Cu2ZnSnS4 solar cells prepared with sulphurized dc-sputtered stacked metallic precursors

In the present work we report the details of the preparation and characterization results of Cu2ZnSnS4 (CZTS) based solar cells. The CZTS absorber was obtained by sulphurization of dc magnetron sputtered Zn/Sn/Cu precursor layers. The morphology, composition and structure of the absorber layer were studied by scanning electron microscopy, energy dispersive spectroscopy, X-ray diffraction and Raman scattering. The majority carrier type was identified via a hot point probe analysis. The hole density, space charge region width and band gap energy were estimated from the external quantum efficiency measurements. A MoS2 layer that formed during the sulphurization process was also identified and analyzed in this work. The solar cells had the following structure: soda lime glass/Mo/CZTS/CdS/i-ZnO/ZnO:Al/Al grid. The best solar cell showed an opencircuit voltage of 345 mV, a short-circuit current density of 4.42 mA/cm2, a fill factor of 44.29% and an efficiency of 0.68% under illumination in simulated standard test conditions: AM 1.5 and 100 mW/cm2.

Nuoren Apollon syöksykierre : sivistyneistö ja kansallisen ideologian murroksia

Päivi Molarius

Partikkeli fennistiikassa : näkökulma tradition muotoutumiseen

Summary

Konserttiohjelma 1900 : Det finske filharmoniske orkester

Kjøbenhavn 1900

Konserttiohjelma 1900-07-01 - Ohjelma

Helsinki 1900

Konserttiohjelma 1900-07-02 - Ohjelma

Helsinki 1900

Konserttiohjelma 1907-04-23

Helsingfors 1907

Folkloristik

Samlingen med signum HB Vd2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om folkloristik och folkdiktning till och med år 1999. I samlingen ingår ett stort antal eposverk. Vid Humanistiska biblioteket finns en liknande samling i samband med ämnet Folkloristik. Folkloristisk litteratur har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Speciellt kan nämnas en omfattande Kalevala-Lönnroth-samling som donerades av vicehäradshövding Arvid Sourander. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har följts med kontinuerligt och genom inköp har samlingen kompletterats. Den folkloristiska litteraturen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vd2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår den folkloristiska litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling.

Lapponica

Samlingen med signum HB Ve4 Saml. Lapponica finns vid huvudbiblioteket och innehåller material som på något sätt berör Lappland. Stommen till specialsamlingen Lapponica utgörs av de över 300 publikationer tryckta före 1930 som vicehäradshövding Arvid Sourander donerade till biblioteket och som omfattar en stor samling 1800-talslitteratur och särtryck av vetenskapliga publikationer. Biblioteket följer upp utgivningen av lapponica fortlöpande och specialsamlingen Lapponica utökades till och med år 1999 med inköp liksom med publikationer som kom som friexemplar. Litteraturen vid huvudbiblioteket om Lappland till och med år 1999 söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Ve4 Saml. Lapponica. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling. Sökning i Alma med sökfunktionen Ämnesord och söktermen Lappland ger litteratur vid hela akademibiblioteket. 2000-04 286

Skönlitteratur – en specialsamling finlandssvensk skönlitteratur

Samlingen med signum HB IVb1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller finlandssvensk skönlitteratur, även barnlitteratur. Samlingen tillväxer kontinuerligt. Biblioteket fick friexemplarsrätt år 1919 och har därefter erhållit ett exemplar av det mesta som utkommit på svenska i Finland. Biblioteket inköper sådant som saknas, t.ex. böcker utgivna i annat land, för att göra samlingen möjligast komplett. Dessutom görs inköp för att beståndet skall innehålla både arkivexemplar och utlåningsexemplar. Bevakningen av den finlandssvenska litteraturen hör till bibliotekets specialuppgifter. Genom målmedvetet inköpande och tack vare talrika donationer äger biblioteket en omfattande samling finlandssvensk skönlitteratur från tiden före 1919 och ofta är det fråga om första upplagor. Bland donatorerna kan nämnas Arvid Sourander, Hildur Malmberg, Hilma Nyberg, Ossian Donner, Gunnar Karlsson och Arthur Rindell. Den finlandssvenska skönlitteraturen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVb1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Skönlitterära småskrifter tryckta före 1900 med signum HB IVb1/kapsel har digitaliserats. Adressen är http://bibbild.abo.fi/diktlista.htm

