Mäns syn på kroppsuppfattning, träning, kost och hälsa i viktklassindelade idrotter.

Syfte Syftet är att undersöka hur mäns kroppsuppfattning kan påverkas av att tävla inom idrotter med viktklassindelning och hur detta kan uttryckas i deras syn på träning, kost och hälsa. Skälet till det är att det inte finns så mycket studier om mäns attityder till kroppen inom viktklassidrotter trots att forskningen visat att både män och kvinnor är lika missnöjda med sin vikt och kropp. ((Furnham, Badmin & Sneade 2002, Davis & Cowels 1991, Lubans & Cliff 2011, Silvberstein et. al 1988) Metod Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervjumetod med en induktiv ansats, där urvalet föll på män mellan 18-35 år som är aktivt tävlande inom antingen tyngdlyftning eller kampsport. Fem män deltog i studien varav en tävlade i Brasiliansk jiujitsu, en tävlade i mixed martial arts och tre deltagare tävlade i tyngdlyftning. Analysen utgick ifrån den kroppskulturmodell presenterad av Eichberg (1988) vilken delas in i tre delar: prestationsmodellen, hälsomodellen och kroppsupplevelsemodellen. resultat Intervjuerna resulterade i fem övergripande teman. Ett resultat visar på att deltagarna och deras uppfattningar om utseendeideal var svagt uppfattade, där utseendeidealet var ett resultat av påverkan från övriga samhället, snarare än att kroppsuppfattningen var ett resultat av idrottens viktfokus. Idrotten verkade snarare förmedla ett funktionellt ideal där fokus verkade vara att hitta en viktklass där deltagaren presterar som bäst från ett mer prestationsinriktat förhållande till sin vikt och kropp med ett funktionellt ideal. slutsatser Det verkade som att deltagarna inte vill låta sitt tävlande i en viktklassidrott styra synen på sin kroppsuppfattning, utan hålla viktreglering till en avgränsad del av sporten som ett nödvändigt ont med ett funktionellt ändamål. En annan slutsats var att deltagarnas uppfattningar om utseendeideal varierade och verkade snarare grundat på ett utseendeideal av samhället i stort än ett ideal uttalat av sporten i sig.

Koffeinets ergogena effekter på power i överkropp

Koffein har sedan 1962 fram och tillbaka varit dopingklassat men är sedan 2004 ett tillåtet ergogent preparat inom idrotten. Flera studier har visat positiva resultat i uthållighetsidrotter och på maximal styrkeförmåga. Syftet med denna studie var att se om koffein har någon ergogen effekt på power i överkroppsmuskulaturen. I denna studie användes en dubbel-blindad, randomiserad cross-over design. En slumpmässig indelning inför det första testtillfället avgjorde ifall deltagarna började studien med koffein- eller placebosupplementering och bytte sedan supplementering inför testtillfälle två. Som supplementeringsmetod användes koffein i tuggummiform på grund av att det ger ett snabbare upptag. Power mättes genom testet sittande stöt med en kula på 5 kg. Resultatet visar på en mycket svag (ES=0,13) positiv förbättring av stötlängderna mellan interventionerna. En av anledningarna till det triviala resultatet tros kunna bero på att det urval som användes ej bestod av en homogengrupp vad gäller träningsbakgrund och prestationsnivå. På grund av detta är det svårt att dra några slutsatser om koffeinet har eller inte har några ergogena effekter på power i överkroppen.

Konnektorer i inlärarsvenska på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 – en longitudinell analys ur ett funktionellt perspektiv

Syftet med avhandlingen har varit att granska finska inlärares konnektorbruk på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 longitudinellt ur ett funktionellt perspektiv. Jag har studerat vad som är kännetecknande för konnektorbruket på dessa CEFR-nivåer och i vilken funktion konnektorerna har använts på dessa nivåer. Vidare har jämförts konnektorbruket i materialet med det som sägs i CEFR-kriterierna. Slutligen har jag också granskat hur konnektorbruket utvecklas. Som material har jag använt berättande texter (n=303) skrivna av 101 finskspråkiga grundskolelever och gymnasister. Materialet ingår i projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket vid Jyväskylä universitet. I avhandlingen har använts såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Jag har räknat konnektorernas och konnektorkategoriernas frekvenser samt analyserat i vilka funktioner konnektorerna har använts. I den funktionella analysen har använts systemisk-funktionell lingvistik (Halliday & Matthiessen 2004) samt Labovs (1972) modell om berättelsestrukturen. Analysen har visat att konnektorbruket skiljer sig mellan CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. Antalet konnektorer ökar såväl från nivå A1 till A2 som från nivå A2 till nivå B1 och andelen additiva och målspråksavvikande konnektorer minskar medan andelen temporala, kausala och komparativa konnektorer samt att ökar. Konnektorerna har använts först och främst i deras prototypiska funktioner på alla dessa CEFR-nivåer. Vissa konnektorer (när, eftersom, att) verkar även ha en funktion i berättelsestrukturen. Om man jämför konnektorbruket med CEFR-kriterierna kan man konstatera att inlärare på nivå A1 använder pronomenet den i stället för sedan även om denna konnektor nämns i CEFR-kriterierna på nivå A1. Konnektorbruket verkar utvecklas på det sättet att antalet konnektorer samt andelen additiva, temporala och komparativa konnektorer samt att ökar. Andelen additiva konnektorer och målspråksavvikande konnektorer minskar. Vidare börjar inlärare använda mera olika konnektorer och på nivå B1 även mindre frekventa konnektorer som om och fast. I fortsättningen borde man granska konnektorbruket i olika texttyper samt studera om explicit undervisning påverkar inlärares konnektorbruk.

