"Äfven jag har en historia!" : En undersökning av den kulturellt bildade diskursen kring folkmusik under sekelskiftet 1800-1900

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

Utformningen hos toppuniversitets logotyper : en visuell innehållsanalys

Föreliggande studie syftar till att genom en visuell innehållsanalys kartlägga gemensamma drag i 120 universitetslogotypers visuella utformning, samt undersöka samband mellan dessa karaktärsdrag och universitetens internationella rankningsposition.Med utgångspunkt från topprankningslistan Times Higher Education World University Rankings med 400 internationella universitet, indelade i fyra grupper i intervaller om 100 (d.v.s. rankningsposition 1–100, 101–200 etc.), valdes 30 universitet ut per grupp genom ett obundet slumpmässigt urval. Logotyperna för universiteten inhämtades främst från deras grafiska manualer.I studien presenteras förekomsten av generella drag med avseende på färg, typografi, typologi, detaljrikedom samt innehåll och form. Resultatet visade på tydliga gemensamma drag med i regel en till två dominerande karaktärsdrag per kategori. Resultaten tyder dock inte på att universitetens rakningsposition påverkar den visuella utformningen.

Unga reumatikers upplevelser av sin sjukdom : En kvalitativ intervjustudie av unga kvinnor och män med reumatism

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem. Männen tycks inte identifiera sig som sjuka i sammautsträckning som kvinnorna och kvinnorna verkar ha upplevt större motstånd frånsjukvården. Resultatet visar dessutom att männen har större benägenhet att dölja sindiagnos från sin omgivning medan kvinnorna ställer sig mer positiva till att prata om den.

”Tacksamhet för att jag fick ett nytt liv” : En kvalitativ studie om återanpassningsstrategier efter avtjänat fängelsestraff

Intresset för kriminalitet och individerna bakom de kriminella handlingarna ökar i samhället och återges i media dagligen. Det är just individen bakom brottet, hen som fängslas och får avtjäna sitt straff som denna studie riktar sitt fokus på. När fängelsegrindarna öppnas och återinträdet till samhället blir ett faktum; Hur tar då dessa individer sig tillbaka till samhället för att åter bli en del av det? Syftet med denna studie är att undersöka vilka återanpassningsstrategier som frigivna använder sig av samt hur samhällets bemötande påverkar strategierna. Studien baseras på självbiografier skrivna av fyra författare som alla levt ett kriminellt liv och som sedermera avtjänat ett eller flera fängelsestraff. Resultatet visar att det finns flera anpassningsstrategier som tas i bruk. Däribland att söka hjälp och stöd hos familj, vänner eller andra sociala grupper. Vidare återfinns det i strävan efter en ”ny identitet” vilket ofta sker med hjälp av tro. Att sysselsätta sig, ge något tillbaka till samhället, visa sin kreativitet i syfte att återfå sin kredibilitet kan ses som strategier som leder fram till det slutliga målet, kredibiliteten. Slutligen kunde ett samband mellan samhällets bemötande och återanpassningsstrategierna utrönas. Ju mer negativt bemötandet är desto fler återanpassningsstrategier behövs och arbetet för att uppnå dem blir mer krävande. Givet blir då att ett bemötande som fyllts av uppmuntran till individens förändring medför att färre strategier behövs och risken för återfall blir mindre.

Synen på mångfaldsarbete och mångkulturalitet inom en konfessionell skola

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantänker kring mångfald och mångkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som är iprincip etnisk monokulturell vad gäller personal och elevsammansättning. Tyngdpunkten liggerpå hur pedagogerna ser på sina möjligheter att arbeta med dessa frågor dessutom görs avförfattaren en jämförelse med den forskning som finns inom detta område.

Livsfrågor- ett mångtydigt begrepp : En litteraturstudie om religionsdidaktisk syn på begreppet livsfrågor och närliggande begrepp

Litteraturstudien undersöker olika forskares tolkningar av begreppet livsfrågor samt närliggande begrepp så som existentiella frågor och livsåskådning. Syftet är att undersöka vad religionsdidaktisk forskning anser att livsfrågor är, och hur man kan koppla dessa tolkningar till läroplanen för grundskolan 2011, utifrån de didaktiska frågorna vad och varför? Detta examensarbete är en kvalitativ litteraturstudie, med en systematisk metod när det kommer till sökningsprocessen, vilket innebär att samla in information från vetenskapliga avhandlingar, rapporter och artiklar som berör det valda området. Materialet som valdes ut till denna studie var, Falkevall (2010), Livsfrågor och religionskunskap- en belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik, Gunnarsson (2009), Livsfrågor och livsåskådning, Grönlien Zetterqvist (2009), En vidlyftig begreppsflora? Närläsning av en sjuttiontalsdialog, samt Axelson (2008), Film och mening- en receptionstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor. Resultatet är indelat efter forskarnas/författarnas namn. Fokus i resultatet är att redovisa varje forskares/författares tolkningar och resonemang kring begreppet livsfrågor och närliggande begrepp, där framgår det att en del resonemang är likartade men att det finns olika uppfattningar kring begreppen. I den jämförande analysen är fokus på att se likheter och/eller skillnader i författarnas resonemang, vilket visar att tolkningar kan göras för att se mer likheter i forskarnas/ författarnas tankar och resonemang kring begreppen. Diskussionen berör hur kopplingar till läroplanen och dess begreppsflora tolkas med utgångspunkt i den sammanfattande bilden av forskarnas/författarnas bild av begreppen.

