutsats i rapporten är att målgruppsanalyser tycks vara viktiga att genomföraeftersom formgivarnas åsikt om vad som var tydligt och informativt inte alltidstämde överens med lekmännens. Med sådana kan den grafiska designen blimer ändamålsenlig och troligen få ett bättre resultat.

Vilka faktorer påverkar användningen av den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen enligt lärare? : En intervjustudie med sex lärare i årskurs 1-5

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Ge mig nåt som känns! : Uppfattningar om framgång bland svenska oberoende skivbolag

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Rapport från projektet Socioemotionella program i förskola och skola : förskolebarns, elevers och lärares erfarenheter

Projektet syftar till att belysa olika aktörsperspektiv på implementering av och arbetet med socioemotionella program i den kommunala grundskolan och förskolan. Studien består av fem delstudier av fem kommunala verksamheter där arbete med socioemotionella program har ägt rum. Studien har en etnografisk design. Resultatet visar att implementeringsprocessen har sett olika ut i de studerade verksamheterna gällande initiativ till arbetet (uppifrån och ned, nedifrån och upp eller både och). Gemensamt i samtliga verksamheter var dock att det manualbaserade arbetet infördes utan granskning eller diskussion, vare sig på central kommunal nivå eller ute i verksamheterna. Vidare visar resultatet att många lärare till en början välkomnade manualbaserade program för att få tillgång till verktyg för systematiskt arbete med socioemotionella frågor, men att de snart fann svårigheter att omsätta övningarna på ett meningsfullt och etiskt försvarbart sätt för barnen och eleverna i verksamheten. Lärare uttrycker också osäkerhet gällande vilken skillnad de anser att programmen gjort för barnen/eleverna. Många barn och elever var kritiska mot programmen; barnen i förskolan hade svårt att sätta ord på vad de lärde sig av programmen och eleverna på högstadiet var öppet kritiskta till programarbetet. Eleverna i år tre och fem uttryckte däremot i mer positiva ordalag om det socioemotionella arbetet de tagit del av; deras svar ligger ofta i linje med de motiveringar för programmet som finns i programmen själva och bland lärare. Dessa elever uppvisar därmed ha tillägnat sig en diskursiv kompetens i sitt tal om programarbetet. I rapporten diskuteras också vilka implikationer programarbetet medfört dels för lärarprofessionaliteten, dels för realiserandet av skolans normativa uppdrag.  

Sånger, rim och ramsor inom engelskundervisning : Lärares attityder till användning av sånger, rim och ramsor för att gynna elevers engelska språkutveckling i årskurs F-3

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt i vad svenska lärare har för attityder till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisning för grundskolans tidigare år. Frågeställningarna är: 1. Vad har lärarna i studien för attityder till arbete med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 2. Hur arbetar lärarna i studien med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 3. Hur ser lärarna i studien på vikten av sin egen roll i arbetet med sång, rim och ramsor i engelskundervisning? I studien utfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller nyligen arbetat med engelskundervisning för årskurserna F-3 i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. I resultatet framkom att det finns betydande skillnader i hur individuella lärare arbetar med och ser på arbete med sång, rim och ramsor. Även flertalet likheter framkom, som i sin tur liknade de resultat från tidigare forskning som tas upp i bakgrunden. Flera lärare har en mycket positiv attityd till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisningen, men det råder stora skillnader i hur lärarna upplever det faktiska värdet för engelskundervisningen och elevernas språkutveckling. Hur lärarna arbetar med sång, rim och ramsor varierar också stort mellan olika lärare, men återkommande knöt lärarna dessa moment till de teman och övriga ämnen som behandlades i undervisningen. Gemensamt var också en bredd i material och medieringsmetoder, samt ett multimodalt arbete som ofta kombinerade ljud, bild och rörelser. Gällande lärarnas roll var de helt eniga i att lärarens engagemang och deltagande hade en stor inverkan på hur arbetet med sång, rim och ramsor mottogs av eleverna. Enligt intervjusvaren deltog alla lärarna i dessa moment, och lät sig inte hindras av faktorer som självförtroende eller bristande kunskaper. Som vidare forskning föreslås mer djupgående studier i lärares attityder, kombinerat med fältstudier och elevintervjuer, för att på så vis uppnå en mer heltäckande bild av arbete med sång, rim och ramsor i svensk kontext.