Skönlitteratur – en specialsamling rikssvensk skönlitteratur

Samlingen med signum HB IVb2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller rikssvensk skönlitteratur förutom barnlitteratur. Samlingen tillväxer kontinuerligt. Barnlitteraturen ingår Barnbokssamlingen. Grunden för specialsamlingen rikssvensk skönlitteratur lades vid akademins invigning år 1919. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet gjorde ett upprop i hela Sverige att det nygrundade svenskspråkiga universitetet i grannlandet behövde litteratur. Strömmen bokdonationer fortsatte sedan genom åren att komma från Sverige, men betydande bokdonationer kom också från hemlandet. Det kom bokdonationer från enskilda personer, från sterbhus, från institutioner och från föreningar. Bland föreningar i Sverige kan förutom ovannämnda riksförening nämnas Föreningen Svensk-Finlands Vänner i Stockholm, Riksföreningen Sverigekontakt och Föreningen Konung Oscar II:s vandringsbibliotek. Bland stora donationer från institutioner kan nämnas de 400 volymer som Göteborgs stadsbibliotek donerade i mitten av 40-talet och de 800 volymer som Kungliga biblioteket i Stockholm donerade i slutet av 50-talet. Bland donationer från hemlandet kan speciellt nämnas vicehäradshövding Arvid Souranders samling böcker skrivna av Strindberg samt hans samling böcker skrivna av Almqvist. En annan speciellt värdefull specialsamling som biblioteket erhållit består av äldre svensk dramatisk litteratur. Samlingen är kronologiskt ordnad men okatalogiserad. Beståndet finns förprickat i ett exemplar av G.E. Klemmings Sveriges dramatiska litteratur till och med 1875. Med anledning av att Åbo Akademi fyllde 50 år förband sig över femtio rikssvenska förlag i januari 1968 att till biblioteket ställa till förfogande ett exemplar av varje bok som förlagen utgav. Denna s.k. förlagsgåva har med åren minskat i omfång och betydelse, dels har förlagsvärlden ändrats så att flertalet förlag har upphört att existera och dels har bibliotekets resurser blivit bättre och biblioteket kompletterar samlingen genom inköp. Den rikssvenska skönlitteraturen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVb2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår.

Mir iskusstva 1-2 (1899)

Venäjällä syntyi 1800-luvun lopulla taiteilijaryhmiä, joista ehkä tunnetuin on Mir iskusstva eli Taiteen maailma. Ryhmä järjesti omia näyttelyitä, koska sen nuoret jäsenet olivat vielä sen verran tuntemattomia, että heitä ei kelpuutettu isoihin näyttelyihin. Vuosisadan taitteessa erilaisille ryhmille oli luonnollista julkaista omaa lehteä. Mir iskusstva –ryhmän keulahahmoihin kuulunut A. Benua kirjoitti: 'kirjoitan, siis olen'. Ryhmän idea oli 'taide ei ole ylellisyyttä, se on kansan aikaansaannosta ja sille luotua'. Päätoimittaja Sergej Djagilevin ajatuksena oli tehdä venäläistä maalaustaidetta tunnetuksi Pariisissa. Ryhmällä olikin suuri välittävä merkitys: se vei tietoa venäläisestä taiteesta Eurooppaan ja toi eurooppalaisen taiteen osaksi venäläistä taide-elämää. Myös suomalaisen taiteen kannalta tällä ryhmällä oli merkitystä. Heidän lehdessään esiteltiin Suomen taiteen suuret nimet: Akseli Gallen-Kallela, Albert Edelfelt, Pekka Halonen, Väinö Blomstedt, Eero Järnefelt, Magnus Enckell, Ville Wallgren. Vuonna 1898 Djagilev esitteli laajasti suomalaista taidetta perustamansa lehden ensimmäisessä numerossa. Nuoret pietarilaistaiteilijat olivat ihastuksissaan erityisesti Gallen-Kallelan edustamasta romantiikasta. Suomen taide ja arkkitehtuuri olivat myöhemminkin hyvin esillä lehdessä. Vuonna 1904, joka oli lehden viimeinen ilmestymisvuosi, esiteltiin suomalaisten taiteilijoiden vuoden 1903 näyttelyä.