Den grafiska identitetens betydelse i småföretagarens värld : En undersökning för ökad förståelse om den grafiska identitetens betydelse för småföretagare

För att skapa ett bra varumärke krävs en tydlig grafisk identitet. Syftet med föreliggande rapport var att undersöka med semi-strukturerade djupintervjuer hur småföretagare (1-10 personer) ser på och arbetar med sin grafiska identitet. Studien avsåg även med en enkätundersökning förstå konsumenters attityder mot företag som har eller saknar en tydlig grafisk identitet. Resultatet av intervjuerna visade att företagarna anser att deras grafiska identitet inte är den viktigaste resursen. Det viktigaste är företagets rykte och kunders omdömen. Företagarna nöjer sig med en signatur och en hemsida, utvecklandet av den grafiska identiteten har inte hög prioritet. Av enkätundersökningen framgick det att företag som har en konsekvent grafisk identitet har större sannolikhet att bli anlitade än de som inte arbetar konsekvent med detta. Resultatet visar även att de som arbetar konsekvent med sin grafiska identitet uppfattas som mer seriösa än de som inte är konsekventa i detsamma.

Nationella minoriteter i historieundervisningen : bilder av romer i Utbildningsradions program under perioden 1975-2013

In 2000 when Sweden signed the Framework Convention for the Protection of National Minorities the Roma minority became one of the acknowledged national minorities in the country. It meant that the rights of the Roma mi-nority would be safeguarded and the knowledge of its history and culture would be spread. In that context, the Swedish school, with its founded as-signment of democracy, was given an important role. The education was to communicate the multicultural values of the society and to make visible the history and culture of the Roma minority. The school books used in teaching today do not meet these demands. The view of the Roma minority given in school books is often inadequate and simplified. The present study will therefore examine a different type of edu-cational material used in schools and teaching, The Swedish Educational Broadcasting Company‟s programs of history and social studies regarding the Roma minority. Starting in postcolonial theory as well as critical dis-course analysis the study examines how the picture of the Roma cultural and ethnic identity in the Swedish Educational Broadcasting Company‟s material has been displayed and possibly changed during the period of 1975 to 2013. The results show a picture of Roma which, both in form and content, con-sists of some clearly demarcated discursive categories. The obvious continui-ty of the categories gives a picture of static and invariable Roma identity. At the same time this unambiguous picture is broken both by giving the existing discourses new meaning and also adding new discourses. The complexity and nuances become more prominent and the Roma identity is integrated in common Swedish history telling. The changes in the view of Roma, given by the Swedish Educational Broadcasting Company, can mainly be explained by the change of the Swedish immigration and minority policy and, as a conse-quence of this, the change of the school‟s mission regarding knowledge communication of Sweden as a multicultural country.

Mångfald bortom identifikationer : studentpopulationens diversifiering och vetenskapens arbetssätt

Under de senaste två decennierna och som svar på politiska beslut om bland annat breddad studentrekrytering och en tydligare skrivning av högskolans etiska värdegrund har mångfald i högskolepedagogiska sammanhang identifierats som en fråga om identitet, makt och tillgänglighet. I en kritisk överläggning av studentmångfaldens behandling påtalar artikeln ett bristande beaktande av mångfaldsrekryteringens konsekvenser i förhållande till den högre utbildningens vetenskapliga grund. Överläggningen görs mot bakgrund av en studie utförd vid Högskolan Dalarna, vilken exemplifierar pedagogiska utmaningar kopplade till den ökade studentmobiliteten på avancerad nivå. I fokus står studenters tidigare träning i vetenskapsprocesser och vad deras varierade förkunskaper innebär vid mötet med den existenta magisterutbildningen. I artikeln positioneras relationen mellan mångfald och utbildningen i vetenskapliga arbetssätt som mittpunkten för högskolepedagogiska diskussioner om mångfaldsrekryteringens innebörder.