NO-lärares syn på begreppsanvändning i NO-undervisningen i årskurs 1-8 : En kvalitativ intervjustudie om lärares syn på begrepp och deras syn på det naturvetenskapliga språkets användande

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare ser på begreppsanvändning i NO-undervisningen och hur de ser på sitt eget användande av begrepp i undervisningen. Studien visar att lärare sällan planerar specifikt för begreppsanvändning i undervisningen. Lärarna anger i studien att de jobbar med begrepp genom att diskutera dessa i klassrummet när de dyker upp. Tidsbrist anges ofta som orsak till att inte ta reda på elevers förkunskaper, något som enligt många forskare anses vara en framgångsfaktor i undervisningen av naturvetenskapliga fenomen och dess begrepp. I studien framkom att det finns en medvetenhet hos lärarna kring vikten av att koppla elevers förkunskaper till det naturvetenskapliga språket och aktuella begrepp men att lärarna i denna undersökning inte genomför detta i den utsträckning de önskar på grund av bristande tid. Studien visar också en medvetenhet hos lärarna om vikten av att diskutera begrepp och fenomen i det naturvetenskapliga klassrummet men även i den frågan återkommer lärare till tidsbrist som orsak till att begrepp inte diskuteras i den utsträckning som lärarna önskade.

Lärares förhållningssätt till formativ bedömning, en vedertagen bedömningspolicy och sambedömning : En intervjustudie om hur lärare ser på sitt bedömningsuppdrag

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken omfattning och med vilka syften tillfrågade lärare till elever i lägre årskurser arbetar med formativ bedömning, använder sig av en vedertagen bedömningspolicy samt utför sambedömning. Metodansatsen i undersökningen är grundad teori där informanternas perspektiv och handlingar sätts i centrum. Resultatet baseras på intervjusvar från sex lärare. Resultatet visar att lärarna kontinuerligt arbetar med formativ bedömning och att deras syften med det arbetet är att eleverna ska äga sitt eget lärande, vara aktiva och medvetandegöra samt utveckla sitt tänkande. Samtliga tillfrågade lärare sambedömer de nationella proven och träffas emellanåt i grupper för att bedöma elevernas arbeten och diskutera deras lärandeprogression. Några av lärarna arbetar efter en vedertagen bedömningspolicy, andra gör det inte. Tidsbrist är något som de flesta av lärarna säger sig uppleva.

Multimodalt skrivande i praktiken : Sex lärares beskrivningar om och hur det multimodala skrivandet på Åland sker samt deras upplevelser av och attityder till multimodalt skrivande

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.

Lärares sätt att grundlägga för elevers läsförståelse : En kvalitativ intervjustudie av verksamma lärare

Enligt PISAs kunskapsmätningar sjunker svenska elevers kunskaper varje år. Ett kunskapsområde som sjunker är läsförståelsen. I denna undersökning har sammanlagt sex lärare i förskoleklass och skolans tidigare år intervjuats. Syftet är att undersöka hur lärarna arbetar i sin undervisning för att lägga grunden för utveckling av läsförståelsen, vilka faktorer de anser påverkar läsförståelsen och hur lärarna individualiserar undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska. I bakgrunden finns forskningsresultat inom samma område för att kunna jämföra informanternas svar med vad forskningen säger. Forskningen nämner bland annat ordförråd, ordavkodning och den fonologiska medvetenheten som faktorer som påverkar utvecklingen av läsförståelsen. Resultatet visar att lärarna arbetar mycket med ord- och begreppsförståelsen hos eleverna. De samtalar och diskuterar till största delen under lektionerna och en del arbetar mycket med den fonologiska medvetenheten. Inom området med undervisningen för elever med ett annat modermål än svenska anses det finns utvecklingsmöjligheter i de svar som informanterna gav.