Cross Section and Parity-Violating Spin Asymmetries of W(+/-) Boson Production in Polarized p plus p Collisions at root s=500 Gev

Large parity-violating longitudinal single-spin asymmetries A(L)(e+) = 0.86(-0.14)(+0.30) and Ae(L)(e-) = 0.88(-0.71)(+0.12) are observed for inclusive high transverse momentum electrons and positrons in polarized p + p collisions at a center-of-mass energy of root s = 500 GeV with the PHENIX detector at RHIC. These e(+/-) come mainly from the decay of W(+/-) and Z(0) bosons, and their asymmetries directly demonstrate parity violation in the couplings of the W(+/-) to the light quarks. The observed electron and positron yields were used to estimate W(+/-) boson production cross sections for the e(+/-) channels of sigma(pp -> W(+)X) X BR(W(+) -> e(+) nu(e)) = 144.1 +/- 21.2(stat)(-10.3)(+3.4)(syst) +/- 21.6(norm) pb, and sigma(pp -> W(-)X) X BR(W(-) -> e(-) (nu) over bar (e)) = 3.17 +/- 12.1(stat)(-8.2)(+10.1)(syst) +/- 4.8(norm) pb.

High p(T) nonphotonic electron production in p plus p collisions at root s=200 GeV

We present the measurement of nonphotonic electron production at high transverse momentum (p(T) > 2.5 GeV/c) in p + p collisions at root s = 200 GeV using data recorded during 2005 and 2008 by the STAR experiment at the Relativistic Heavy Ion Collider (RHIC). The measured cross sections from the two runs are consistent with each other despite a large difference in photonic background levels due to different detector configurations. We compare the measured nonphotonic electron cross sections with previously published RHIC data and perturbative quantum chromodynamics calculations. Using the relative contributions of B and D mesons to nonphotonic electrons, we determine the integrated cross sections of electrons (e++e-2/2) at 3 GeV/c < p(T) < 10 GeV/c from bottom and charm meson decays to be [(d sigma((B -> e)+(B -> D -> e))/(dy(e))](ye=0) 4.0 +/- 0.5(stat) +/- 1.1(syst) nb and [(d sigma(D -> e))/(dy(e))](ye=0) = 6.2 +/- 0.7(stat) +/- 1.5(syst) nb, respectively.

Measurement of the Bottom Quark Contribution to Nonphotonic Electron Production in p plus p Collisions at root s=200 GeV

The contribution of B meson decays to nonphotonic electrons, which are mainly produced by the semileptonic decays of heavy-flavor mesons, in p + p collisions at root s = 200 GeV has been measured using azimuthal correlations between nonphotonic electrons and hadrons. The extracted B decay contribution is approximately 50% at a transverse momentum of p(T) >= 5 GeV/c. These measurements constrain the nuclear modification factor for electrons from B and D meson decays. The result indicates that B meson production in heavy ion collisions is also suppressed at high p(T).