Lärares syn på identitetsskapande processers riktning : En intervjustudie om hur lärare ser på sitt övergripande uppdrag i SO-undervisningen

Syftet med studien är att få insikt i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag att främjaelevers identitetsskapande i SO-undervisningen samt om dessa lärare möjliggör detta i sinplanering och undervisning. Resultat: Hur lärarna möjliggör för identitetsskapande i sinundervisning visade sig följa två principer. Ett fåtal av lärarna utgick i första hand frånelevernas identitetsskapande när de planerade sin SO-undervisning, medan majoritetenutgick från kunskapskraven i SO-ämnena och menade att identitetsskapande ändå finns medi undervisningen då det ligger i ämnets karaktär och är svårt att inte behandla när manundervisar i SO. Slutsatser: Undersökningen visar att lärarna har olika synsätt på om manska utgå från identitetsskapandet när man planerar SO-undervisningen eller om man skaplanera utifrån kunskapskraven och sedan se att identitetsskapandet kommer medautomatiskt.Nyckelord: Samhällskunskap,

Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om vad som är viktigt vid upplägget av sex- och samlevnadsundervisning

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit under utveckling en längre tid. Från att upplysa befolkningen om riskerna med sex, och olika ”sexuella störningar” som homosexualitet, har fokus flyttat till att bejaka människors olika sexualiteter och få alla människor att känna sig trygga i sin identitet. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att få en fördjupad kunskap kring vad som är och anses viktigt vid sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola och hur man kan arbeta med de rådande normer som finns. Litteraturstudien har hämtat aktuell litteratur inom forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Litteraturen har granskats och valts ut för att svara mot studiens frågeställningar. Resultatet från studien visar vilket gemensamt ansvar rektorer och lärare har för att sex- och samlevnadsundervisningen ska integreras i fler skolämnen, samt att man bör arbeta med mål och bedömning för att få ett gynnsamt lärande och få delaktiga elever som kan påverka undervisningen. Det är viktigt för att undervisningen ska utgå från elevernas behov och funderingar samtidigt som både ett riskperspektiv och ett njutningsperspektiv lyfts. Lärarna bör arbeta objektivt och lyfta frågor som avviker från den heterosexuella normen, bland annat Hbt- frågor, detta för att inkludera alla elever i sex- och samlevnadsundervisningen.

"Jag är bara här tillfälligt" : Identitetsskapande i arbetarromaner från 2010-talet av Sara Beischer och Jack Hildén

Syftet med denna uppsats är att reda ut hur huvudgestalterna i Sara Beischers roman Jag ska egentligen inte jobba här (2012) och Jack Hildéns roman Vi, vi vaktmästare (2014) formar identiteter utifrån arbetet samt hur de ser på sig själva utanför arbetet. Detta gör jag genom att utgå ifrån definitioner av begreppen "identitet" och "prekariat". Analysen visar att romankaraktärerna skapar identiteter kopplade till arbetet genom att studera hur deras kollegor beter sig och därefter härma detta beteende. De gör det även genom att bära arbetskläder, lära sig arbetsuppgifterna samt genom att differentiera sig mot arbetsgivaren respektive tjänstemännen på samma arbetsplats. Den identitet de har utanför arbetet är kopplad till kultur och åtskild från identiteten som arbetare.

Fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria

I dagens läroplan Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11) finns inget som tydligt pekar på att eleverna i årskurs 4-6 ska arbeta med lokalhistoria eller närområdesstudier som ämnet även kan benämnas. Däremot kan undervisning kring det lokala bidra så att elevernas historiemedvetande och identitet stärks. Studiens syfte är att belysa fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria samt hur de har använt lokalhistoria i deras undervisning. Studien är gjord med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien bygger även på teoretiska utgångspunkter samt tidigare litteratur och forskning kring området. Datainsamlingen från de kvalitativa halvstrukturerade intervjuerna har sammanställts i ett resultat. Efter att resultatet har presenteras görs en analys av resultatet. Därefter diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. Den här studien presenterar fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria och hur de har använt lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.

Skolmobbningens konsekvenser i vuxenlivet - Blickar, ord, slag, och utfrysning. Allt sätter sina spår, ett ärr för livet

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar. I arbetet använder vi bl.a. Olweus definition av mobbning samt Colorosos begrepp murfamiljen och geléfamiljen. Resultatet av intervjuerna visar att mobbning i barndomen har påverkat deras vuxna liv. Samtliga känner att de har idag svårt att lita på folk och skapa nya kontakter. Studien visar också att samtliga har haft problem med självkänsla och identitetsbildning i form av att de har känt sig ensamma, utfrysta, kränkta och utanför. Detta har bland annat skapat en känsla av att inte räcka till och inte duga som man är. En annan slutsats som studien visar är att familjeförhållanden och uppfattning av ens egen identitet är två viktiga faktorer när det gäller mobbning. Studien visar att brister på åtgärder från skolan och socialvård förekommer. Konkret behandling och stöd av lärare, kontakt med kurator och bättre hemförhållanden hade på ett tidigt stadium kunnat förbättra deras situation.

Bilden av den missbrukande kvinnan - socialsekreterares syn på kvinnor med missbruksproblematik

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Analysen skedde med hjälp av meningskoncentrering och utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarnas syn huvudsakligen var samstämmig, kvinnorna beskrevs generellt som utsatta och traumatiserade. Vidare framträdde ett behov av ytterligare reflektion gällande könsperspektivet. Avslutningsvis diskuterades behovet av forskning kring män som kön.