161 resultados para Famine
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Hearings held Feb. 28-Dec. 19, 1979.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
v.1. British districts.--v.2. Native states.
Resumo:
Half-title, illus.: The tragedy of the shipwrecked.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Added t.-p., illus.
Resumo:
"April 20, 2006."
Resumo:
Denna tvärvetenskapliga studie kontextualiserar den skönlitterära framställningen av hungersnöden i Irland i mitten av 1800-talet i förhållande till tre olika faser av irländsk historieskrivning ‒ den nationalistiska, den revisionistiska, och den postrevisionistiska ‒ med syfte att granska i vilken mån prosafiktionen antingen återspeglar eller motsäger historikernas tolkningar. År 1845 drabbades landet av en dittills okänd potatispest som förstörde skörden helt eller delvis under de följande fem åren. Missväxten ledde till utbredd svält och epidemiska sjukdomar som dödade åtminstone en miljon människor, medan ytterligare en och en halv miljon flydde, huvudsakligen till Förenta Staterna, England, och Kanada. I sina försök att hitta en rationell förklaring till hur potatispesten kunde utvecklas till den värsta svältkatastrofen i Europa under modern tid, har historiker påvisat ett antal bidragande faktorer, till exempel överbefolkning, de fattigaste jordlösa småbrukarnas och lantarbetarnas beroende av potatisen som sitt baslivsmedel, underutveckling inom jordbruket, det rådande jordegendomssystemet, och den dåvarande brittiska regeringens misslyckande att tillhandahålla effektiv och tillräcklig nödhjälp. Historiska förklaringar är naturligtvis nödvändiga för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hungersnödens orsaker och konsekvenser, men svårigheten med att skildra offrens situation i en historiografisk analys baserad på fakta är uppenbar då deras egna vittnesmål till största delen saknas i källmaterialet. Följaktligen finns det en risk att historieskrivningen förmörkar det som onekligen var centrala realiteter för de värst drabbade, nämligen svält, vräkning, sjukdom och död. Här kan skönlitteraturen bidra till att komplettera historien. Genom att fokusera på ett specifikt (fiktivt) samhälle och dess (fiktiva) individer, kan skönlitterära verk ge en inblick i hur hungersnöden inverkade på olika samhällsskikt, vad människorna gjorde för att överleva, hur nöden och fasorna påverkade deras psyke, och vad eller vem de höll ansvariga för katastrofen. Å andra sidan kan denna fokusering innebära att författaren misslyckas med att ge en helhetsbild av hungersnödens enorma omfattning och att redogöra för alla faktorer som orsakade och förlängde den. Paul Ricoeurs teori om samspelet mellan historia och fiktion (the interweaving of history and fiction) är därför ett nyckelbegrepp för att bättre förstå denna traumatiska period i Irlands historia. Avhandlingen omfattar en textanalytisk, komparativ kritik av ett antal historiska och skönlitterära verk. Genom närläsning av dessa texter granskar jag vilka aspekter av hungersnöden (politiska, ekonomiska, sociala) de olika författarna valt att behandla, och på vilket sätt, samt hur deras synvinklar har format tolkningarna i sin helhet. I detta sammanhang tar jag också upp skillnaderna mella fakta och fiktion, och speciellt de etiska problem som är förknippade med skildringen av traumatiska händelser och mänskligt lidande. Samtidigt undersöker jag, med hänvisning till Roger D. Sells kommunikationsteori, huruvida vissa författare anslår en påstridig ton i sina verk och hur detta påverkar dialogen mellan författare och läsare. Med utgångspunkt i Ricoeurs teori argumenterar jag för att historia och fiktion inte bör ses som ömsesidigt antitetiska diskurser i skildringen och tolkningen av det förflutna, och att skönlitteraturen genom fokuseringen på offren, som ofta tenderar att reduceras till statistik i historieskrivningen, kan förmedla en bättre förståelse och en djupare känsla för den mänskliga dimensionen av den tragedi som utspelades under hungeråren.
Resumo:
Corporate scandals are as old as the corporate form itself. Consider, for example, the controversies surrounding the role of one of the first modern corporations, the British East India Company, in the Bengal famine of 1770 and in the Chinese opium trade. Yet it is the increasing scale and scope of unethical acts carried out by individuals in the name, and interests, of corporations that continue to be concerning. Recent revelations surrounding the extent of bribery and covert surveillance used by News Corporation journalists in its British operations continue to shock the world and undermine confidence in that organiszation and journalists in general. Yet despite the systemic nature of many of these unethical activities, corporate leaders generally plead ignorance when transgressions come to light. During the enquity into the News Corporation scandal, Rupert Murdoch, the CEO and chairman, rejected the assertion that he was ultimately 'responsible for this whole fiasco' (House of Commons, 2011, Q.230). Instead, like many corporate leaders before him, Murdoch placed blame on the employees within the newspaper. His responses poses an increasingly important question: Do corporate leaders bear responsibility for the conduct of individuals within a corporation and, if so, why?
Resumo:
This paper argues that governments around the world need to take immediate coordinated action to reverse the 'book famine.' There are over 129 million book titles in the world, but persons with print disabilities can obtain less than 7% of these titles in formats that they can read. The situation is most acute in developing countries, where less than 1% of books are accessible. Two recent international developments – the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities (‘CRPD’) and the new Marrakesh Treaty to Facilitate Access to Published Works for Persons who are Blind, Visually Impaired, or otherwise Print Disabled (somewhat ironically nicknamed the ‘VIP Treaty’) – suggest that nation states are increasingly willing to take action to reverse the book famine. The Marrakesh Treaty promises to level out some of the disparity of access between people in developed and developing nations and remove the need for each jurisdiction to digitise a separate copy of each book. This is a remarkable advance, and suggests the beginnings of a possible paradigm shift in global copyright politicsmade all the more remarkable in the face of heated opposition by global copyright industry representatives. Now that the Marrakesh Treaty has been concluded, however, we argue that a substantial exercise of global political will is required to (a) invest the funds required to digitise existing books; and (b) avert any further harm by ensuring that books published in the future are made accessible upon their release.
Resumo:
An estimated 285 million people worldwide are visually impaired. Some 90% of those live in developing nations, where less than 1% of the world’s books are available in a form they can read. In developed countries, the situation is only marginally better: only around 7% of the world’s books are accessible to print-disabled people. The right to read is part of our basic human rights. Access to the written word is crucial to allow people to fully participate in society. It’s important for education, political involvement, success in the workplace, scientific progress and, not least, creative play and leisure. Equal access to books and other cultural goods is also required by international law. The technology now exists to deliver books in accessible electronic forms to people much more cheaply than printing and shipping bulky braille copies or books on tape. Electronic books can be read with screen readers and refreshable braille devices, or printed into large print or braille if needed. Now that we have this technology, what’s been referred to as the global “book famine” is a preventable tragedy.
Resumo:
Governments around the world need to take immediate coordinated action to reverse the 'book famine.' Disability rights don't conflict with 'normal exploitation' but copyright owners have been wary about all of the possible solutions to providing greater access. The Marrakesh Treaty promises to level out some of the disparity of access between people in developed and developing nations and remove the need for each jurisdiction to digitise a separate copy of each book. It is one of the only international agreements to mandate positive exceptions and may be the start of a pardigm shift in global copyright politics, made all the more remarkable in the face of heated opposition by global copyright industry representatives. It's not a legal problem, but one of political will. Resistance comes from a conflict with ideology: exceptions should be limited and international law should set only minimum standards.