Balance functions from Au+Au, d+Au, and p+p collisions at root s(NN)=200 GeV

Balance functions have been measured for charged-particle pairs, identified charged-pion pairs, and identified charged-kaon pairs in Au + Au, d + Au, and p + p collisions at root s(NN) = 200 GeV at the Relativistic Heavy Ion Collider using the STAR detector. These balance functions are presented in terms of relative pseudorapidity, Delta eta, relative rapidity, Delta y, relative azimuthal angle, Delta phi, and invariant relative momentum, q(inv). For charged-particle pairs, the width of the balance function in terms of Delta eta scales smoothly with the number of participating nucleons, while HIJING and UrQMD model calculations show no dependence on centrality or system size. For charged-particle and charged-pion pairs, the balance functions widths in terms of Delta eta and Delta y are narrower in central Au + Au collisions than in peripheral collisions. The width for central collisions is consistent with thermal blast-wave models where the balancing charges are highly correlated in coordinate space at breakup. This strong correlation might be explained by either delayed hadronization or limited diffusion during the reaction. Furthermore, the narrowing trend is consistent with the lower kinetic temperatures inherent to more central collisions. In contrast, the width of the balance function for charged-kaon pairs in terms of Delta y shows little centrality dependence, which may signal a different production mechanism for kaons. The widths of the balance functions for charged pions and kaons in terms of q(inv) narrow in central collisions compared to peripheral collisions, which may be driven by the change in the kinetic temperature.

gamma cross section in p plus p collisions at root s=200 GeV

We report on a measurement of the gamma(1S + 2S + 3S) -> e(+)e(-) cross section at midrapidity in p + p collisions at root s = 200 GeV. We find the cross section to be 114 +/- 38(stat + fit)(-24)(+23)(syst) pb. Perturbative QCD calculations at next-to-leading order in the color evaporation model are in agreement with our measurement, while calculations in the color singlet model underestimate it by 2 sigma. Our result is consistent with the trend seen in world data as a function of the center-of-mass energy of the collision and extends the availability of gamma data to RHIC energies. The dielectron continuum in the invariant-mass range near the gamma is also studied to obtain a combined yield of e(+)e(-) pairs from the sum of the Drell-Yan process and b-(b) over bar production.

Inclusive pi(0), eta, and direct photon production at high transverse momentum in p plus p and d plus Au collisions at root s(NN)=200 GeV

We report a measurement of high-p(T) inclusive pi(0), eta, and direct photon production in p + p and d + Au collisions at root s(NN) = 200 GeV at midrapidity (0 < eta < 1). Photons from the decay pi(0) -> gamma gamma were detected in the barrel electromagnetic calorimeter of the STAR experiment at the Relativistic Heavy Ion Collider. The eta -> gamma gamma decay was also observed and constituted the first eta measurement by STAR. The first direct photon cross-section measurement by STAR is also presented; the signal was extracted statistically by subtracting the pi(0), eta, and omega(782) decay background from the inclusive photon distribution observed in the calorimeter. The analysis is described in detail, and the results are found to be in good agreement with earlier measurements and with next-to-leading-order perturbative QCD calculations.

Spectra of identified high-p(T) pi(+/-) and p((p)over-bar ) in Cu + Cu collisions at root s(NN)=200 GeV

We report new results on identified (anti) proton and charged pion spectra at large transverse momenta (3 < p(T) < 10 GeV/c) from Cu + Cu collisions at root s(NN) = 200 GeV using the STAR detector at the Relativistic Heavy Ion Collider (RHIC). This study explores the system size dependence of two novel features observed at RHIC with heavy ions: the hadron suppression at high-p(T) and the anomalous baryon to meson enhancement at intermediate transverse momenta. Both phenomena could be attributed to the creation of a new form of QCD matter. The results presented here bridge the system size gap between the available pp and Au + Au data, and allow for a detailed exploration of the onset of the novel features. Comparative analysis of all available 200 GeV data indicates that the system size is a major factor determining both the magnitude of the hadron spectra suppression at large transverse momenta and the relative baryon to meson enhancement.

Pion femtoscopy in p plus p collisions at root s=200 GeV

The STAR Collaboration at the BNL Relativistic Heavy Ion Collider has measured two-pion correlation functions from p + p collisions at root s = 200 GeV. Spatial scales are extracted via a femtoscopic analysis of the correlations, though this analysis is complicated by the presence of strong nonfemtoscopic effects. Our results are put into the context of the world data set of femtoscopy in hadron-hadron collisions. We present the first direct comparison of femtoscopy in p + p and heavy ion collisions, under identical analysis and detector conditions.

Estudios taxonómicos y morfológicos en géneros poco conocidos de Solanaceas, con especial referencia a los de Argentina y países vecinos

El proyecto propone realizar estudios multidisciplinarios para profundizar el conocimiento sobre las peculiaridades morfológicas, sistemáticas y evolutivas en géneros americanos -con especial referencia a los que crecen en nuestro país- de la familia Solanaceas. Los géneros a estudiar desde el punto de vista taxonómico son: Larnax Miers, Grabowskia Schlecht., Hawkesiophyton Hunz., Cestrum L., Sessea R. et P. y Nicotiana L. El polen se analizará en representantes de Latua Phil., Nierembergia R. et P., Bouchetia Dunal y Salpiglossis R.et P. Además, se profundizará en el conocimiento de las estructuras estaminales en las tribus Jaboroseae Miers, Datureae Rchb., Juanulloeae Hunz., Francisceae G. Don y Browallieae Hunz. Con la información obtenida, se apuntará a ratificar o rectificar -mediante estudios micromorfológicos comparativos- los sistemas clasificatorios vigentes.

Estudios cariosistemáticos en Solanáceas sudamericanas, con especial referencia a Capsicum y Nierembergia

Solanaceae , aunque cosmopolita, presenta la mayor concentración de géneros y especies en Sudamérica, donde se habría originado. Esta familia tiene gran interés ya que incluye especies económicamente importantes por su valor alimenticio (por ejemplo ajíes, papa, tomate), de consumo (tabaco) o como medicinales y ornamentales; comprende también plantas tóxicas y malezas. Fuera de representantes del hemisferio boreal, los estudios cariológicos existentes se concentran en algunas especies de gran utilidad económica. De este modo, la gran diversidad de Solanáceas presente en nuestro subcontinente apenas ha sido considerada en lo que se refiere a aspectos cariológicos básicos como el estudio del cariotipo y del contenido de ADN nuclear. Además, en el caso de las contribuciones referidas a cromosomas generalmente se emplean técnicas convencionales de tinción. En particular, los datos citológicos en Solanaceae de Argentina se refieren sobre todo a cromosomas meióticos. En consecuencia, se propone estudiar los cromosomas de entidades sudamericanas de Solanáceas, poniendo énfasis en el análisis cariotípico mediante el empleo de técnicas de bandeo cromosómico; dicho método posibilitan un análisis cariotípico más preciso y completo, ya que permiten individualizar los cromosomas no sólo por la forma sino por su estructura interna. (...) El estudio se centra en dos géneros: Capsicum L. y Nierembergia R. et P. Los objetivos generales son: 1. Contribuir a un mejor conocimiento de las relaciones entre los taxones y con ello, posibilitar un eventual mejoramiento del sistema clasificatorio de la familia, especialmente en Capsicum y Nierembergia . 2. Trazar las posibles tendencias evolutivas en dichos géneros. 3. En Capsicum , acrecentar el conocimiento de los recursos genéticos tanto en las especies cultivadas como de las silvestres.

Nutrição mineral da seringueira: I - Crescimento e recrutamento de macronutrientes no período de quatro anos pelo clone Fx 3864 na região de Rio Branco, AC

Com o objetivo de obter dados referentes ao crescimento e concentração e acúmulo de macronutrientes em função da idade da planta, foram coleta das amostras de folhas, galhos secos, ponta e base de galhos primários, e ponta, meio e base do tronco de plantas de seringueira clone Fx 3864 com 1,0 a 4,0 anos de idade em plantações situadas sobre Latossol Vermelho-Amarelo textura argilosa na área da BONAL S.A., localizada na região de Rio Branco, AC. Os resultados obtidos mostraram que: - O maior incremento no crescimento ocorreu a partir do terceiro ano. - As maiores concentrações de nutrientes, ocorreram nas folhas. - A extração de nutrientes pela seringueira, por hectare, no quarto ano, foi a seguinte: N - 24, 54 kg, P - 1,82 kg, Ca - 11,07 kg, Mg - 5,29 kg, S - 1,88 kg, - região do Amazonas. - A extração total de macronutrientes pelo sistema, em ordem decrescente: N K Ca Mg S P.

El cop de sol en pomera: causes i control

En les condicions climàtiques del Sud d’Europa, el cop de sol és un dels factors que més incideixen en la reducció del percentatge de fruits de primera categoria, especialment en certes varietats com ‘Granny Smith’, ‘Fuji’ o ‘Gala’. Existeixen encara certs dubtes respecte les causes del desenvolupament del cop de sol, tot i que està àmpliament acceptat que les altes temperatures del fruit hi juguen un paper important. En canvi, existeix més debat pel que fa al paper de la radiació. Els mecanismes fisiològics causants dels símptomes del cop de sol no són del tot clars. Existeixen diferents hipòtesis, des de la necrosis dels teixits fins a la degradació de pigments en funció del grau de cop de sol. El mètode més efectiu pel seu control és la selecció minuciosa de varietats ben adaptades a les condicions climàtiques locals, ja que mostren diferències en quant a la sensibilitat al cop de sol. Altres experiències de control avaluades en diferents zones del món inclouen la protecció amb xarxes antipedra, refrescament evaporatiu mitjançant reg per aspersió i aplicació d’un film de partícules de caolí amb diferents graus d’èxit i implementació.